Jag är nu hemkommen från Barcelona och till det svenska höstrusket. Det blev lite ofrivillig semester i Barcelona de sista två dagarna. Mycket av den tiden utnyttjade jag till träna, sola och promenera runt i staden men det blev även två idrottsevenemang. På lördagen såg jag Barcelona-Racing Santander. Barca tappade onödigt och överraskande poäng i matchen som slutade 1-1. Barcelona gjorde ingen bra match men jag läste i tidningen på planet hem att gamla storspelaren Johan Cruijff i sin krönika tyckte att Barcelona gjorde sin bästa match på flera år. Jag analyserade det uttalandet till att han tidigare måste fått kritik för att ha varit för negativ och nu överdrev åt andra hållet istället. Messi som kom in som avbytare visade direkt att det är Barcelonas absolut största klasspelare. Samuel Etoó däremot ser ut att ha tappat enormt i kvalité mot vad man är van vid sen tidigare. Arenan Nou Camp är ju störst i Europa och väldigt imponerande. Den tar drygt 98000 numera efter att tidigare tagit 120000. Men de tog bort ståplats så nu är det bara sittplatser. Jag tippar att det var drygt 50000 på matchen även om det stod 70000 i tidningarna (jag tror att de räknar med säsongskortsinnehavare som inte alla är där). Trots den enorma publiksiffran så är det inget vidare tryck på Barcelonas matcher. Tråkig publik, påminner om för mycket kyrka. De har 50-100 fans bakom ena målet och Racing Santander hade 30-40 fans tre kilometer upp på läktaren i ena hörnet. Biljetter var inget problem, jag köpte en utanför av en privatperson för 40 euro vilket var vad den ursprungligen kostade.

På söndagen var jag tillbaka på området runt Nou Camp men då för att se Barcelonas ligapremiär i handbollen. 12 euro kostade biljetten som jag köpte direkt i biljettkassan. Hallen som tog 7500 åskådare var trång och gemytlig. Matchen var mot Valladolid och publiksiffran var på bara drygt 2000 men ändå riktigt bra tryck. Faktum är att stämningen var bättre än på fotbollen. Barcelona har ju från i år med svensken Magnus Jernemyr som är en riktig försvarsklippa. Han spelar för övrigt bara försvar sedan han fick en nackskada för tio år sedan och i samband med det blev hans skott inte vad det en gång varit. Ingen rolig roll kanske men han gör det förbannat bra. Nu drog han på sig två tidiga utvisningar och fick sitta ett tag efter det och man såg direkt skillnaden på försvarsspelet när han kom in igen. Jag hade gjort ett spel på att Barcelona skulle vinna första halvlek och det såg lugnt ut så länge Jernemyr var på planen. De ledde med 3-4 kassar men när de vilade Jernemyr så närmade sig Valladolid. Dessutom så var det nio straffar i första halvlek. Fyra för Barca som missade samtliga, fem för Valladolid som satte alla (norrmannen Håvard Tvedten). Då var det kanske inte så konstigt att det blev jämnt till slut. Jag hade tagit ut segern i förskott men när det var en minut kvar reducerade Valladolid till 13-12 och i anfallet efter missar Barcelona och Valladolid får en chans att kvittera. Som tur är tycker målvakten att tiden är för knapp och försöker därför sig på ett lobbförsök från egen kasse och jag kan slutligen glädjas till att vadet gick in!

Även om fotboll är min sport så måste jag säga att det är riktigt kul att titta på handboll. Jag hoppas även kunna se någon handbollsmatch i Tyskland. Där ska det visst vara ett riktigt bra tryck på fighterna.

I går firades min sambo Malin som fyllde 2 gånger 20. Det hade man ju annars aldrig kunnat gissa, eller hur!!!

Pokern på nätet har varit fortsatt bra. Det är fullträffen på turneringspokern som saknas nu för att pokerlivet ska vara fulländat!! Men som jag sagt tidigare så är jag egentligen jättenöjd så länge jag bara kan livnära mig på den.

Jag var på landslagsträningen på Råsunda innan jag åkte till Barcelona. Jag satt då med AIK:s Stefan Söderberg som berättade lite gamla minnen. Han berättade bland annat att han ett tag som sport chef var oändligt trött på alla spelare som knackade på hans dörr och sa sig vilja komma utomlands. Till slut så lessnade Stefan och sa till en spelare: – Vill du fortfarande komma utomlands? –Ja, självklart, sa spelaren samtidigt som förhoppningen steg att något var på gång. Vad bra, sa Stefan: – Då har jag något åt dig. Det finns nämligen sista minuter resor till Kanarieöarna nu för 1700 spänn!!

Ungefär vid samma tidpunkt så sade skämtsamma tungor på Råsunda att Magnus Hedman, som också mer än gärna ville bli proffs i utlandet att han hade mobiltelefonen liggande bredvid målstolpen under matcherna utifall att.

Det var med stora förväntningar som jag stegade mot kasinot och den andra dagen på EPT Barcelona. Jag kände mig riktigt pigg. Jag hade sovit ordentligt, fått en vilodag, tränat och promenerat. Nu hade jag med mig frukt och vatten och jag var laddad som om det vore ett Stockholmsderby. Det kändes helt enkelt perfekt.

Det var 203 spelare kvar till dag två av 612. Snittstacken var runt 30500. 64 priser och första priset var på gigantiska 1361000 euro. Jag var lottad till bord 22 och plats 6. Nu var det bara åtta spelare per bord. En trevlig svensk vid stol ett som hette Jesper Höög. Tre holländare varav Thierry Van Der Berg var den ena på stol tre. Övriga var en Italienare, en shortstackad engelsman med 8500 och så bordets chipleader med runt 60000 som var amerikan. Jag hade 19600 och vi var 5 spelare som hade mellan 19000 och 27000. Thierry hade 40000.

Nivå 9 Blinds 400/800 ante 100

Första potten började med att dealern klumpade sig lite eftersom två kort blev synliga och således omgiv. Thierry visade då AK i small blind. Därefter i den riktiga första potten så ställde den shortstackade engelsmannen direkt med 89 i hjärter. Thierry stekte länge i small blind med AT men foldade. Big blind blixtsynade dock med AA och en man åkte direkt. Handen efter höjde jag med KJ i UTG och vann blindsen. Handen efter höjer chipleadern i UTG till 2200 och alla lägger sig fram till mig i big blind. Jag har AT och jag har känslan att han inte är så stark och inte vill ta en chans direkt. Om han har KK, QQ eller JJ så har jag ändå 30% chans. Jag ställer och han lägger sig. Jag har nu nästan 24000. Händerna efter höjs preflopp och på fyra givar visas tre av händerna och de är AA, KK och AK. Handen därefter sitter jag en efter UTG och hittar AK. Det är nu bara sju spelare vid bordet och jag höjer till 2800. Jag har höjt till 2200 bara gången innan så jag tror att det kan påverka någon att tro att jag är lite svag. Chipleadern bakom mig reraisar till 6500. Alla lägger sig till mig och jag ställer. Jag är rätt så övertygad att hans tilltro till min hand inte var så stark eftersom jag varit med i tre händer på så kort tid. Han funderar länge och jag hoppas på drömscenariot att han har AQ och synar. Han synar lite till min förvåning med 88. Jag tycker synen är högst diskutabel eftersom det borde vara givet att jag har ett högre par eller AK. Men jag gillar läget, 50000 i potten och om jag vinner är jag jättebra med helt plötsligt. Tyvärr hade jag inte ”skickligheten” att vinna slantsinglingen. Spänningen dog direkt när en åtta kom på floppen. Brädan blev 87473.

Som vanligt känns det riktigt tungt när man kan konstatera att chansen plötsligt är helt borta. Ena sekunden sitter man där med stora förhoppningar och drömmar och så pang bom så är man ute. Jag ångrar dock inte sättet jag spelade på och jag måste också inse att jag var lite på en frirulle efter att jag vann potten med sjuorna då jag hade två outs. Jag hade varit ordentligt shortstackad då om jag inte hade haft jätteflytet. Samtidigt så har jag bedrövligt facit i stora turneringar när det gäller väldigt avgörande lägen och det har varit en så kallad slantsingling. Det är ju svårt att träna sig till den ”skillsen”. Nåväl, färdiggrinat. Jag får trösta mig med att uttåget ur turneringen betyder att jag kan se Barcelona-Racing Santander i morgon kväll!

Så var det dags för EPT säsongens första turnering. Barcelona är platsen som vanligt och jag anlände dagen innan. Jag bor på samma hotell som förra året och det ligger bara en kilometer från kasinot. Gårdagen spenderades med promenader i centrala Barcelona samt en hårklippning. En förändring till det bättre i årets Barcelonaturnering är att spelet börjar 15.00 istället för 17.00. Det betyder att spelet slutar i mer mänsklig tid. Innan det var dags att spela hann jag också med ett mindre gympass i hotellets träningslokaler.

Dag ett var uppdelad på två dagar och jag var lottad till dag 1A. Det stod på tavlan att det var 292 spelare med men det sades samtidigt att det var utsålt med massor av spelare på kölistor och att det skulle vara 330 spelare med varje dag, 660 spelare totalt. Hur som helst så blir första priset riktigt stort. Runt 1,4 miljoner euro snackades det om.

Nivå 1. Blinds 25/50

Jag hamnade på ett riktigt bra bord för egen del. Med bra menar jag att spelskickligheten var begränsad hos flera av motståndarna. Jag satt på position ett och den enda som jag kände till var Vicky Coren(som vann EPT London för ett par år sedan) direkt till höger om mig. Jag slapp helt skandinaver. De övriga runt bordet var två fransmän, två spanjorer, en från Israel, en amerikan, en ryss och en holländare.

I dagens absolut första pott så limpade jag i mellanposition med QJ. Holländaren höjde upp till 250 och jag synade som enda spelare. Floppen kom T99. Jag checkade och han betade 400. Jag höjde till 1200 och vann den efter sedvanlig stekning från holländaren. Skön start! Jag var väldigt aktiv i början vilket fick motståndarna att tro att jag var rätt lös. Jag höjde kort därefter med T9 suited och fick omslag och jag la mig. Detta hade nog betydelse några händer senare när jag fick AA. Jag höjde upp till 150 igen och nu slog israeliten upp till 625. Jag reraisar till 2125 och han synar. Floppen kom K84 och jag betar 3200. Men tyvärr så viker han sig.

Israeliten(heter det så?) hade senare rejält med flax mot Vicky Coren. De var all-in preflop. Vicky hade AA och Israeliten hade KK. Tungt för Vicky så kom en kung på rivern! 12125 slutade jag nivå 1 på.

Nivå 2. Blinds 50/100

På position nio satt en äldre spanjor som hade spelat mycket märkligt. Han hade på kort tid överbetat tre potter och nu höjde han upp preflop till 750 trots att big blind var 100. Eftersom han hade gjort detta spel lite väl ofta på kort tid så minskade min tilltro till honom. Han hade dessutom blivit avslöjad när han försökte sig på en bluff tidigare. Jag hittade nu 99 två säten bakom honom. Jag synade och vi två såg floppen 854. Han checkade och jag betade 1150. Nu minireisar han till 2300 och jag synar. Turn spader 5. Det är två klöver och två spader på bordet. Nu checkar han och jag väljer att hålla ner potten och checkar därför också. Om jag hade betat och fått ett nytt omslag så hade jag ställts inför ett ruskigt svårt beslut. På river kom ruter knekt. Nu betar spanjoren hela 4400 av sina totalt 8400. Jag funderar länge men hans check på turn tillsammans med hans lite märkliga spel i potter innan blev avgörande till att jag till slut valde att syna. Hans visar AK och jag vinner en oerhört skön pott som gjorde mig extra nöjd.

Kort därefter utspelar sig följande: En spelare limpar i UTG och jag höjer till 525 med AA. Holländaren reraisar till 1525. Jag funderar ett kort tag bara på att kallsyna men eftersom jag varit rätt aktiv så tror jag att inte lägger QQ, KK och AK vilka var troliga händer. Jag ställer därför och får blixtsyn. 30000 i potten men han visar till min besvikelse också två ess. Han har de två svarta och jag de två röda. Tre röda kommer på floppen varav två ruter. Turn är dock svart och vi splittar således på potten. 17850 efter tvåan.

Nivå 3. Blinds 75/150

Jag fick JJ på big blind och synade en som hade höjt i andra position till 450. Floppen kom T95. Jag checkade och han betade 600. Jag slog om till 1500 och han la sig.

Senare så limpade jag med KT i ruter och fyra spelare såg floppen AJ3 med två ruter. Alla rundcheckade. Turn klöver 6 och ryssen som hade 5000 kvar betar 600. Jag sitter som tvåa och har två spelare bakom mig. Jag tror inte han är stark och gör därför ett vågat spel och reraisar till 4000. Alla lägger sig till min glädje. 19525 efter nivå 3.

Nivå 4. Blinds 100/200

Jag synade en höjning på 600 med 99 ur position. Floppen kom K75 och jag checksynade ryssens höjning på 800. Turn ett jobbigt ess. Nu betar han 1350 och jag viker handen.

Jag höjde upp på knappen till 500 med KJ. Vicky synade på small blind. Floppen kom AAQ. Rundcheck, turn spader 6. Tre spader på bordet och jag har spader kung. Vicky satsar 1000. Jag synar bakom. Vicky säger korrekt innan river att hon vet att jag har en spader och hon ber att ingen spader skall komma. River är ändå en spader 2. Hon pustar och jag slänger in en tusing. Hon vill inte syna men kan inte låta bli och min färg står såklart. Därefter reraisade jag med AK till 1650 mot en tight amerikan. Han synade och floppen var TT9. Jag bettade 2000 och han gjorde precis det som jag hoppades på, nämligen att han la handen. 22125 efter nivå fyra.

Nivå 5. Blinds 100/200 ante 25

Denna nivå började med ett bakslag. Jag satt på knappen med AQ och synade en tidig höjning från en ung spanjor. Han var bordets chipleader och jag var chiptvåa. Floppen kom Q73 med två spader. Han checkar och jag bestämmer mig för att gillra en liten fälla. Jag checkar också och vill inte se en kung på turn. En spader åtta kommer och han betar nu 1350. Jag synar bara bakom och vill inte se en spader eller en kung på river. River är en klöver 2. Nu betar han hela 3450 och helt plötsligt känns det inte lika roligt längre. Men jag förmår inte att lägga min hand eftersom han inte kan sätta mig på den handen jag har efter hur jag hade spelat den. Jag synar och han visar AJ i spader för flush. Trist men jag tror inte jag hade klarat mig undan billigare hur jag än hade gjort. Om jag hade betat på floppen så hade han aldrig vikt handen med sitt nötflushdrag. Vårt bord bröts därefter upp och jag hade då 16350. På det nya var det endast Andreas Hagen som jag kände till. Jag hittade senare KK och slog om men fick ingen syn. Sen synade jag en höjning till 800 i big blind med T9. Floppen kom J84. Jag tänkte checkraisa men han checkade tyvärr också annars hade jag vunnit potten. Turn K och nu betade han 1000 och jag synade. Blank river och rundcheck. Han visade KT. Jag höjde upp till 600 med KQ i cutoff. Small blind synade. Flopp T94. Rundcheck. Turn var en underbar knekt för stegen. Nu betar motståndaren 800 och jag synar bara. River är en trea, ett perfekt kort för mig. Nu betar han 1750. Jag återhöjer till 6000 men han viker sig. Jag pratar senare med honom och han var på drag med en dam. Han var för övrigt ägare av Celtic under några år på nittiotalet och den som köpte Henke Larsson från Feyenoord. 21125 efter nivå 5.

Nivå 6. Blinds 150/300 ante 25

Jag slängde bort en tusing när jag höjde i sen position och en spelare bakom gick all-in. Senare höjde jag till 1000 i UTG med AQ och Andreas Hagen gick all-in för totalt 9400. Spelaren bakom hade också AQ(fick jag veta senare) och jag var i valet och kvalet om jag skulle syna. Men eftersom jag känner Hagen bra så tror jag inte att han försöker göra ett move på mig. Han vet dessutom att jag spelar rätt tight och jag har höjt i UTG. Jag har i bästa fall ett coinflip. jag tror på AK eller par från sju till knekt. Jag viker och Andreas säger efter att dagen var slut att han hade AK.

Jag limpar sedan med 77 eftersom bordet var så aggresivt och jag ville se en flopp med den handen. Mycket riktigt slår en fransman bakom mig om till 1850 och jag synar. Floppen kom K62. Jag checkar och han ställer in sina sista marker för 6375. Jag känner att jag visat svaghet ett par gånger innan och att han kan försöka nyttja det. Jag synar till slut med tvekan och han visar AK. Stort misstag från mig. Micke Norinder kommer då precis förbi och skriker att det finns outs. Direkt efter att han ropat det kommer en overklig sjua på turn och jag vinner potten. Detta är tredje gången i mitt pokerliv som jag drar ut på en eller tvåoutare i turneringar. I Malmö Open hade jag JJ mot QQ och en låg flopp hade kommit. Såsen åkte in och jag fick en knekt på river. I Tallinn åkte degen in på flopp i SM i Omaha som var KJJ. Jag hade KJ och motståndaren hade KK. Turn var dock fjärde knekten. Om det är någon som tror att jag är en flytgubbe kan jag berätta att jag upplevt den andra sidan av myntet också flertalet gånger. 26450 efter sexan.

Nivå 7. Blinds 200/400 ante 50

Jag mixtrade lite i mitt spel och limpade i UTG med AJ i spader. Blindsen synade. Flopp A76. Big blind som var en halvsnurrig fransman betade 1150. Han hade 13000 kvar. Jag var så nära att höja men jag gjorde misstaget att bara syna. Turn 5 och nu betade han 1850. Jag tänkte lägga mig men jag synade. River en Q och nu checkar han till min förvåning. Jag checkar också och han visar 84 för turnad hålpipa. 21650 efter nivå 7.

Nivå 8. Blinds 300/600 ante 75

Jag reraisade preflopp två gånger mot aggressiva spelare och fick båda potterna. Ena gången hade jag TT och andra KK. Därefter kom en pott som jag ångrar att jag inte följde min tro. Jag höjde till 1600 på knappen och en rätt ny tysk vid bordet återhöjde till 4850 på small blind. Min känsla var att det var ett move men jag chickade ur. Han åkte sedan ut brutalt när två man såg floppen J73 alla spader. Pengarna åkte in på floppen. Han hade K5 i spader och motståndaren hade AQ i spader. Han sa då att han hade 92 när han reraisade mig. Jag slutade dagen på 19600. Det var precis över 100 spelare kvar och snittet låg på runt 28000. Läget för mig är helt ok och vi fortsätter på fredag klockan 15.00

Efter spelets slut gick jag, Micke Norinder och Stefan ”tysken” Dessewffy in på en karaokebar på vägen hem. Det var en riktig hit. Jag tror nästan att det var spanska idol som hade avslutning där för de var grymma på att sjunga. Vad som var grymt var också priset på en liten plastflaska vatten. Jag drack två små vatten. Pris 140 SEK. Jag blev också påmind hur bra det är med rökförbudet på lokal eftersom det var kontrasternas afton på det här stället.

Direkt efter att jag hade satt min rubrik på senaste inlägget, inga moln på pokerhimlen, gick jag in och spelade. Då dyk molnen plötsligt upp och jag hade min sämsta pokersession på över två månader. Man skall tydligen passa sig för sådana rubriker!!

Dagarna därefter har dock varit bra och jag ligger på svarta siffror för september.

Tisdag morgon bär det äntligen iväg till Barcelona, som är startplatsen för femte årgången av EPT. Min rese statistik visar att det är min nionde resa till denna underbara stad. Jag tror att jag går in i turneringen på onsdag men jag får dubbelkolla det när jag är på plats.

Jag hoppas också kunna ge rapporter om mitt spel som vanligt men det är lite tuffare i just Barcelona eftersom man börjar spela klockan 5 på eftermiddagen och man är inte tillbaka till hotellet och datorn förrän tidig morgon. Rapport blir det men jag får se hur stark eller rättare sagt trött man är efter spelets slut.

Det har varit mycket snack om landslagets 3-5-2 uppställning efter 0-0 matchen mot Albanien. Folk och journalister verkar tro att det är systemets fel att resultatet inte blir bättre. Givetvis är detta inte orsaken men jag är däremot kritisk till fördelningen mellan offensiva och defensiva spelare. Nu startade vi matchen med 7 defensiva spelare och endast 3 offensiva spelare (Kim, Henke och Zlatan). Då är det kanske inte så konstigt att det blir lite torftigt framåt. En annan brist som kan märkas mot bättre motstånd är försvarets brist på snabbhet. I en trebackslinje är det än viktigare att vara snabb eftersom du oftare utsätts för löpningar ut mot kanterna. Varför måste det vara mittbackar från en fyrbackslinje som ska spela i en trebackslinje? Prioritera snabbhet och bra uppspel betydligt mer i laguttagningen.

Jag var på damfotboll i söndags och såg Hammarby mot Umeå Södra. Jag fick i samband med den höra att legendaren Kentha Olsson fyllde 60 år i går. Han var tränare för mig 1992 i Hammarby och han har för övrigt en dotter i Hammarbys damlag. Jag lyfter på hatten för Kentha som är en otroligt sympatisk människa!

Jag har som ni vet två söner på 4 och 7 år. Jag har också ett litet dilemma eftersom den yngre är jätteintresserad av fotboll och den äldre ointresserad. Detta blir ett problem när vi ska åka och se på fotboll då en jublar och en tjurar. Jag tycker mig nu ha kommit på en genialisk taktik för att få med mig den ointresserade som älskar att läsa serietidningar. Jag köpte upp ett lager Kalle Anka på en loppmarknad för ett tag sedan. Tidningarna la jag i bagageluckan och jag ger nu Wimmo 7 år en ny Kalle Anka som muta varje gång vi ska se en match. Det funkar hur bra som helst!!

Pokerresultatet för augusti månad blev riktigt bra, +4 månad efter mina mått som jag redovisat för tidigare. Det som känns extra bra är att jag har klarat mig från längre svackor. En förlust dag här och där händer såklart men jag minns ärligt talat inte när jag hade två raka förlust dagar. Trots framgången fick jag uppleva en repris som fick mig att minnas EPT i Prag. Jag var då all-in med QQ mot TT och jag floppade en dam men åkte ändå dit mot en stege. Nu hände ett liknande spel i ett heads up spel. Jag höjde preflopp och motståndaren reraisade. Jag synade i position. Flopp QJT och motståndaren betade pott. Jag reraisade och motståndaren gick all-in. Jag synade med stora förhoppningar även om AK, QQ och JJ var fullt rimliga händer. Han hade dock bara 99 men 8 kom direkt och bordet parade sig inte på river. Egentligen inget jättemärkvärdigt men det känns alltid lite overkligt att förlora med överpar när man sätter setet på flopp. Man har då mer eller mindre redan tagit ut segern i förskott, även om jag i det här fallet inte visste det förrän efter flopp.

Men om det kändes snopet så är det väl bara en viskning vad HBKoegas kände på torsdagskvällen. Han hade vunnit en turnering och fick som bonus möta mig i en heads up match på Expekt om 200 dollar. Vi började med 1500 i marker och blindsen var 10/20. I den absolut första handen så höjer HBKoegas till 40. Jag får AA och höjer till 140. Han synar och floppen kommer Q82 regnbåge. Jag betar pott 280 och han minihöjer till 560. Jag ställer och han synar med AQ. Ingen dam kommer och jag vinner matchen efter en hand. Om det är någon tröst för HBKoegas så kan jag bara säga att jag också hade åkt på första handen om korten varit de omvända.

Även på sportspelen stämmer allt för tillfället, även om jag inte spelar några större summor. Men i helgen gjorde jag ett system spel på 8 matcher och alla 8 satt. Därefter spelade jag emot hjärtat och spelade tungt med mina mått på Helsingborg i måndags mot Bajen. Med Petter Andersson borta och Chanko avstängd, vilka är navet i Hammarby så var jag ordentlig pessimist. Dessutom hade Helsingborg fått tillbaka Lantz och Wahlstedt. Jag räknade också med att de skulle vara ordentligt revanschsugna efter bottennappen mot Ljungskile och Gefle.

Tyvärr för hjärtat så stämde allt detta och jag är lite orolig inför fortsättningen av hösten för Hammarbys del.

Annars hade jag en mycket trevlig helg ute på Lidö där jag var med och firade Djurgårdens fotbollschef Bosse Andersson på hans 40-årsdag. Vi var runt 150 personer och många med fotbollsbakgrund. En del hade jag inte träffat på många herrans år och då är det extra kul. Två som jag träffade var Pär Millqvist och Stefan Söderberg som jag båda gillar skarpt. ”Mille” berättade en story när han skulle omförhandla sitt kontrakt i AIK då Stefan Söderberg var klubbchef.

Mille kom in till Stefan som satt i ett rum på östra läktaren på Råsunda. Stefan satt på hörnet av ett långt styrelsebord och bad Mille slå sig ner på andra änden. Så där satt de tio meter ifrån varandra och började förhandla. Bara den synen får mig att le där de sitter och nästan måste skrika till varandra. Stefan som är en riktig rutinerad ”förhandlarräv” börjar direkt med att beklaga sig över AIK:s dåliga ekonomi. Sedan utspelar sig följande ordväxling: Stefan: -Mille, du vill ha en storstrut men vi kan bara erbjuda en piggelin. Hur löser vi det Mille? Vad säger du? Mille som alltid varit rapp i käften svarar då: – Vad sägs om en 88:an!

Stefan använde tydligen sig av mycket glassliknelser i förhandlingssnacket eftersom jag minns när Stefan sade följande till Kim Bergstrand i en annan förhandling: – Kim, jag kan inte lova dig en glass och så får du bara pinnen!

Jag undrar om araberna använde sig av något liknande när de signade Rubinho i veckan!!!

Pokern rullar på stabilt och augusti går mot ett mycket bra resultat. Jag hoppas kunna konservera framgångarna till EPT Barcelona men vet samtidigt att i turneringar så är det mycket tillfälligheter och du måste ha tur med dig i rätt lägen för att nå riktigt långt. 

Jag försöker springa och styrketräna åtminstone varannan dag. Häromdagen kom jag i samspråk med en kille på gymmet. Det var så kallat eftersnack i omklädningsrummet och han bjöd mig på en underbar historia. Vi började prata om OS och han var inte så exalterad eftersom han trodde alla dopade sig. Jag sa då något om att det inte har varit så mycket av den varan i det här OS:et. Han menade då att de kommit på nya metoder för att inte bli upptäckta. Jag kom då in på Ben Johnson och hans gula ögonvitor och menade att sådant inte går att dölja i alla fall. Han berättade då att gula ögonvitor inte behöver betyda att man är dopad och att han är ett levande bevis för detta. Han hade brist på något ämne eller en sjukdom som gjorda hans ögonvitor gula. Detta hade fått konsekvenser på jobbet en gång och det var den storyn som jag tyckte var för skön. Så här låg det till:

Han hade en vd på sitt jobb som var en riktig vinnarskalle (och väldigt omtyckt). De hade årligen olika tävlingar av idrottslig karaktär och vd:n hade vunnit samtliga genom åren. Han bestämde varje år vad tävlingen skulle bestå av och innan alla andra på företaget hade blivit informerade så hade han tjuvtränat i månader. Men förra året gick något snett. De hade en sorts 5-kamp på Island och vd:n vann inte!! Det gjorde nämligen killen med de gula ögonvitorna. Vad gjorde vinnarskallen till vd då? Jo, han beordrade sin underställde att genast genomgå en dopingkontroll som vd:n bekostade för 7000 spänn. Vd:n fick senare besviket konstatera att resultatet av dopingtestet var negativt och därmed erkänna sig besegrad.   

Domaren i matchen mellan Vasalund-Östersund stod för en skön salva till en av spelarna i Östersund. Han gav en avvaktande varning med en kommentar som ekade över hela Skytteholm. – Va fan är du blind ”domarn”, det säger du bara inte!! 

Det har blivit en del fotbollstittande på tv också. Helsingborg stod mot Gefle borta för en av de blekaste insatserna jag sett på länge av ett lag på den nivån. Avstängde Marcus Lantz inställning saknades oerhört och i stort sätt bedrövliga insatser av samtliga. Jag hade inte sett sommarförvärven Hannu Patronen och Roman Kienast i Helsingborgströjan innan men de var ordentliga besvikelser. Kanske är det för tidigt att döma ut dem redan men Kienast som ändå gjorde en del minuter för Österrike i EM var ingen rolig syn. Det skulle vara intressant att veta vad Henke tycker innerst inne. Men största lågvattenmärket stod Helsingborgs tränare Bosse Nilsson efter matchen när han hade mage att sarkastiskt kritisera planen. Efter en sådan insats måste man välja sina tillfällen att kritisera rätt saker och visa en betydligt ödmjukare sida.  

Kalmar imponerade å andra sidan stort mot Gent. Viktor Elm kom med i landslagstruppen men frågan är om inte brorsan Rasmus är minst lika bra. Jag har sett dem för lite för att bedöma det men mot Gent var Rasmus bländande. Han kommer nog med så småningom hur som helst. Roligast i den matchen var att Gents högerback spelade i långbyxor. Vi snackar nu augusti månad och Kalmar. Vad ska han spela i hemma i Belgien i februari, skoteroverall eller?

Max Von Schleebrügge kom äntligen med i landslagstruppen till en tävlingsmatch igen. Trist bara att lagledningen inte insett hans storhet när det var EM och VM. Men bättre sent än aldrig!!

Jag är tvungen att stjäla en sak som jag läste i tidningen om Arsenals Theo Walcott. Artikeln handlade om hur man skiljer pojkar från män i Premier League. Walcott hamnade i avdelning pojkar efter sitt svar om vad som varit hans hittills hemskaste upplevelse i livet. – Det var när mina tre marsvin (Beethoven, Francis och Lisa) gick bort.

Jag börjar känna ett enormt sug nu efter en live poker turnering. Sedan SM i Tallinn som var i slutet på april så har jag bara spelat Kasinomästerskapen här i Stockholm och så WSOP i Las Vegas i juli. Barcelona som är nästa anhalt startar den 10 september så det har då bara blivit 2 turneringar på 4,5 månader. Det är därför kanske inte så konstigt att spellusten börjar närma sig ordentligt.

Jag var på derbyt mellan AIK och Hammarby igår och för vilken gång i ordningen så går man därifrån med en känsla av fotbollssorg och maktlöshet. Matchen var riktigt bra men vad betyder det när det finns dårar som bara förstör. Man vill ju tro att de bara är ett fåtal som förstör men när jag gick hem efter matchen så ser man att det är betydligt fler än så. Jag tappar lite framtidstro när man ser hur folk beter sig. Det speglar en hel del hur det svenska samhället har blivit, allt brutalare och fler och fler som inte kan stava till medkänsla och moral. Så trist!!!

Jag har inte svaret hur man löser detta men en sak som måste göras är att straffa den enskilde individen som begår brott. Det kan inte vara en sorts frizon bara för att man står i en folkmassa. Det går att identifiera med kameror vem som till exempel kastar in smällarna.

Den ende spelaren som är kvar från min tid i Hammarby är ”Sulan” Sleyman. Han gjorde igår sitt första tävlingsmål genom tiderna för Hammarby. Jag och Williot 4 år var i lördags och hälsade på hos Hammarby på deras träningsanläggning i Årsta. Williot som är stor fotbollsälskare gick omkring i lunchrummet och jag frågade Williot om han visste vem jag stod och pratade med. – Petter Andersson svarade han blixtsnabbt. Då kom ”Sulan” fram och frågade om han visste vem han var. – Sjuan svarade Williot. 

Senare frågade Williot mig vad Rami Shaaban heter på svenska.

Vi var även och såg Hammarby mot Kalmar i veckan. Då visade Hammarbyklacken prov på det som jag vill ska symbolisera den, nämligen humor och små fyndigheter. Kalmars målvakt var klädd i en gul dräkt och klacken ropade taktfast. – Kalmars målvakt ser ut som en banan, ser ut som en banan.

Mycket fotboll har det varit. Vi var även och såg Vasalund-Östersund i norrettan i söndags. Jag träffade då AIK:s Bojan Djordic. Hans pappa Ranko tränar Vasalund och vi spelade ihop i IFK Norrköping. Jag minns Bojan väl från den tiden. Han var tre år och hängde efter farsan allt som oftast. Så alltid när jag ser Bojan idag så förstår jag att jag själv inte är någon ungdom längre. Hans pappa Ranko var för övrigt en bländande fotbollsspelare. Han var dock en humörspelare, överlägset bäst i den ena matchen och sämst i den andra. Hade man hört trettio jugoslaviska svordomar första 10 minuterna av matchen så kunde man lika gärna byta ut honom, om inte så visste man att han skulle vara bäst på plan.

Kulturell har jag varit i veckan också, Mamma Mia på Globen och Uno Svenningsson på Siggesta Gård. Båda föreställningarna får högsta betyg. En som dock missat sin utbildning i vett och etikett var mannen jag tyvärr mötte på toaletten på Mamma Mia. Vi var några som stod vid pissoaren och uträttade våra behov. Mannen till höger släpper då väder i en längre tid än Bolt sprang hundra meter på och decibelnivån var heller inte att leka med. Och visst en liten olycka kan hända men ett litet ursäkta mig hade vi nog alla räknat med men mannen låtsades bara som det regnade. Mindre mysigt var det hur som helst. Men det var många som saknade betydligt mer vett och etikett på Råsunda igår!!

Tog sommaren slut så tvärt? Det känns helt plötsligt som hösten är här nu men hoppas att det är i alla fall några sommardagar kvar. Micke Norinder har ju lovat mig en provtur i hans nyinköpta båt som jag ser framemot.

Jag och lite annat pokerfolk som Johan Storåkers, Anders Henriksson, Micke Norinder, Christer Larsson, Roland Nilsson (inte fotbolls-Roland), Niclas Lundqvist, Tomas Brolin, Peter Swartling, Lina Olofsson, Cissi Nordenstam och några fler spelade ett homegame i veckan med käk och mycket surr. Jag var inte hemma förrän 5 på morgonen och det var riktigt trevligt. Resultatet blev ett litet plus men det beroende troligen mest på att jag var en av få som inte hade någon promillehalt i blodet!

När jag började med poker så var en av de första sakerna jag gjorde att beställa hem en jädrans massa pokerböcker från USA. 33 stycken hittar jag i bokhyllan och samtliga plöjde jag igenom inom två år. Numera blir det mest bara att jag läser pokertidningar och en del bloggar. Främst för att jag är intresserad och att det är underhållande men även lite för att tänka poker och inte stanna upp i sin egen utveckling. Det är också nyttigt att läsa hur andra spelare tycker och tänker och ha med det i bagaget. Ofta händer det att jag inte håller med men det som är bra är att veta hur olika många tänker och ha med den aspekten när man möter diverse spelare.  

Jag själv fick frågan hur jag spelar heads up. När det gäller just den biten är jag lite reserverad att bjuda på för mycket information. Detta eftersom det är mitt huvudsakliga levebröd och jag ser inget positivt att delge mina ”spelhemligheter” där. Däremot avslöjar jag mina händer helt öppet i turneringarna och hur jag tänker. Det skiljer sig dock mil från mitt sätt att spela heads up så det känner jag är ok även om en del svenskar som jag möter kan ha nytta av det. Men rent generellt kan jag säga att i heads up så anpassar jag mig väldigt mycket beroende på vem jag möter. Du spelar spelaren bra mycket mer än korten jämfört med turneringar och fulla bord. 

En annan aspekt som är viktig är valet av motstånd. Det händer då som då att jag får en känga i chatten om att jag inte vågar möta någon eller att jag har smitit. Vågar är i detta sammanhang helt fel ord att använda eftersom det inte är vad det handlar om i mina ögon sett.

För mig handlar det om att uppfylla min målsättning att kunna livnära mig på pokern. Detta gör man bäst genom att ta kloka beslut. Ett klokt beslut är då att undvika dem som du anser är skickliga när det finns många andra som håller klart sämre klass. När det handlar om att smita ifrån ett bord så stämmer det att det händer. Detta på grund av att jag bara vill spela ett bord i taget när det gäller heads up. Jag tappar i kvalité när jag spelar flera bord samtidigt och har insett den bristen själv. När jag då får en spelare som jag anser är sämre på ett nytt bord än den jag håller på att spela mot så byter jag helt enkelt.  Då händer det att någon ruttnar men det får jag i sådana fall ta.

Jag såg precis i en pokertidning att Patrik Antonius beklagade sig över att de absolut största vinnarna på nätet inte vågade möta honom och att det enda de gör är att gömma sig bakom sina datorskärmar. Sanningen är nog inte att de inte vågar utan istället är smarta nog att undvika andra skickliga spelare. Det kanske är just därför som de är stora vinnare också. Antonius kanske har något att lära sig där om man ska lita på statistiken som finns över hur det gått på nätet under 2008 där det står att han är en stor förlorare. Men som tur är så är inte alla pokerspelare så logiska i sitt tänkande utan det kryllar av egon i pokervärlden som har ett stort behov att hävda sig.  

Till sist hatten av för Jörgen Persson, vilket insats i OS-pingisen. Jämngammal med mig är han också. Han har nog fått många att fundera om man kanske la av för tidigt. Hur som helst så har han helt plötsligt fått mig att känna mig bra mycket yngre!

Det har varit en riktigt sur dag på jobbet idag. En sådan där dag som man vet kommer med jämna mellanrum och inte går helt att undvika. Men det är då som man ställs som mest på prov om man är stark som pokerspelare. Genom att visa att du kan vara kylig och ta en förlust utan att tappa huvudet och göra förlusten till en ”megaförlust”. Många spelare påverkas i detta tillstånd till att spela ”jaga förluster spel” och facit blir allt som oftast katastrofalt. Så det är bara att acceptera att idag var det en mindre rolig dag! Men trösten är att jag ändå är plus så här långt in i månaden ändå. 

Häromdagen såg jag en dokumentär på Discovery om yrkesfiskare på Barents hav som fascinerade mig enormt. Klockan var efter midnatt och jag var egentligen trött men satt som klistrad vid tv:n i över två timmar. Här kan man snacka om tuffingar. De jobbade under extrema förhållanden. Svinkallt och storm samtidigt som de jobbade 35 timmar i sträck. Därefter hade de ”lyxen”att få sova hela tre timmar innan det var dags att jobba igen. Det är vid sådana här tillfällen som man reflekterar över hur bra man har det egentligen som kan livnära sig på poker. Men all respekt åt dessa fiskare på Ishavet, vilka järnmän!!

Dessutom kommer jag att njuta än mer när jag äter fisk fångad från dessa hav när jag vet vilket jobb som ligger bakom.

Jag känner starkt för IFK Norrköping efter mina tre år där och hoppas verkligen att de ska klara sig kvar. Gefle har ju min gamle lagkamrat Hasse Berggren samt att de är från norrland (om än med minsta möjliga marginal) vilket gör att jag även vill att de ska vara kvar i allsvenskan. Ändå kan jag inte undgå att tycka att det är roligt när ett lag som Ljungskile vinner. Ett lag som alla gnäller på och som har sämst resurser av alla lag i allsvenskan. Men det är just det som är det härliga att rikast inte alltid vinner utan att det fortfarande är möjligt att med små resurser göra det så bra som Ljungskile ändå gör det. Heder åt Ljungskile!!!!

Wimmo 7 år gick på friidrottsskola förra veckan och hoppade då bland annat höjdhopp. Efter att de hade hoppat kunde jag inte låta bli att provhoppa. Jag hade inte gjort det sedan skoltiden för ungefär 25 år sedan. Mitt ego fick sig en kraftig boost då jag la upp ribban på 142 och jag tog det i sandaler och jeans med bred marginal. Egentligen vet jag inte om det är speciellt bra men det såg rätt högt ut och jag undrar nu hur högt jag kan hoppa. Thomas Ravelli tog visst under sina bästa år 206 efter en träning på Värendsvallen.

Helt seriöst, jag såg i veckan en live match i fotboll i trean här i Stockholm med lagnamnen Tellus och Saturnus. Komiskt! Vilken planet som vann? Jorden vann med 1-0.

Jag avslutar med en historia om en kapten som jag hade när jag låg i lumpen på F13 i Norrköping. Det var en skåning vid namn Persson som nästan alla värnpliktiga var lite rädda för. Jag tyckte dock att han var en rolig jävel och jag såg han en gång stå och fnittra bakom husknuten när han inte kunde upprätthålla sin lite stränga image. Jag hade ju mitt stora barr på den tiden och jag minns när jag en gång hade i uppgift att hoppa ner i en skyttegrop och ta på mig hjälmen snabbt för att därefter skjuta. Kapten Persson stod bredvid och inspekterade och slängde ut följande kommentar på bred skånska när jag inte fick på mig hjälmen tillräckligt snabbt: -Eskilsson, vilken jävla peruk du har!!!

En annan klassisk och osannolik kommentar som kapten Persson sa, måste jag bara bjuda er på. Den är långtifrån rumsren men gör sig ändå bäst ocensurerad. Vi hade en skytteövning med K-pist och det var absolut förbjudet att hålla i magasinet när man sköt. Detta hade dock värnpliktige Johansson helt missat och det fick han minsann också höra när kapten Persson upptäckte det. Så här löd hans kommentar (på samma bredda skånska förstås): – Men för helvete Johansson. Håller du i magasinet när du skjuter, det är ju för fan som om du håller i pungen när du knullar!!!!

Från och med idag så känns det som man är tillbaka lite mer i vardagen igen efter semester med familj och barn runt om i Sverige. Sverige är bara för underbart på sommaren och efter 16 dagar i Las Vegas så vill man inte missa mer av den svenska sommaren genom att resa iväg långväga. Nu lämnade vi visserligen landet igår om än marginellt eftersom vi var på kryssning till Åland. En timme hann jag promenera runt i Mariehamn på lördagsmorgonen medan övriga familjen låg kvar i hytten och sov. Jag var effektiv och hann bland annat att se IFK Mariehamn nybyggda läktare. Två minuter innan båten avgick var jag ombord igen, onödigt med marginaler!!

Turistrapport: Följande svenska orter avverkades under veckan: Linköping, Borås, Göteborg igen, Marstrand(underbart), Stenungsund och Skärhamn. Givetvis blev det även en hel del fotboll live.

Hammarby-Ljungskile på söndagen , Elfsborg-GAIS på måndagen och åter Elfsborg på torsdagen i svenska cup matchen mot Kalmar. Yngsta sonen Williot som är 4 år och fotbollstokig var med på alla tre matcherna. Han hade Hammarby tröjan på sig vid alla tre matcherna men det hindrade inte honom att heja på Elfsborg. Men han verkar vara en medgångssupporter för han bytte till Kalmar när Elfsborg fick stryk.

Det var första gången jag var på Borås arena och det var en positiv upplevelse. Det var en riktig mysig och intim fotbollsarena, branta läktare och inbyggda hörn. Det känns kul att det äntligen börjar hända något på arena fronten i fotboll som så länge varit eftersatt i Sverige.

Jag åkte även förbi den nya arenan som byggs i Göteborg nu och den såg ut att bli riktigt häftig. Det lilla som jag såg tyckte jag att den påminner om Bröndbys arena.

Jag stannade även till på Skärhamns idrottsplats. Jag älskar att stanna till på ortens idrottsplats och få mig en insyn. Nu hade jag tur och träffade en av Skärhamns spelare som var där och gav mig en rundvandring. Skärhamn spelar ju i söderettan och har många spelare som bor i Göteborg. Dessa spelare har möjlighet till sovplatser i en stor byggnad i anslutning till planen. Denna byggnad i tre våningar hade också en inomhusplan med konstgräs, mycket imponerande hemmabygge på den nivån. Dessutom fanns en B-plan och grusplan. Imponerande förutsättningar på en sådan pass liten ort. Hammarby spelade för övrigt en allsvensk match där mot Västra Frölunda på hösten 1995 när det var strejk på kommunala idrottsplatser.

När jag var och kollade på Elfsborg noterade jag att matchens bästa spelare i Elfsborg fick nyttja en Porsche Cayenne nästkommande vecka. När jag spelade i Norrköping fick jag betala för att köra en Renault femma som hade ett Lorangamärke(läskedryck) som täckte hela motorhuven. Jag föddes tydligen 10-20 år för tidigt!!!

Jag kan inte annat än imponeras av Elfsborgs defensiv och Kalmars offensiv. Jag undrar hur följande lag skulle klarat sig mot Basel i Championsleague kvalet om jag tillåts fantisera lite: Målvakt och backlinje från Elfsborg. Offensiven från Kalmar med brödratrion Elm och Ingelsten kryddat med innerfältet från Hammarby med Louay Chanko och Petter Andersson. Jag vet att jag är färgad som tryckte in två Bajenspelare. Om man vill hålla sig till bara Kalmar- och Elfsborgspelare så är Anders Svensson inget dåligt alternativ och så finns ju även underskattade Henrik Rydström. Visserligen måste man tillhöra laget för att med säkerhet kunna bedöma men jag har uppfattningen att Rydström är en sådan som alla lag behöver och som gör oerhörd nytta i en grupp med sin inställning och som gör varje träningspass till ett mindre krig och inte accepterar att någon spelare ”såsar” (dessutom har han en grymt bra blogg).

Pokern rullar på bra och juli blev en +2 månad. Det är jag nöjd med eftersom det blev lite mindre spel i semestertider. Augusti har också börjat bra och det lär bli lite mera spel på nätet nu närmsta tiden. Hursomhelst så är det en skön känsla att jag fortfarande efter fyra år som yrkesspelare tycker att pokern är riktigt kul varje gång jag spelar. Det var samma sak med fotbollen förutom löparpassen och när det var träningsläger och vi körde det 27 passet på en vecka(kryddade lite) och kroppen värkte.

Jag såg en häftig hand på de högsta nivåerna på 100/200 dollar heads up. Floppen var 445 med två spader. Pengarna åkte in på floppen, runt 25000 dollar. Den ena spelaren hade T4 och den andra spelaren hade spader sex och sju. Turn var en spader som gav den ena spelaren flush men jublet fastnade nog i strupen när han upptäckte att det var en tia som gav den andra spelaren kåken. Men jublet behövde inte stanna länge i strupen för han trollade fram spader tre för färgstege på river.

Själv spelade jag en pott i heads up på 5/10 dollar som jag än idag inte riktigt förstår vad min motståndare sysslade med. Jag hade 77 och floppen kom Q74 med två spader. Han hade varit väldigt aggressiv och hade som vanligt höjt preflopp. Han var nu rätt så shortstackad och hade runt 300 dollar kvar. Han betade pott på flopp och jag reraisade. Min reraise var på 130 dollar och han hade 150 kvar. Han hade satsat lika mycket tidigare i potten och var på inget sätt committad. Han går nu all-in och det kostar mig 20 dollar att syna i en 600 dollars pott. Ni som har gått åtminstone nioårig grundskola förstår i alla fall att det var noll chans att jag skulle lägga mig vad än jag hade haft. Döm om min förvåning när han slänger fram 23 och ingen spader. Jag bara tackade och tog emot om dock med en stor fågelholk till mun. Han kan visserligen tryckt fel men fold och all-in knapparna ligger ju rätt långt ifrån varann så det känns inte så troligt. Min tro är att han var på en ruskig tilt och bara slängde iväg de sista 150 dollarna i ren frustration.