Leder bidragsjobben till vanliga jobb? Det är en av våra viktigaste frågeställningar under den här öppna granskningen.

I går överlämnade Arbetsförmedlingen sin årliga rapport till regeringen, med den senaste statistiken över bidragsjobben. Under förra året uppgick antalet nya och pågående beslut om arbeten med stöd från Arbetsförmedlingen till 165 300 – en ökning med 6 600 jämfört med året före. Lägg därtill 115 300 nystartsjobb som riktar sig till personer som varit arbetslösa en längre tid och där arbetsgivaravgiften efterskänks.

Om vi tar lönebidragen – den vanligaste stödformen där Arbetsförmedlingen står för en stor del av lönen som kompensation för en funktionsnedsättning. Under 2012 hade 58 900 personer en anställning med lönebidrag. 2 100 personer gick under året över från lönebidrag till någon form av arbete utan stöd – alltifrån tillsvidareanställning till timanställning eller Samhall. Enligt Arbetsförmedlingens egna mätningar motsvarar det 4,7 procent av det genomsnittliga antalet anställda med lönebidrag.

Nystartsjobbarna är ännu fler – 80 300 unika individer under 2012. Och då är det ändå bara 30 procent av arbetsgivarna som har valt att utnyttja nystartsjobben för att få arbetsgivaravgiften betald, visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Det förklaras till största delen med att arbetsgivarna antingen inte känner till möjligheten till nystartsjobb eller inte bryr sig om att ansöka vid kortare anställningar.

Forskning visar att arbetslösa fortare får jobb när de har möjlighet till nystartsjobb. Ett räkneexempel från IFAU: en person som förväntas vara arbetslös i 20 månader i en värld utan nystartsjobb kommer att kunna få jobb efter 19,2 månader med nystartsjobb.

Men sex av tio nystartsjobb visar sig vara undanträngning av vanliga jobb, som alltså skulle ha funnits även utan subventionen, enligt IFAU.
– Huvudvinsten med nystartsjobben är inte att det har större effekt på arbetslösheten. Det viktigaste är att skyffla om lite grann så att de som ligger längst ifrån arbetsmarknaden ska ha chans att få jobb, ibland på bekostnad av de som ligger närmare. Man får en jämnare fördelning av arbetslöshetsbördan, säger professor Anders Forslund på IFAU.

Meningen är alltså att de som står längst bort från arbetsmarknaden ska komma före i kön. Då blir fler kvar i arbetskraften och på sikt kommer sysselsättningen också att reagera positivt, menar Forslund. Men om den effekten har uppnåtts är fortfarande oklart. Eftersom nystartsjobben kan bli långvariga, uppemot 10 år, finns ingen tillräckligt övergripande studie än.
– Det finns en risk att de här anställningarna går till personer som ligger något närmare arbetsmarknaden. Nackdelen är att nystartsjobb är utformat som en rättighet, så fort man varit arbetslös i 12 månader har man rätt till det. Tidigare har arbetsförmedlare kunnat göra en bedömning av hur långt ifrån arbetsmarknaden man står. Den spärren är borta nu, säger Forslund.