DAVOS. Carl Bildt minns inte hur många gånger han varit med på World Economic Forum. Men första gången var någon gång på 80-talet. Han pekar stolt på en metallpin i kavajslaget som delas ut till dem som veteraner vid evenemanget.

Vad är det du får ut av mötena?

– Dels handlar det om stordrift i diplomati. Det är lätt när alla utrikesministrar befinner sig på samma ställe. Jag har redan träffat EU:s Cathrine Ashton två gånger i dag och det är bara förmiddag.

– Det mest intressanta är de oväntade mötena. Du möter de som du inte visste du skulle träffa som representerar något helt annat. Du återvänder alltid härifrån med något som du inte visste tidigare och som vidgat dina horisonter lite grann.

Du har blivit utsedd till ordförande i Internetkommissionen. Nu undrar vissa om du verkligen är rätt person med tanke på Sveriges nära samarbete med USA inom signalspaning?

– Det har inte med saken att göra. Det är väl ”the usual suspects” som Piratpartiet och vänstern som har en hangup på de här frågorna. Sysslade med internetfrågorna innan de överhuvudtaget kom på dem.

Om det inte handlar om signalspaning eller Snowden-effekten, vad handlar det om då?

– Det handlar om hur vi förenar dynamik och innovationskraft på nätet med en regleringsordning som tillåter friheten på nätet och friheten för nätet gentemot de regimer som försöker ta kontrollen över det. Det finns ett antal länder som försöker ta över nätet. Du kan själv gissa vilka de är.

Bildt verkar avslappnad och förväntansfull. Han kom från Montreux och fredsmötet om Syrien sent i går kväll. Bortsett från Syrien finns det många andra brännande internationella konflikter ta itu med.

Vilken skuld bär EU till det som händer i Ukraina? Har EU varit för aggressivt i försöken att få in Ukraina i den europeiska fållan?

– Nej vi har snarare varit för långsamma. Ukraina har knackat på vår dörr rätt länge. Sen fick vi EU, Polen och Sverige drev på, att gå med på ett omfattande frihandelserbjudande. Ett erbjudande som egentligen var mindre än de ville ha. De ville att vi skulle gå längre. Det som sedan inträffade var att ryssarna slog till med både bromsar och andra instrument. Det har orsakat konfrontationen.

Bildt skyller med andra ord på Putin och Ryssland.

Ukrainas president Viktor Janukovitj skulle ha kommit till Davos men stannar hemma på grund av det dramatiska läget. Bildt håller istället löpande kontakt med Ukrainas utrikesminister.

Hur tycker du EU nu ska behandla Ukraina?

– Inte med sanktioner men med det som vi kallar restriktiva åtgärder. Vi tittar på det. Det är långsiktigt verkande instrument. Kortsiktigt handlar det om diplomati. Direkt såväl som öppen diplomati. Jag tror vi kommer att få se en europeisk emissarie för Ukraina den närmaste tiden.

Ser du Ukraina som förlorat för Europa?

– Nej. Absolut inte. Ukraina är en del av Europa alldeles oavsett vad som inträffar. Vad du ser nu är snarare mer av europisk önskan i Ukraina än vad det flesta överhuvudtaget kunde föreställa sig. Den största pro-eu demonstrationen vi sett i Europa på mycket länge har ägt rum i Kiev av alla ställen.

Hur stort hopp har du att fredförhandlingarna om Syrien kommer att nå framgång?

– Förr eller senare kommer de att göra det. Snarare senare än förr. Motsättningarna är väldigt djupa. Men att det kommer igång en politisk process som säkert kommer att ta tid, som säkert kommer att drabbas av bakslag och till och med sammanbrott, ger ändå nytt hopp.

Hur illa var det att Iran inte var med när förhandlingarna startade?

– Hade varit fördel om Iran varit med i går men ingen större katastrof att de inte var det. Man kommer säkert att hitta former för att se om Iran kan bidra konstruktivt vilket jag hoppas Iran gör. Men det kan vi inte veta.
Kommer du att ha samtal om Syrien här i Davos?

– Jag träffade just internationella Röda korschefen för att gå igenom de humanitära utmaningarna. Tillsammans med Kofi Annan och några andra kommer vi att bolla idéer om hur vi kan ge stöd till förhandlingsprocessen.

Irans president Rouhani framträdde nyss här i Davos med ett helt nytt iranskt ansikte. Litar du på den nya iranska linjen?

– Vi är rätt säkra på att Iran hade ett kärnvapenprogram fram till 2003 som var relaterat till hot från Saddam Hussein. Vi vet också att de avslutade det aktiva arbetet runt 2003. Vi har inga tecken på att de har återupptagit det arbetet överhuvudtaget. På den punkten är svaret på din fråga ja.

– Men Iran har väldigt vittgående ambitioner att utnyttja kärnenergi för att kunna sälja mer av sin olja. Även Förenade Arabemiraten bygger nu kärnkraftverk. Där finns en misstänksamhet från omvärlden. Ryms inom detta program en möjlighet att skaffa sig kärnvapen i ett visst läge? Det är vad det handlar om.

Iran måste väl också ha rätt att skaffa sig kärnkraft?

– Absolut. De har rätten till alla dom teknologierna men de har inte rätten att skaffa sig kärnvapen eftersom de undertecknat icke-spridningsavtalet.

Tror du på Rouhanis försäkringar att Iran åter vill bli en del av världen?

– Jag tror på hans ambition. Sen är Iran ett auktoritärt och teokratiskt politiskt system med en viss regimpluralism. Vi vet att det finns andra starka krafter. Om Rouhanis kommer att lyckas med sin linje kan vi inte veta. Vi vet att det finns de som står för den gamla linjen. De pågår en kamp inom Iran. Därför vi stödjer de som vill ha mer öppenhet.

Bildt rättar till slipsen och gör sig beredd för några dagar av ”stordriftsdiplomati”. En diplomatins grovjobbare har intagit scenen.