På plats i Malmö, Skånes tredje fotbollsstad. Det mullrar lite och jag fick bestämt för mig att det var åska på gång, innan jag förstod att det bara var ljudet av Eric Persson som roterade.

 

Det är alltså inte nog med att MFF nu för tiden ska komma från Grimsta IP och vara halvnöjt med en poäng, dessutom vidhåller Uefa att Malmö FF:s största ögonblick i själva verket var… gult.

 

Che scandalo!

 

Om vi spolar fram till nutid igen så är det bara att konstatera (och det gör jag i tidningen) att Helsingborg har ett rasande bra fotbollslag i ungefär 15 matcher per säsong. HIF-Elfsborg var en av dem. Marcus Lantz var överlägsen, Rasmus Jönsson gjorde två fullblodsmål.

 

– Han brukar titta på målvakten, avvakta – och sen lägga bollen där det är ledigt, sa Bosse Nilsson.

 

Vi brukar ju alltid hylla de ambitiösa, arbetsamma talangerna som vet hur man smider karriärer, men det finns egenskaper som är svårare att träna sig till än andra. Målvakter hatar spelare med den där sortens mjuka avslut som kommer en tiondel för sent, i fel hörn. Vi pratade om det – han var den andre talang-Rasmus jag träffat på två dagar  – och Jönsson sa att han inte tränat upp det.

– Jag har alltid gjort mål på det sättet.

Till och med när du var tolv?

– Ja, då också.

 

Fascinerande. Och apropå fascinerande:

 

Svennis-skalan:

 

Môcke bra:

Henrik Larsson – Martin Ericsson.

 

Môcke, môcke bra:

Rasmus Jönsson – ingen alls.

 

Môcke, môcke, môcke bra:

Marcus Lantz – verkligen ingen alls.

 

 

Och så ska vi väl passa på att blicka ut mot den stora delen av fotbollsvärlden. Ni vet, den där Fredrik Ljungberg spelar. Minns ni att jag skrev om Fredy Montero häromsistens? I går var han på något omvänt sätt i centrum igen.

 

Montero gjorde ett mål som inte var mål, kvitterade till 1–1 mot Houston Dynamo i en match som Sounders (där Ljungberg spelade 90 minuter) till slut vann med 2–1. Das Phantomtor är ju diskussionsunderlag så det räcker och blir över, helt i egen rätt, men det är efterspelet som är själva… ska vi kalla det cloun.

 

Ni förstår, medan Dynamo-spelarna slet hjärtat ur sig för att vända mot Sounders och domaren så satt Brian Ching, ex-Sounders och numera Dynamo-spelaren Brian Ching, hemma i Houston och kollade på tv.

 

Klart han reagerade.

Klart han blev förbannad.

Klart han loggade in på twitter och skrev så här:

 

 

Och tror ni nu inte att internet, medan ni sov, gått och blivit en offentlig plats där vem som helst kan läsa vad man skriver?! Domare, förbund, medier, ALLA smet in hemma hos Ching och läste påhoppet på en domare, och snabbare än någon han säga böter eller avstänging hade Ching visst loggat in en gång till.

 

 

Håll med om att det är roligt med fotboll nu för tiden. Och om ni har någon twittrande svensk spelare på lager så får ni gärna meddela det.

Under tiden kan ni ju alltid följa Brian Ching.

/Simon Bank