Landslagssamlingen är över för den här gången, i alla fall för mig som stämplar ut efter en intensiv vecka. När ett svenskt landslag ställs mot världens sämsta fotbollsnation finns bara ett värde med den matchen – om Sverige råkar tappa poäng. Resten är kosmetika.

…folk spekulerar i om vårt journalistlandslag hade fixat tre pinnar och fan vet alltså. Jonas Olsson jobbar för Viasat, själv kan jag ta hand om det centrala och Marcus Allbäck har en bakgrund på SVT – där har vi en stark centrallinje. Simon Bank i målet är en potentiell akilles men med intensiv press och Ralf Edström som vänsterback kan det nog gå vägen.

Inga journalister i San Marinos elva, däremot en hel del andra yrkesarbetare. Reportage här.

”Fotbollens sista proletärer” var en liten besvikelse, det blir bara L L L L, och det beror på dramaturgin som var ihopflätad med Palmes socialdemokratiska Sverige. Inget fel på Palme, han var nästan lika stor som Torbjörn men faktum är att Blåvitts framgångar fortsatte långt efter Palmes död, redan 1987 vann IFK Uefacupen för andra gången. Och framgångarna i Champions League på -90-talet är nästan ännu mer imponerande ur ett sportsligt perspektiv med tanke på hur den internationella fotbollen utvecklades.

Vikingstad nämner på sin blogg en sekvens från dokumentären där en spelare ropar efter sitt snus precis innan straffavgörandet mot Barcelona 1986 och historien förtjänar att förstås i sin helhet. Det är Stig ”Stickan” Fredriksson som ligger i svåra krampplågor och ropar till Röde-Ruben Svensson: ”Jag måst ha en snus…Ruuuuuben”.

…som alla vet är snus det enda effektiva botemedlet mot svår kramp vilket bevisades vetenskapligt där och då på Camp Nou.

Ledig i dagarna tre alltså och prio ett är att uppdatera höstgarderoben. Frågan är med vad.

Till sist: noterar att min blogg tillsammans med Johan Orrenius på konkurrenten är underlag för en C-uppsats från Mittuniversitetet. Fastnade för följande formulering: ”Robert Laul använder, tillsammans med sina läsare, sin blogg på ett liknande sätt som de borgerliga klasserna i forna tiders feodalsamhällen, använde sina salonger. Här kan diskussioner föras liksom synpunkter och kommentarer får frodas”. 

Briljant. Ta med äpplet så halstrar jag grisen, bröder.