För dig som gillar sånt som är roligt och lite knasigt med ingrediensen succé är det här bloggen för dig. The Succeed Blog samlar som det står i underrubriken ”the world’s most epic, awesome, mind blowing Succeeds”.

Den varvar bilder på lyckade byggnadsverk av lego eller ost med videos från Youtube som visar lyckade arrangemang som denna Donkey Kong-imitation av Postit-lappar:

Kanske inte en blogg att läsa varje dag, men nån gång i veckan kan man kika in och fascineras, och kanske också inspireras till egna ganska meningslösa men kreativa projekt?

Har du en blogg och ett Twitterkonto?

Då är det läge att skapa ett automatiskt flöde för länkar från din blogg till Twitter, om du inte redan gjort det. Det är ett bra sätt att få läsare till bloggen, i varje fall får jag stora delar av trafiken till mina bloggar från Twitter.

Det finns många sätt att göra det på men den tjänst jag använder heter Twitterfeed.

Gå dit och registrera dig. Sedan klickar du på ”create new feed”.

Steg 1 är att autentisera ditt Twitterkonto. Alltså visa att du är rätt person så att ingen annan börjar posta knasiga länkar från ditt konto.

I Steg 2 bestämmer du ett namn på feeden och lägger in länken till ditt RSS-flöde.

Adressen till RSS-flödet är ofta bloggadressen och så /feed eller /rrs på slutet. Är du osäker så leta efter en RSS-symbol och klicka på den så hittar du rätt adress att lägga in som RSS Feed URL.

RSS-symbolen är den lilla orangea som syns ovan i fält nummer två.

Sedan kan du gå till ”advanced settings” och där bestämma exempelvis hur ofta du vill scanna efter nya inlägg från din blogg, en gång i timmen, varannan timme eller varje halvtimme.

Du kan också bestämma ett prefix för ditt flöde, som då syns först i tweeten. I exemplen nedan är det ”Från therealmymlan” och ”Nytt på SSBD” som är prefixen, dom syns varje gång ett nytt inlägg postas till Twitter.

När du är klar med dina inställningar är det bara att klicka på ”create feed” så ska länkar postas automatiskt till Twitter när du postar ett inlägg i din blogg, och det kan se ut så här:

Fiffigt va?

Det går också att använda tjänsten till att posta sina länkar till Facebook.

Idag tipsar jag om en nyvaken blogg som heter Idas Konsumentblogg.

Ida delar med sig av tips, en del gnäll men även riktigt bra svar på en del frågor man kan tänkas ha som i det här fallet NIX. Och så en hel del humor.

Så kila nu in till Ida och läs om rädsla för att klaga på restaurang, eller varför inte om ComHem? Och ge henne lite feedback, det behöver vi alla för att få inspiration att fortsätta.

Oavsett vem som vinner kan jag påstå att de bloggar som nominerats till Stora Kulturbloggpriset alla är värdiga vinnare. Och för er som funderar på nomineringarna till Stora Bloggpriset är en kik på de nominerade kulturbloggarna ett hett tips.

I slutet av veckan börjar omröstningen, så håll koll på Kulturbloggen och var med och bestäm vilka bloggar som ska utses till vinnare i de olika kategorierna.

(Konstaterar också lite förtjust att Dagens Spotifylista nominerats, en blogg där jag själv bidrar med en och annan postning, med mycket ojämna mellanrum.)

Okej. Veckans bloggtema var att tipsa om sina favoritbloggar. Många har missuppfattat och skippat att blogga och istället nöjt sig med att tipsa i kommentarsfältet. Jag tackar för alla tips, de är välkomna så här i nomineringstider, men i den här sammanfattningen tar jag bara upp dem som skrivit i sina egna bloggar.

Sen blir jag lite trött. Många säger att de inte kan välja några, att så många är bra, det är väldigt mycket ”ingen nämnd, ingen glömd”. Men precis som jag skrev om Follow Friday i fredags, måste vi vara så rädda för att exkludera? Att lyfta fram någon som är bra behöver inte betyda att man dissar alla andra? Att ge credd till någon är inte att tala om att alla andra är dåliga. Och faktiskt – alla kan inte vara bäst på allt. Alla bloggar är inte bra och läsvärda. Jag läser en del bloggar som är av intresse för mig för att jag känner bloggaren eller för att de skriver om ett insnöat ämne jag intresserar mig för, men jag skulle ändå inte rekommendera eftersom jag inte tror att bloggen i fråga intresserar så många andra, om ens någon.

Nog om det, nu kör vi:

Hanna tipsar om fem favoriter. Underbara Clara, Fröken Nina funderar på livet, Lilla O, My milk tooth och Onekligen. Hannas motiveringar finns här.

Bokmalen har funderat över vad som gör att en blogg hamnar bland hennes favoriter. Och så tipsar hon om Afrodita, Tabula Rasa, Ventilera mera och Islandsmamman. Alla utom den sistnämnda helt nya bekantskaper för mig, värda att spana in.

Om Trebarnsmamman bara får välja en blogg att tipsa om väljer hon Sand mellan tårna, men i postningen finns några fler bloggar nämnda.

Smulan läser inte så mycket bloggar, men räknar ändå upp ett gäng i sitt inlägg. Fem av dem med motiveringar; Englas mamma, Whatthefuckdotcom, Tonårsmorsa, En trebarnsmammas vardag, Helena och Renées blogg.

Ingrid lyckades inte peka ut någon favorit men hänvisar till sin bloggrulle.

Diamantsplitter är riktigt ärlig när hon tipsar om Kissies, fast hon inte gillar stilen.

Micco tipsar om fem bloggar och lyfter samtidigt fram egna gamla inlägg som är värda en andra chans. Bloggarna han tipsar om är Brand strategi insider, Pers värld, Please copy me, Doktor Spinn och Mindpark. Tyvärr är de alla svåra att placera in i någon av kategorierna för Stora Bloggpriset.

Elker har valt ut 9 av 90 bloggar som han särskilt rekommenderar, och han har skrivit bra motiveringar till dem alla. Emanuel Karlsten, Motpol, Godtyckliga gatan, Heja Abbe, På slak lina, Hanna Wagenius, World of Ingrid, MinaModerataKarameller och Se till vänster, där går en arab.

Annieellen har skrivit och tipsar om en vlog, xsullengirlx.

Nattens bibliotek läser massor av bloggar och väljer att plocka ut dem där hon inte missar en enda postning. De är A sunday kind of love, Johan Norberg, Deltidspappan, Att vara Charlie Schulmans pappa, Hur hamnade jag här och slutligen Barnläkarbloggen.

Veronica har nominerat i olika kategorier, här är hennes tips: Linus Fremin, Träningsglädje, Splodgy och Henrik Oscarsson.

Jesper har tagit min uppmaning om att skriva lockande motiveringar på största allvar. De bloggar han får mig att vilja läsa är Silverkocken, Tio meter över havet och Katastrofala omslag.

Skatan har skrivit en alldels fantastisk post om den blogg hon valt som favorit. Bloggen hon valt är Lilla Blå.

Gunilla har också begränsat sig till att välja ut en enda favorit, som är Kaela.

Sjumilakliv ger oss tre bloggar med det viktiga tillägget att vilka man favoriserar förändras över tid. Men bäst just nu är enligt henne Onekligen, I väntan på livet och Mats Strandberg. Inom parentes nämner hon också Fröken Tjernström.

Smäm har nominerat i alla bloggpriskategorier, det tackar vi för! De nominerade är: Dock, Natalie Karlsson, Tangentbordet, Frippan, Deepedition, Camera Obscura, Lilja.com och The luckiest.

Anouk listar tre favoritbloggar: Ladydahmer, Spiderchick och Ohstlin.

Carin H ger oss en kavalkad med humorbloggar. Egoina, Spiderchick, Onekligen, Knivlisa, En äkta man, Jesper Salén, The Viktor Report, Filosofiska övningar med Gabriella och Jack Moy.

Farsan mitt i livet har också skrivit genomtänkta motiveringar till de bloggar han nämner som favoriter. Truthandfiction, Nattens bibliotek, Slutet är början på något nytt, Tjuvlyssnat, PhotoshopDisasters och så nästan Jardenberg unedited.

Lilla O kan inte välja en men nämner två bloggfavoriter i sin postning. Lyrans noblesser och Om böcker som jag hunnit läsa.

Anders H slutligen nöjer sig med att till denna vecka hålla sig till en enda favoritblogg. Heja Abbe.

Jag vill tacka er alla för tips, många av bloggarna kände jag till sedan tidigare, somliga hade jag glömt att de fanns, andra var helt nya för mig. Jag kommer att lägga in alla i min RSS åtminstone tillfälligt och är redan säker på att jag fått några nya favoriter. Och bra input inför mina nomineringar till Stora Bloggpriset.

Och så avslutningsvis – att tipsa om bra saker man läser, om favoritbloggar, att recensera andras bloggar kan man ägna sig åt året om, inte bara i nomineringstider. De flesta av de bloggar jag följer har jag hittat genom tips från andra bloggare. Så fortsätt tipsa, fortsätt att credda de bloggar ni gillar, oavsett vad som råkar vara bloggtema i den här bloggen, ok?

Idag tänkte jag att alla ni som inte redan gjort det ska bekanta er med Julia Skott. Hon är något så fantastiskt som en pangbrud som skriver om både mode och politik, om samhällsfrågor, journalistik, feminism, menskoppar, smink och sex. Välskrivet och underhållande.

Godtycklige Axel Carlsson ritar serieteckningar som skulle platsa i vilken stor tidning eller seriemagasin som helst. Han postar dem i sin blogg Godtyckliga gatan och jag gillar.

Kila nu in till Godtyckliga gatan och spana in fler roliga och tänkvärda teckningar.

Axel finns på Twitter också, där heter han @godtyckligeaxel.

I helgen träffade jag en del släkt, bland annat ett kusinbarn som läser juridik och vi kom att tala om språk, och juridikspråk kontra journalistens.

I juridiken är det väldigt exakt, det får inte finnas utrymme för feltolkning eller missförstånd. Det var kusinbarnets argument för att språket är så invecklat och stundvis fullständigt obegripligt. Eller så är det egentligen inte obegripligt, men ibland kan det kräva en hel del tankearbete för att förstå och tolka en text skriven av en jurist.

I journalistiken ska det vara sant och relevant, däremot behöver det inte vara så exakt att det ej kan missförstås. Journalistiken har samtidigt som uppdrag att göra svåra och krångliga saker begripliga och paketerade så att det ska gå att ta till sig utan allt för stor ansträngning. Men alltid på ett begränsat antal tecken, och ska man ta på hängslen och livrem gällande sanning och eventuellt utrymme för feltolkning så kan man behöva fler ord…

Jurister beskriver och journalister förenklar. Ibland blir det lite väl enkelt eftersom verkligheten oftast är mer komplicerad att förklara än vad som ryms i en artikel på 1200 tecken.

Nu vill Juridikbloggen försöka rätta till missförstånden som uppstår då icke juridiskt kompetenta journalister förenklar, och förklara juridiken på ett någorlunda lättbegripligt sätt, sätta den i sammanhang och analysera konsekvenser. Den vill låta juridiken tala till punkt.

Än så länge finns bara två inlägg, en programförklaring och så en text utifrån gårdagens nyhet att hovrättsförhandlingarna i The Pirate Bay-målet skjuts upp, med rubriken ”Rättegången som politisk taktik”.

Det ska bli spännande att se vilket genomslag juridikbloggen får, skribenterna är inte precis några duvungar. Bland dem kan nämnas Sten Heckscher, Mark Klamberg och John Billing.

Inget uttryck används så fel som just CP. Det är nog nu och det är dags att återföra betydelsen tills dess rätta. Det betyder Cerebral Pares och inget annat. Man har en CP-skada och det är ingenting man är. Punkt!
Bort med det negativa. Bort med användandet av CP som skällsord!

Via CP-mamman Towe hittar jag sajten I love CP som hon driver tillsammans med Jon. Den är en del i något de kallar CP-kampanjen, som de startat för att återta betydelsen av förkortningen CP till något betydelsefullt;

I Love CP eller CP-kampanjen är en gräsrotskampanj som strävar efter att återta CP tills dess rätta betydelse. Genom att angripa det som är fel, utmana det som utmanas kan och inte skämmas för diagnosen vill vi bevisa att det går att ändra jargongen som råder i Sverige.

Genom att inte säga att det är fult att säga utan snarare berätta vad det betyder vill vi bringa kunskap till de okunniga och insikt till de kunniga men ignoranta. CP är inte något man ska säga slentrianmässigt utan ska användas korrekt, och om det används fel ska det göras med eftertanke och förståelse.

Ett lovvärt initiativ tycker jag, även om jag tror att CP som skällsord börjar dö ut till förmån för andra epitet. Jag har hört barnen säga ”dampunge” och ”dampig”, eller varför inte ”bögjävel” vid tillfällen då CP användes under min egen uppväxt. Precis lika illa, och jag vill slå ett slag för att ord på fina saker inte ska användas för att racka ner på andra.

När mina barn var mindre och blev kallade ”bög” när nån ville vara elak brukade de svara med att ”Ja, det är väl inget fel att vara bög?”

Och det är inget fel att ha en CP-skada eller en bokstavsdiagnos heller, mer än att det kan vara väldigt jobbigt och tråkigt för den som har det. Och det bli inte roligare av att andra inte förstår vad orden betyder utan ser dem som nedsättande. Därför blir jag väldigt förtjust i I love CP som skriver om Cerebral Pares, och gör det med humor och distans.

Spana in deras lista – 1000 punkter om hur man blir en CP.

I love CP har också en Facebookgrupp, och Jon twittrar här.

Och när jag ändå är i farten vill jag slå ett extra slag för Towes blogg CP-mamman.

Det är en vardagsblogg. Skriven av Towe som är mamma till Tekla. Den är välskriven och eftertänksam och utstrålar en värme som gör att jag känner mig lite bättre till mods när jag varit där inne en stund. Kanske funkar för fler än mig.

Jag är en nattmänniska. Det är på natten, när barnen sover, telefonen slutat ringa och myrornas krig skulle ha levt rövare i rutan om det här varit på sjuttiotalet, men eftersom det här är 2009 kanske den närmaste jämförelsen jag kommer på är att Twitter ekar tomt, som jag känner att jag kan tänka klart. Det är på natten jag i lugn och ro kan läsa, skriva och sortera in mina tankar i små lådor. Det är mestadels på natten jag går igenom min RSS-läsare och hinner läsa ordentligt.

Jag är helt säker på att flera av er också är vakna på nätterna, av olika anledningar. Så vad kan passa bättre än att jag delar med mig av dagens RSS-skörd till er som behöver något att slå ihjäl den vakna tiden med?

Hos Tjuvtittat hittar jag den här skandalösa förpackningen med svamp. Om det nu verkligen är svamp i påsen, man kan aldrig så noga veta…

Det var längesen jag bytte tema på min DestroyTwitter, och då fanns det kanske 16 olika teman att välja på. Nu finns det långt över tusen olika. DestroyTwitter är för dig som inte vet en utmärkt desktopapplikation för Twitter, som gör twittrandet betydligt smidigare, roligare och mer användbart. Rekommenderas till dig som testat Twitter på webben men inte riktigt förstått poängen. Här kan du ladda ner DestroyTwitter.

Theresia slår ett slag för Rosa bandet genom de här läckra cupcakesen. Cupcakesarna. Eller hur man nu skriver på svenska.

Är du royalist, eller bara lagom nyfiken på vad Kronprinsessan Victoria har för sig om dagarna? I så fall är den här bloggen något för dig. Bildbyrån Scanpix följer hennes väg till bröllopet. Den verkar inte så himla kul, alla gånger…

Anders Lundkvist gästbloggar på Mindpark om Nobelpristagarna i ekonomi, Oliver och Elinor.

Det här gjorde mig rasande lycklig. Kraftwerk remastered på Spotify. Högtidsstund, som varar längre än det tar att läsa bloggposten.

Och på Lidl måste alla tjejer som har mens bära röda pannband. Eller också inte. Lite kul var det i varje fall.

Lars Johansson på Helsingborgs Dagblad gör klart var gräsen går för dem som kommenterar i hans blogg. Och han gör det kort, tydligt och utan utrymme för missförstånd.

Per Torberger skrev igår om Rädda barnens olyckliga val av typsnitt. Jag kan inte låta bli att fascineras, som alltid, av personer med såna nördiga intressen och kunskaper som dem Torberger har om typsnitt. Imponerande. Vad som också är imponerande men som kanska inte borde vara det utan snarare självklart, är Rädda Barnens snabba respons.

Hos Lilla Gumman hittar jag den här blänkaren om en ny sexleksak. En liksom elektrisk tunga för klitorisstimulering. Jag vet inte vad jag ska säga, mer än jag inte blir särskilt upphetsad av tanken på den. Nån annan kanske går igång?

Jag har försökt hänga med i debatten kring Thomas Bodströms dubbla arvoden. Kan inte riktigt bli upprörd och tycker att Erik Laakso skriver bra.

Anders Jacobsson, en av författarna till succéer som Bert och Sune, bloggar. Han har skrivit en underbar bloggpost som passar bra till den här veckans bloggtema, om kroppen.

För den som är intresserad av religion, sekter och Kristi Brud – Emanuel Karlsten har skrivit om när en sekt slutar vara en sekt, om varför det kan finnas anledning för tidningen Dagen att ge henne så mycket utrymme som hon fått. Hon – Åsa Waldau alltså.

Nu ska jag sova. Men först – stort grattis till Mikebike, Bloggfrossa, som igår kväll fick en dotter!