I morgon bär det iväg på en liten minisemester. Vi flyger alla fyra till Madrid för att på torsdag fortsätta till Marrakesh i Marocko. Där stannar vi i tre dagar innan det bär iväg till Madrid igen för ytterligare en natt. Då är det meningen att vi ska se Real Madrid-Malaga på söndagskvällen. Marocko blir ett nytt land till samlingen, nummer 61. Jag skäms nästan för att berätta hur lite jag har pröjsat för denna resa. 16 flygbiljetter, 5 nätter på fyrstjärniga hotell. Alltihop gick sammanlagt på 3611 kronor!

Helgen gick som vanligt i fotbollens tecken. Fyra matcher live totalt men av helt olika karaktär. På lördagen var det Godellas 6-åringar med vilka Williot tränar med men som han inte får spela med eftersom de måste vara registrerade. Det får man vara först som 6-åring i Spanien. Matcherna med dessa 6-åringar är ruskigt kul att se. Engagemanget är otroligt och jag räknade till en publiksiffra på nästan exakt 100 personer. De spelar i en serie med 16 lag och spelar således 30 seriematcher på en säsong. Lite skillnad mot hur det är i Sverige! Williot verkligen brinner för att få börja spela dessa matcher och vi får se hur vi löser det till nästa säsong. Det ska dock mycket till för att vi inte ska återkomma till Valencia igen. Om det inte blir nästa vinter så blir det nog nästkommande i alla fall. 

Därefter var jag och Williot och såg Godellas veteranlag, de som jag tränade med i torsdags, mot okända motståndare. De ledde med 2-0 en bit in i andra när vi åkte hem.

På söndagen såg jag Valencia B-Denia i segunda B. Jag hade lirat en etta på matchen som lite extra krydda till 2,60 gånger pengarna men det sprack 8 minuter innan slutsignalen då Denia kvitterade till 1-1.

Senare på kvällen var jag, Malin och Williot och såg derbyt Valencia-Villareal. Riktigt underhållande match som Valencia vann med 4-1. Spänningen försvann dock när David Villa fick en straff med efterföljande utvisning som följd. 2-0 i arslet för Villareal och en man mindre mot Valencia på bortaplan är ingen drömsits. Jag tycker dock regeln att man kan bli utvisad och samtidigt få straff emot sig är alldeles för hård(plus avstängd i nästa match). Jag hoppas det kommer att ändras i framtiden. 

Pokern har rullat på riktigt bra de senaste dagarna och jag har haft 6 raka plussittningar. Det finns nu en liten chans att månaden kommer att sluta på ett litet plus ändå efter den bedrövliga starten. 

Hårdträningen fortsätter och jag kan nöjd se tillbaka på en vecka med 6 pass. Det behövs dock när luncherna ser ut som idag. Vi var med Jocke, Sara och Jesper(äldsta sonen) Björklund på den nya favoritrestaurangen Fuji och åt så det heter duga. Livskvalité att få sitta mitt på dagen och äta gott i över två timmar i sällskap med människor som man stortrivs med!

Förra veckan så var det ju lite ”motflyt” med diverse saker. Denna vecka har varit betydligt trevligare. Nu menar jag givetvis min lilla värld och inte den stora där Haiti jordbävningen stått i fokus.

Förkylningen är äntligen borta och hårdträningen har kört igång igen. Konditionen ska förbättras med lite mer intervaller istället för att bara ”långlöpa”. Jag gjorde också mitt första pass med Godellas veteranlag i veckan. De tränar en gång i veckan och spelar seriematcher på helgerna. Man måste vara över 30 år. Standarden var riktigt bra på spelarna. Inga kulmagar och alla var bra bollspelare. Kuriosa var att den spelande tränaren var ruskigt lik den gamle storspelaren och förmodligen den bästa straff-filmaren genom tiderna Hristo Stoichkov.

Att vinna internmatcher på träningar är oerhört viktigt och det är inget som ändras bara för att man passerat 40. Den som tror det har väldigt fel! Segersötman sitter i hela veckan och det är därför med stor stolthet som jag kan berätta att det blev seger i överlägsen stil på träningen. Ja, jag ska inte försöka spela blyg utan jag kan också berätta att jag blev målskytt förutom att jag höll rent från min mittbacksposition. Jag kan dock besviket konstatera att telefonen märkligt nog varit helt tyst sedan i torsdagskväll. Obegripligt. Vad fan sysslar Hammarbys nya tränare Micke Borgkvist med? Ring!!!

Jag hade en oerhört skön pokersittning häromdagen då jag mötte en engelsman headsup. Vi spelade 5/10 euro och jag hade lyckats komma upp i 3000. Han var då på riktigt tilt. Han verkligen jagade på ett överaggressivt sätt för att vinna tillbaka. Jag fick då QQ och höjde till 20. Han reraisade ur position till 75. Jag reraisade till 225 och han gick då all-in blixtsnabbt med sina 1000. Jag synade så klart och han visade K2 i spader. Min pokersvacka gjorde sig påmind då en kung givetvis kom på river och jag var nere på 2000. Ett par potter senare limpar jag med AK och han höjer som vanligt till 50. Jag synar bara och floppen kommer AA9. Jag kommer inte ihåg satsningsdetaljerna sedan men han hade i alla fall 99 och jag var nere på noll. Sedan förlorar jag två inköp till och jag är back 3000 euro på kanske en kvart från att ha varit det samma plus om mina QQ hade stått.

Då var det riktigt uppförsbacke och hans tiltspel var nu som bortblåst och han spelade nu mer kontrollerat. Han fortsatte dock att spela och fem timmar senare hade jag vänt på steken och kunde mycket belåtet konstatera att jag var 5000 euro plus då det var dags att hämta barnen på skolan(jag var 6500 plus som mest). Jag är fortfarande lite back för månaden januari men det var en oerhört skön vändning och bra för ett sargat självförtroende efter en sämre pokerperiod.

Vädret har också vänt. Träning i kortbyxor och 16 plusgrader klockan 10 på kvällen. Igår strålande sol och 20 plus. Kortärmat och folk myser på uteserveringarna. Vi hittade också en ny favoritrestaurang igår. En japansk som heter Fuji. Vi lunchade där och det var en buffé men med skillnaden att man satt vid bordet hela tiden och blev serverad. Det var en meny med 30 rätter att välja mellan och maten var utsökt. Råvarorna var av absolut högsta klass och priset var hutlöst lågt. 22 euro totalt för två personer och då frossade vi i sushi, lax, bläckfisk, räkor, filé, hamachi(sorts japansk fisk) med mera. Det lär bli ett antal besök där innan det är dags för att återvända till Nacka och Sverige.

Sportsbettingen har också varit godkänd, då jag gjorde rätt stora spel på Barcelona och Atletico Madrid(med handikapp) i veckan i spanska cupen. Dock missade jag på Valencia som tappade en säker 2-0 ledning borta mot ett skadedrabbat Deportivo La Coruna efter katastrofalt försvarsspel av herrar Marchena, David Navarro och Miguel. Zigic imponerade emellertid igen då han fick chansen från start med två nickmål. Min favorit David Silva gjorde för en gångs skull en riktigt blek insats. Jag hoppas och tror på en förbättring imorgon(söndag) kväll då vi sitter bänkade på Mestalla för att se derbyt mot Villareal. Amunt Valencia!

Det finns bättre veckor och det finns sämre veckor. Veckan som gick går absolut in i kategorin sämre. Fast allt är ju relativt och blir det inte värre än så här någon vecka då och då så är det ju nästan straffbart att bara yppa misströstan. Nåväl, pokern har varit bedrövlig. Jag kan inte vinna en slantsingling och val av motståndare har heller inte varit så disciplinerat som sig bör. Det blir dock lätt så när man inte får något spel på heads up borden och man ledsnar på att sitta inaktiv. Redan nu står det nästan klart att det kommer att bli en minusmånad och därmed första gången med två raka minusmånader. I sådana här svackor brukar jag spela lite mindre och ta några dagars paus. Dels för att rensa hjärnan och dels för att få tillbaka lite självförtroende samt spellust. Samtidigt kanske läser jag lite pokerlitteratur för att få lite nya impulser. Skärpning behövs hur som helst annars får jag snart göra en ”Glenn Hysén”!

 Vädret! Jag vet att det är svinkallt hemma i Sverige men även här har vi fått känna av kylan. Snö har väl aldrig setts här i Valencia men en morgon i veckan var det snö på bilarna. Snö är det nu också på bergtopparna som man kan se väster om Valencia, vackert men inget som jag vill ha in hit till staden. Det var för övrigt inställda matcher i spanska fotbollen i helgen på grund av snö. Inte så ofta det händer. Jag såg på väderrapporterna att i spanska inlandet var det minus 12 grader som kallast på nätterna. Här i Valencia är dock vädret betydligt mildare och som sämst några plusgrader på nätterna. På dagarna är det just nu 10-15 grader. Det som skiljer sig från Sverige här i kalla tider är att husen här i Spanien är mer byggda för att stänga värmen ute än att hindra kylan från att tränga in.

Förkylningen vill inte släppa och träningen har fått ligga helt nere. Jag ska dock försöka mig på lite styrketräning senare i dag.

Fotboll har det varit mycket av i sedvanlig bemärkelse. Igår var det dubbla matcher med Levante som är andra laget i Valencia. Först såg vi Levantes damlag mot Espanyol. I Espanyol debuterade svenska landslagsspelaren Lollo Fors. Espanyol vann med 3-0 men konstigt nog fick Lollo bara spela 5 minuter. Men på dessa 5 minuter hann hon visa klass och bör vara lagets dominerande spelare fortsättningsvis.

Några timmar senare såg jag och Williot Levante vinna mot Real Unión med 1-0 i Liga Adelante(andra divisionen). Det var fjärde gången jag såg Levante och fjärde vinsten. Precis som när vi såg Murcia så fick vi biljetter gratis av en vänlig okänd herre vid biljettkassan. Så där sparde jag in 40 euro. Det kan vara bra när pokern går som den går!

I onsdags var jag med Jocke Björklund och Martin från Göteborg på Valencia-Deportivo La Coruna i spanska cupen. En säker seger trodde jag och jag hade också slängt in en del polletter på Valenciaseger. Jag hade läst på bra om Deportivo och visste att de hade många spelare borta samtidigt som Valencia ser stabila ut. Nä, allt gick emot. Valencia fick ett mål mycket tveksamt bortdömt tidigt i matchen och sen var knappt en spelare att känna igen. David Silva kom in efter att ha varit skadad fem veckor och reducerade men man fick ändå stryk med 1-2 och ett tufft utgångsläge inför returen nu i veckan. Valencia vann sedan i ligan igår borta mot Xerez med 3-1 och har därmed tagit mest poäng av alla lag på bortaplan.

Lite mer flyt i bettingen hade jag igår i den osannolika matchen mellan Angola och Mali. Jag hade gjort ett mindre spel på kryss. Nu vet väl de flesta hur det gick, 4-0 till Angola med 12 minuter kvar blev 4-4. Jag fick också från tv bilderna se en besviken förbundskapten för Angola som var en gammal tränare till mig, nämligen Manuel Jose från tiden i Sporting(vi hade totalt tre olika tränare under den säsongen 88/89).

Sergio Canales, kom ihåg det namnet. Han kommer ni nämligen få höra mer av i framtiden. Han är 18 år och gjorde båda målen för Racing Santander i deras segermatch borta mot Sevilla. Och inte vilka mål som helst utan två riktiga klassmål. En lobb när han var fri med målvakten och vid nästa friläge rundade han målvakten och gjorde en ”Henke Larsson a la Bulgarien 94”.

Slutligen en liten ”festlig” historia. Sunderland var på träningsläger i Marbella för länge, länge sedan. De hade då en frikväll och de hamnade på en pub. På puben fick man olika priser vid intagande av drycken Guinness. Om man drack två pints Guinness fick man en nyckelknippa. Vid tre pints förtärande var priset typ en kortlek, osv. Efter fem pints Guinness fick man en stor Guinnesshatt. När kvällen var slut fick de hjälpa gamle skyttekungen Niall Quinn hem till hotellet, eller rättare sagt bära. Men då satt det också fem hattar på hans huvud!

Året har börjat med en förkylning vilket inte på långa vägar gör mig sängliggande men det stör min tänkta hårdträning. Jag hade börjat köra en del intervallträning men nu får det ligga i träda några dagar. 

Pokern har tyvärr fortsatt negativt under 2010. Eller rättare sagt den började bra men så spelade jag för fjärde gången mot en amerikan och det blev storstryk som det hade blivit vid samtliga tidigare tillfällen. Det kan ju låta märkligt att jag spelar mot honom igen efter idel förluster men jag tycker han har stora svagheter i sitt spel men jag tycks ändå inte kunna vinna mot honom. Att jag tycker att han har mest tur i världen kommer kanske inte som någon överraskning.

Imorgon blir det livefotboll med Valencia igen då de möter Deportivo La Coruna i spanska cupen. I lördags var vi också på Mestalla och såg när Valencia vann med 1-0 mot Espanyol. Det var en rätt dålig insats från Valencias sida men två meters mannen Zigic kom in och nickade in segermålet på övertid. Om det var någon man tyckte förtjänade framgång så var det just Zigic. Han har knappt fått spela något alls men nästan alltid när han spelar så presterar han och han har ändå inte gnällt något. Förra året blev han utlånad till Racing Santander och målade då i var och varannan match. Han kan se lite klumpig ut som de flesta riktigt långa spelare gör men han är en mycket duktig spelare. Problemet för Zigic är att David Villa är ingen spelare man direkt petar och Valencia spelar normalt bara med en central anfallare.

Jag vill idag också passa på att gratulera Glenn Strömberg som dagen till ära fyller 50 år! Stort GRATTIS!!! Ett minne jag har av Glenn är när jag spelade i U-21 landslaget och vi reste tillsammans med A-landslaget till Tbilisi och dåvarande Sovjetunionen(idag Georgien). Vi flög via Moskva och den flygplatsen är av modell större och det var en minst sagt lång promenad mellan gaterna. Förmodligen visste Glenn det för han hade ett riktigt tungt handbagage och bad Johnny bära det medans han skulle göra ett snabbt ärende. Johnny Ekström som var en snäll kille gnydde lite men bar det ändå. Grejen var bara den att Glenn inte alls skulle göra något ärende utan han gick 10 meter småvisslandes bakom Johnny hela vägen tills vi var framme vid gaten. En svettig Johnny märkte ingenting och vi junisar i U-21 landslaget tyckte det var vansinnigt roligt.

Nu måste jag avsluta för det är dags att än en gång besöka vår favoritrestaurang: La Casa Bjorklund!

Jag vill börja med att önska alla läsare och vänner ett gott nytt år. Pokermässigt så avslutades året riktigt dåligt med en minus 4 månad, min näst sämsta någonsin. Jag hade två minusmånader under 2009 men faktum är att tiden från maj och till årsskiftet var bedrövligt. Jag gick under dessa åtta månader till och med marginellt minus. Årets fyra första månader var dock lysande med april som rekord månad. Det blir tuffare och tuffare att lyckas vara en vinnande spelare. Jag har visserligen spelat mindre i tid räknat men trenden är nedåtgående från mitt toppår 2006 med mindre och mindre vinster totalt sett på årsbasis. Jag är dock nöjd så länge jag lyckas livnära mig på pokern och det har jag i alla fall gjort i drygt 5 år. Jag hade dessutom ett prövoår innan dess så i statistiken har jag sex plus år av sex möjliga. Minusmånader var länge något som inte fanns i min pokerkarriär men nu är jag uppe i fem stycken. Plusmånaderna är 53 stycken sedan jag började föra statistik men de är oftast av mindre storlek numera. Jag är givetvis både stolt och glad över statistiken så här långt i pokerlivet men ska villigt erkänna att enkla vinstmånader är ett minne blott. Det är betydligt tuffare nu men jag hoppas kunna fortsätta vara en vinnande spelare i längden. Det kommer inte bli enkelt och en sak är helt säkert att det kommer att krävas än mer av mig själv för att lyckas.

December månad var som sagt bedrövlig men faktum var att största delen av förlusten kom under två dagar då allt gick emot. Jag var då bland annat all-in 11 gånger preflop i så kallade slantsinglingar i stora potter och torskade 10. Det är givetvis inget direkt anmärkningsvärt men ändå känns det surt när det väl händer.

Jul och nyår har varit riktigt trevligt och vi har varit hos familjen Björklund mest hela tiden. I går på nyår avnjöts gåslever, oxfilé, ostbricka och citronkaka. Jag och Malin vars kokkonster inte står i samma kategori som Sara och Joakim fick ansvaret för att göra middagen för alla barn hemma hos oss först. Som sagt riktigt trevligt har det varit och många sköna fotbollsstories har jag fått höra från pappa Björklund från Öster tiden varav ett par från matcher mot Hammarby. Öster som på den tiden var ett av Sveriges absoluta topplag fick för ovanlighetens skull storstryk av just Hammarby med 6-0 på Söderstadion(1976). Öster var helt utspelade och det var inga glada spelare som efter slutsignalen begav sig till omklädningsrummet. En ung spelare i Öster vid namn Jonny Gustafsson hade dock fått hoppa in sista kvarten och sade lite förnöjsamt högt till de övriga: -Jaa! Jag har i alla fall spelat 0-0 mot Hammarby på Söderstadion. Då kokade det för de övriga spelarna och skyttekungen Lill-Damma Mattson slängde sig över junisen och tog stryptag på honom!

Kalle Björklund nämnde också att tempot nog inte var så högt på den tiden för Matte Werner i Hammarby hade dämpat en boll och sedan suttit sig på bollen och vilat. Stort artisteri! Jag minns själv att Uffe Eriksson en gång skulle slå ett inlägg men innan han slog inlägget så rundade han hörnflaggan. Putte Ramberg gjorde också en skön sak då bollen låg på den egna mållinjen och Putte hann stoppa den. En motståndare kom då emot Putte och alla förväntade sig att han skulle illa kvickt rensa bort bollen. Men så tänkte inte Putte utan han tunnlade istället motspelaren på egen mållinje och drev upp bollen.

Kalle berättade också en incident på Värendsvallen då en Hammarbysupporter ropade till Thomas Ravelli när han gick in mot spelargången efter uppvärmning. Fånga den här Thomas ropade supportern och Thomas såg något grönt kommande farande i luften och fångade den rent instinktivt. Saken var bara den att det var en kaktus och matchen fick skjutas upp en tio minuter medans någon läkare fick dra ut en jäkla massa taggar ur Ravellis händer!

Jag pratade med lite vänner i Östersund i dagarna. Det var då -25 grader där samtidigt som det var +24 här i Valencia. Således 49 graders skillnad!

Slutligen vill jag åter påpeka till alla er som hört av sig till mig angående den VIP-klubb som jag ämnar starta att jag fortfarande väntar på att Unibet ska få klart med alla detaljer. Det går lite sakta men jag ligger på och jag hör av mig direkt när jag fått allt klart. Ni som inte anmält er kan fortfarande göra det på min mailadress: hans.eskilsson@hotmail.com

Här i Valencia går vi också in i jultider. De senaste dagarna har mest bestått av julklappsinköp till barnen. Julafton kommer att firas hemma hos familjen Björklund. Jockes föräldrar är också där på besök och en rolig grej är att jag som grabb ringde hem till Kalle Björklund och helt enkelt frågade om han ville byta fotbollströja med mig. Han spelade då i Öster och landslaget och han hade gjort matchens enda mål i en landskamp mot Finland som var den första landskampen som jag såg. Lite festligt att trettio år senare fira julafton ihop! 

Jag och Jocke var för övrigt och kollade på Villareal mot Salzburg i torsdags. Eddie Gustafsson hade fixat plåtar och han såg till att poängen gick till Salzburg efter en rätt avslagen 1-0 match. Matchen hade ingen betydelse för utgången av gruppspelet i Europa League så Villareal mönstrade en reservuppställning och det var också bara 5000-6000 på matchen. Eddie såg dock vass ut och han släppte bara in två mål på de sex gruppspelsmatcherna. 

Jag var ju i Madrid på onsdagen och passerade då en mindre sportaffär på en liten bakgata. Skyltfönstret bestod av fotbollströjor av diverse storlag. Men där fanns det även fyra vimplar. Jag höjde något på ögonbrynen då jag såg vilka klubbar det var. Den första var Real Madrid och det var mera väntat. Men övriga tre var riktiga högoddsare bland alla berömdheter till lag, nämligen Leksand, Degerfors och Trollhättans IF! 

Veckan har också berikats med att jag lyckats med något som jag trodde var mer eller mindre omöjligt här i Spanien. Jag skulle hämta lite kläder som jag lämnat in för lagning hos en skräddare. Jag hittade ingen parkering och ställde mig därför precis utanför på en gågata och var borta i max fem minuter. När jag kom ut fick jag en liten uppläxning av den lokala polisen och en bot på 90 euro(30% rabatt om jag pröjsar inom 15 dagar).

Jag lunchade själv en gång i veckan som gick medans Malin sprang i affärer och julhandlade. Malin skulle aldrig ha släppt iväg mig själv om hon bara hade vetat vilken het potatis jag var under denna lunch. När jag två timmar senare plockade upp Malin igen så berättade jag med ett stort leende att jag hade blivit hårt uppvaktad under lunchen och bjuden på efterrätt. Malin tittade på mig med en blick som kunde döda men av någon anledning så mjuknade blicken när jag berättade att det var av en manlig kypare!

Pokern går rätt dåligt för stunden och eftersom det lär bli tunt med speltid den närmsta tiden så riskerar december att bli en minusmånad. Slutligen vill jag önska alla mina läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år!

För bara ett par dagar sedan lekte livet. Pokern rullade på bra, kanonväder och Valencia var obesegrade på hemmaplan. Nu är det måndag och jag kan konstatera att det är 7 grader och regn och kanske det sämsta vädret jag har upplevt i Valencia, två katastrofala pokerdagar på nätet som har vänt ett stabilt plus för månaden till ett jobbigt back och att jag för första gången fick se Valencia förlora på hemmaplan. Detta i en rätt sevärd match men där Valencia var lite för dåliga defensivt. Dessutom tycker jag att Albelda och Marchena är lite för tröga och att det finns bättre alternativ i truppen. Ja, nu ska jag inte kanske kräva av er läsare att ni ska kunna Valencia utan och innan men jag vet några av er läsare gillar laget och ville bara få ur mig det.

En liten lätt förkylning gör också att träningen på gymmet har försakats lite men jag ska snart komma ikapp. På onsdag gör jag en liten tripp till Madrid över dagen av rent nöje. Jag bokade billiga flyg för både mig och Malin men inte samtidigt eftersom barnen måste gå i skolan denna gång. Malin åker därför till Madrid på tisdagen och jag på onsdagen, klassiskt familjesamarbete!

Helgen bjöd också på damfotboll, Levante-Barcelona 0-0 i spanska högsta ligan. Inte svensk klass om man säger så. 

På torsdag blir det troligen en sväng norrut till Villareal för att se dem möta Salzburg i europa league. Jag måste ju informera Lasse Eriksson om hur Eddie Gustafsson ser ut i kassan nu när min vän har blivit målvaktstränare för landslaget. Grattis Lasse och landslaget!

Så var man tillbaka i paradiset Valencia igen efter fem dagar i Warszawa och Unibet Open.

Hela veckan har bjudit på svensk mer eller mindre sommarvärme och blå himmel. Jag ska inte trampa på er som ligger men hörde något om att det var totalt sju soltimmar i Stockholm under november månad. Inte blir livet sämre av att det vankas toppmatch på lördagkväll då Real Madrid kommer på besök. Jag har ju aldrig sett Valencia förlorat på Mestalla och hoppas att sviten ska hålla även efter helgen. Biljettpriserna höjs för övrigt med 3,25 ggr normalpriset då Valencia möter Real Madrid och Barcelona.

Fotboll blev det även i Warszawa då jag och Davor Pavic var och såg Polonia Warszawa mot Korona i polska förstaligan. Det var ingen sprakande tillställning men alltid kul att bocka av ännu en klubb i fotbollseuropa. Gamle Barcelonaspelaren Bakero var tränare för Polonia sedan två matcher tillbaka. Risig, trist arena och bara 3000-4000 på matchen. Matchen slutade 1-1 men sista målet hörde vi på radion i taxin eftersom vi lämnade matchen innan slutsignalen och Korona kvitterade på övertid. Korven i halvtid var nog matchens behållning. Dyra biljetter? Nä, 20 zlothy vilket är 51 kronor.

Efter matchen åkte vi tillbaka till Hyatt hotell för att spela sista pokerturneringen under Unibet Open. Det var ett sidoevent med 56 spelare som kostade cirka 3000 kr. Det rullade på bra för egen del och jag kom till finalbordet. Jag åkte dock på plats sex då jag shortstackad gick all-in med en kung och det andra kortet osett. Jag fick syn av big blind som hade Q4. Så långt kändes det hur bra som helst. Om jag skulle dubbla upp så skulle jag ha 40000 och snittet var då knappt 47000. Till min besvikelse hade jag en femma bakom kungen men jag var ju ändå favorit till att ta hem potten. Tyvärr kom en dam på flopp och jag åkte som sagt på sjätte plats och fick cirka 8000 kronor för denna ”formidabla” prestation! Skämt åsido så var det ändå skönt med en pengaplacering efter ett kallt live turneringsår då den enda framgången kom i Irish Open i Dublin för min del(och då var den även blygsam).

Upplevde igår två exempel på positiva saker med att bo i Spanien. Jag och Malin letade efter en lokal där Wimmo skulle på kalas efter skolan. Klockan var runt ett på dagen då jag från bilen såg en pappa till en av Wimmos klasskamrater. Jag tutade på honom och tryckte ner sidorutan och frågade om han kunde beskriva vägen till festlokalen. Jaja, inga problem, sade han och frågade om han kunde hoppa in i bilen. Ingen stress här inte, utan han tog sig tid och åkte med i 20 minuter och visade var den låg. Stort!

Senare skulle jag och Malin luncha inne i staden men hittade ingen ledig parkeringsplats. Jag parkerade då helt sonika uppe på trottoaren och ingen reagerade på det. Inga böter, hängläppar eller sura blickar. Bara smidigt och vi snackar om en stad i Stockholms storlek och i centralt läge.

Alla ni som mailat mig och vill vara med i min VIP-klubb vill jag bara meddela att ni inte är bortglömda utan Unibet jobbar med detaljerna. Det tar lite tid men jag återkommer så snart allt är klart. Fortsätt maila mig på hans.eskilsson@hotmail.com ni som vill vara med. Du bör gilla poker och fotboll!

Innan det var dags att åka till Warszawa och Unibet Open hann jag med ett pass på gymmet där jag sprang en timme på bandet medans jag försökte att orka se på någon av de sex tv apparaterna som pryder väggen framför en.

En av skärmarna visade en repris av en Davis cup final från 2004 mellan Spanien och USA där Nadal spelade mot Roddick. Fantastisk tennis men det säger väl mer om en själv att man kan titta på en gammal tennis match och ha stort nöje av det.

En annan kanal visade bilder från Barcelonas senaste träning och jag reflekterade då över en situation med tanke på de senaste tidernas spekulationer om att Messi och Zlatan inte skulle vara så goda vänner längre. Det jag såg motsäger detta till absolut 100% då det var en situation i en kvadratövning då de spontant kramades och skrattade ihop. Det var inget spel för galleriet utan det var äkta så långt som mina erfarenheter sträcker sig.

På onsdagen satte jag mig trött på planet som skulle ta mig till Warszawa via Düsseldorf. Jag hade nämligen läst sista Stieg Larsson boken till klockan fem på morgonen eftersom det var omöjligt att sluta. Därför hände det inte så mycket mer den dagen än att jag tog en kort promenad i Warszawas centrum innan jag somnade.

Utvilad och spelsugen så anlände jag till Hyatt hotell efter att delat en taxi med Micke Norinder, Anders Henriksson och en trevlig kille vid namn Erik som jag tyvärr inte kan efternamnet på. Som vanligt klunsade vi om taxin och föga överraskande torskade herr Norinder! Till Mickes försvar kan sägas att han först fick lära de orutinerade Anders och Erik hur man klunsar på fyra vilket förstörde hans koncentration.

Nivå 1. Blinds 25/50

Det var kö till att få sin bordsplacering men turneringen startade ändå och det gjorde att jag missade några händer. Startstacken var på 10000 och jag satt på plats fyra. Det var bara okända förmågor runt bordet och ingen svensk förutom mig. Jag började turneringen katastrofalt och ska ge mig in i något sorts försvarstal hur det kunde hända. Jag la mig i de tre första potterna men hade nog en liten lätt irritation i bakhuvudet att jag hade tappat mina blinds innan jag satte mig vid bordet. En helt obetydlig summa men den lilla vetskapen gjorde att jag höjde upp till 175 i tidig position med skithanden 52 när både small och big blind inte hade kommit till bordet. En spelare synade och just den spelaren hade jag fått en tanke om att vara tight eftersom han hade limpat in i en pott och en spelare bakom höjde till 200, en annan synade men han la sig då preflop. Floppen kom nu T98 och jag betade 400. Min motspelare synade omedelbart. Min tro var nu att han var på drag eftersom brädan var som den var. Turn var en trea utan färgdrag. Jag betade hårt för att representera ett överpar och ge fel pris för drag. 1100 satte jag men han hängde till min besvikelse på. River var en åtta och jag hade nu två val. Antingen ge upp potten eller panga på en tredje gång. Om jag hade rätt i att han hade varit på drag så måste jag satsa och likaså om han var så pass tight att han kunde lägga en hyfsad hand. Jag satsade 3000 och fick blixtsyn. Han visade mediokra KT och tog hem potten. Bedrövlig start för mig och tyvärr så upptäckte jag under den kommande timmen att han var bordets symaskin som synade allt. Om jag hade inväntat den informationen så hade jag inte gjort det misstaget som jag nu gjorde. Mitt spel hade nog fungerat på övriga spelare runt bordet men nu valde jag absolut fel spelare.

Jag hade nu 5300 och det var ju inte precis den start man ville ha. Jag tappade sedan ner till 3000 efter att ha haft några småpar men inte träffat floppen samt en pott då jag hade 55 och floppen kom 432. Den potten träffade jag inte heller mer på men den blev lite dyr trots att jag försökte hålla nere den så mycket som möjligt. Jag träffade senare ett set med 55 då floppen kom 965. Jag betade ut på flopp och blev reraisad av big blind. Jag kallsynade bara i position och reraisade på turn istället men då la han sig trots att min all-in var av blygsam kaliber. Jag avslutade nivå ett med 3875.

Nivå 2. Blinds 50/100

Fyra spelare limpade innan mig och jag satt i small blind med AK suited. Jag hade en lös image efter min ”dåliga” bluff och tänkte att det ser svagare ut att gå all-in direkt än en höjning. Jag vann dock potten utan kamp. Jag vann därefter några potter när jag satt i blindsen men hade annars inga lämpliga händer att spela med min blygsamma stack. Jag avslutade nivå 2 med 4325. Det var 200 spelare med och 10 hade åkt ut.

Nivå 3. Blinds 75/150

Jag får QQ och höjer upp till 400. Symaskinen synar som enda spelare till min stora glädje om än inte till min förvåning. Floppen kommer 832 och jag betar ut hårt, 1100.

Symaskinen blixtsynar förstås. Turn är en kung, inte mitt drömkort men ändå bara AK som är en något logisk hand som symaskinen kan ha. Men troligen hade han reraisat preflop med den handen. Visserligen kan jag inte heller utesluta händer som KJ och KT som han ha men dessa händer borde han la lagt efter mitt bet efter flopp. Jag checkar dock eftersom jag inte har något att vinna på att satsa. Har han en kung så synar han mitt bet men har inte en kung så kanske jag kan introducera en bluff. Jag checkar som sagt och han går all-in. Jag har endast 2600 kvar och det finns inte en chans i världen att jag lägger min hand nu efter att ha sett hans spel innan. Till min besvikelse visar han 22 för träffat set och river bjuder inte på någon två outare.

Utslagen så tillbringar jag stora delar av kvällen med att prata med Dan Glimnes sympatiska fru Ingrid. Likaså trevlige Dregen pratar jag länge med och jag förhör mig lite om hur musikindustrin fungerar. Jag pratar även lite med andra pokerspelare och då bland annat Dennis Lindmark med fru om balansen att hitta speltid och få tid över till övriga saker. Om du är heltidsspelare är det lite lättare men i Dennis fall med två barn och ett annat heltidsarbete är det inte det enklaste och det var intressant att höra bådas version om problematiken. Lösningen i deras fall var att hon fick ryta till när det blev lite väl mycket poker!

Nu stannar jag i Warszawa till måndag morgon då jag åker tillbaka till Valencia. Vad jag ska göra nu till dess återstår att fundera ut. Polonia Warszawa spelar på lördag så det kanske blir en sysselsättning. Staden Warszawa har jag upptäckt rätt så bra innan vid mina tidigare besök så där finns det inte så mycket kvar att se. Kanske blir det ett revansch försök i något sidoevent. Dock är rökning tillåten i övriga delen av kasinot och detta stör mig så mycket att jag är tveksam till om jag ska spela. Annars är allt annat runt turneringen i topp klass men jag och rökning går inte riktigt ihop.

Då var SM veckan slut och för egen del blev det ingen succé även om jag kom på en tiondeplats i mörkpoker. Dock var jag riktigt nära i gårdagens deepstack side event. Om nu får skriva att man är nära när man kommer på 44:de plats av 146. Jag var nämligen chipleader länge under turneringen och när det var 44 spelare kvar så låg jag topp tio när följande hand utspelade sig. UTG höjde och jag synade bakom med TT. Ytterligare en spelare som satt l blindsen synade med stor stack. Floppen kom AT4 med två hjärter. De två andra checkade och jag betade 4000 som var ungefär halvpott. Nu slog storstacken om till 11000. Den andra spelaren la sig. Här synade jag bara eftersom jag trodde det var bästa sättet att få fullt betalt. Jag ville dock inte se en tredje hjärter på turn men som såklart kom. Nu gick han all-in och han täckte mina 25000 som jag hade kvar. Jag trodde emellertid att jag låg bra till och tog synen. Han visade A6 med sexan i hjärter. Men ännu ett hjärter kom och han vann jättepotten. Jag hade annars varit stor chipleader. Jag spelade dock handen mycket bra om jag får säga det själv och leka lite Phil Hellmuth, men pokergudarna ville annat. Trist men desto mer kul var det att se att Micke Norinder till slut vann turneringen. Grattis Micke!

Tur hade jag inte heller i mina sportspel den gångna helgen. Jag fick in nästan allt men hade också Valencia på de flesta spelen som förstörde det mesta. Valencia tappade helt i onödan en klar seger mot Mallorca till oavgjort och 1-1. Detta på grund av att man inte lyckades göra 2-0 målet trots massor av möjligheter. Valencia ser dock fortsatt vassa ut och det ska bli kul att följa fortsättningen. I går såg jag givetvis Barcelona-Real Madrid men det fick bli via tv:n. Två live matcher blev det dock under söndagen. Williot spelade en match som de vann med 6-1 och jag kan meddela att Zlatan inte är den ende svensken som gör succé i Spanien. Williot gjorde ett hattrick och agenterna köar utanför huset! Jag såg sedan Burjassot som är en klubb som ligger nära där vi bor och som spelar i tredje division(1-1).

Pokerresultatet för november månad blev en +2. Nu bär det av till Warszawa och Unibet Open på onsdag.  Det ska bli riktigt kul och rapporter kommer givetvis