Kors i taket. Den baltiska fronten har vaknat.

Och jag? Knappt.

Det här är nu inte stället för långa utläggningar om ointressanta sa… äh, det är det ju visst det, så vi kör. En morgonbild från Rom. Jag hade, i något slags ekonomiskt världsrekordförsök i lutheranism, bokat in mig på Ethiopians morgonkärra till Stockholm. Avgång 06.50. 45 minuters vila-ögonen-sömn. Och en underlig, oerhörd resa ut.

Jag har varit i Rom kanske tio gånger, kanske mer. Men jag har aldrig varit ute i Rom när staden sover. Jag har aldrig stått och pratat med en svart katt på Via Archimede, satt mig i en taxi med Donizettis Lucia, åkt genom halvljuset på Lungotevere delle Armi, mött en vitklädd ensam nunna som korsar Ponte Matteotti, svängt förbi Petersplatsen när bara fåglarna och Gud är vakna.

Jag måste göra det igen någon gång. Det kändes som att vara vid liv sekunderna efter Bomben, när skriken tystnat. Oerhört.

Och apropå dem som vaknar tidigt, eller sent: den sista historia jag fick med mig från en vecka som präglades av simning handlade om Gallipoli.

Ni är säkert bekanta med början. Att Gallipoli, lett av gamle Roma-bandieran Peppe Giannini, fantastiskt nog lyckades gå upp i Serie B i våras. Spelarna badade i havet efteråt, La Gazzetta dello Sport skrev och alla förvånades och förtjusades av den lilla badorten.

 

Sen kom… ett sen. Och på detta sen följde ett och och ett men.

Det var helt enkelt inte särskilt enkelt att göra om klubben till en professionellt skött elitklubb. Nu är det lite drygt två veckor kvar till seriestart och Gallipolis främsta problem var i veckan att de a) inte hade bestämt vem som skulle träna laget, b) inte hade bestämt vilka som skulle spela i laget, c) inte hade bestämt var de skulle spela sina matcher och d) inte hade bestämt vem som skulle driva klubben.

Nu börjar det äntligen röra på sig. Efter att det ett tag sett ut som om svaren på frågorna var a) ingen, b) ingen, c) i Lecce, d) eventuellt Luciano Moggi, så verkar allt ha styrt av i en lite bättre riktning.

Ägarfrågan är den centrala, förstås, men president Barba letar efter erfarna krafter som kan gå in och lyfta klubben. Nu talar allt för att Luca Pagliuso, tidigare i Cosenza, går in som vd och högste ansvarig. Giannini, som lämnade klubben efter uppflyttningen, kanske kommer tillbaka som tränare och man har ställt in siktet på Nicola Salerno (mannen som fick skulden för Cagliaris usla 2008-säsong och fick sparken… som sportchef) som ny sportchef.

Allt klart, då? Nja, det är fortfarande inte helt klart med Giannini. och de hade fram tills i helgen bara tre spelare under kontrakt. Seriepremiär i Ascoli den 21 augusti. Gallipoli har lite att jobba med.

•••

Nåt mer? Just det, efter den gigantiska succén för förklaringsmodellen ”så härmar Zlatan Ibrahimovic Ronaldo” kan det kanske vara på sin plats med en förklaring till varför Arsène Wenger är så förtjust i Lilles lille trollkarl Eden Hazard att han skickar Arsenal-folk till Belgien för att träffa pojkens föräldrar.

Varsågod:

Eden Hazard träningsmålar mot Boulogne.

och

Gammal Arsenalspelare gör mål mot Celtic.

Just den bredsida i-borte-i-fart gifter snyggt med effektivt på ett av de läckraste vis som finns. Men Eden stays put, for now.

/Simon Bank