Jag är hemma igen efter SM i Tallinn. Men jag har varit ett par dagar i Nottingham och spelat in en DVD om poker. Samtidigt som jag gjorde det så pågick norska mästerskapen i poker. Kasinot var relativt nyöppnat och var alldeles utmärkt för att spela poker i. Det är ingen vild gissning att lokalen kommer användas flitigt i framtiden vid diverse pokertävlingar.

Jag hade båda pojkarna med mig själv så det var ingen semesterresa direkt. Grabbarna var stolta över att de var de första under 18 år som någonsin hade fått komma in på kasinot.

   

Jag hade förmånen att få träffa Drillo under en av dagarna i Nottingham. Fascinerande och mycket trevlig är mitt omdöme av den före detta förbundskaptenen för Norge. En festlig grej med honom är att han kan alla fakta om världens länder, såsom huvudstad, högsta berg, areal etc. När han hör ett land nämnas på tv så repeterar han sina kunskaper om landet nästan slaviskt.

 

Jag hann även med att se arenorna för både Nottingham Forest och Notts County. De spelar ju inte alls på den nivån som man var van vid när man var grabb. Nottingham spelar nu i english league one och

Notts

250 meter fågelvägen emellan arenorna som dock skiljs av floden Trent. Ett stenkast åt andra hållet så finns ännu en stor arena som jag tror är för rugby men den klarade sig från påhälsning.

Månadsresultatet för april månad blev mer än godkänt. En +4 månad lades till min pokerstatistik. Jag höll på att göra en svårslagen comeback i en turnering på nätet förra veckan. Blindsen var 800/1600 och ante 200. Jag förlorade då en stor pott där jag var all-in men jag täckte motståndaren med ynka 7 chips, alltså 3,5 % av anten. Men från detta hopplösa läge gick jag till knappt 6000 men förlorade då en slantsingling och åkte ut.

 

Jag var på fotboll i Tallinn och såg ligamatchen i högsta ligan mellan FC Flora och JK Vaprus. Jag har sett några matcher i Estland och intresset är katastrofalt. Mindre än 200 åskådare på matcherna. Flora spelar dock på nationalarenan som tar cirka 10000 och är rätt nybyggd(3 år tror jag), fin arena med estniska mått. Kvalitén på fotbollen verkar dock bara bli sämre och sämre. Den här matchen vann Flora med 7-0. Men det här var en match som jag sent kommer att glömma. Jag har nog aldrig haft så roligt på en fotbollsmatch och anledningen var bortalagets reservmålvakt. Egentligen måste han bara ses men jag ska försöka förklara. Det stod 4-0 i halvtid och jag och Johnny som var på matchen sitter och snackar. Jag tittar då med ett halvt öga ut mot planen och ser en målvakt som värmer upp med skott emot sig. Jag hinner uppfatta att han slänger sig mot en boll men missar den med två meter och att han slänger sig en sekund för sent. Jag nämner detta för Johnny och uppmärksammar honom att kolla. På nästa skott händer exakt samma sak och vi tittar förvånade på varandra och undrar om målvakten bara larvar sig eller om det är någon slags svensexa.

Döm om vår förvåning när vi ser att han står i bortalagets mål när domaren blåser i gång andra halvlek. Och det som sker de nästföljande 45 minuterna är bland det mest komiska vi båda sett i fotbollsväg. Killen är totalt iskall, noll kordination och inte ett rätt, exempelvis var det två frilägen och han sprang ut och slängde sig efter bollen men missade med bred marginal, som tur var eftersom han inte hade den blekaste om att han var 10 meter utanför straffområdet. Men det som var allra roligast var att han var övertänd och skällde ut sina medspelare efter noter. Utseendemässigt var det också roligt att han var väldigt lik Oliver Kahn i Bayern München. Till hans försvar ska dock sägas att han hade riktiga utkast i sin reportoar. Ännu roligare blev det av att ingen varken på planen eller läktaren verkade tycka att han var speciellt dålig. Jag var ju övertygad om att det var en materialförvaltare eller något liknande som de slängt in och frågade några i publiken efter matchen vad det var för någon lirare de hade slängt in. Jag fick två förvånade blickar som inte riktigt förstod min ”utdömning”. Istället berättade de att han brukar stå rätt ofta och varit målvakt i många år på vad jag förstod hög estnisk nivå. Jag och Johnny stod som två fågelholkar och förstod absolut ingenting. Jag skulle bara älska om jag har någon läsare med information om denna mystiska målvakt vid namn Veiko Põldemaa, nummer 35 i JK Varpus från staden Pärnu.

Jag fick höra en sann historia om en svensk pokerspelare under resan hem från Tallinn som jag fann lustig. Det var en lirare som hade köpt gymkort. Han hade 15 minuters gångväg till gymmet men han tog alltid taxi dit. Väl på gymmet tog han sikte på löpbandet. Löpte gjorde han dock inte utan det var 30 minuters promenad på bandet som gällde. Efter detta så var träningspasset slut. Inga vikter eller annat larv utan istället väntade en taxi för hemfärd…..