Svensk fotboll, va…

Ja, vi står mitt i en helg där den liksom skulle bekänna färg, och det började ju inget vidare alls. Jag följde EM-kvarten halvvägs, med ett halvt öga, medan herrlandslaget körde sina sista lekövningar inför VM-kvalet, och det såg inte särskilt bra ut.

Lite känns Norge-fiaskot som en parallelluppgift till det som väntar här. Vi vet vilka vi möter, ett lag som sett sina bästa år men som fortfarande är habilt nog för att kräva en del av dig. Och vi vet inte riktigt hur väl rustade våra lag är för att möta det.

Damerna klarade det inte.

När det gällde var Seger-Schelin-generationen helt enkelt inte skicklig nog, framför allt var den inte stark nog. Nu får den leva med snacka-går-ju-hatten käckt på svaj tills de vuxit i den. Det känns ju som att det kan dröja.

Vad som är på gång i Ungern vet vi ungefär halvvägs. Ett passningsskickligt hemmalag med 41 000 fans i ryggen, optimism som väller in – och ett svenskt lag som inte vet a) om Zlatan är i form nog för att göra något stort och b) om Johan Elmander är i form nog för att göra något alls. Det finns ingen säkerhet, och det finns inget utrymme för att koppla på säkerhetsbältet.

Det blir en match som lyfter laget eller punkterar en era. Jag skriver mer om det i tidningen.

Det går annars två tuffa matcher i Budapest under lördagen. Sverige möter Ungern i den ena, Ungern möter ett mörker i den andra. För trettonde året i rad hålls Pride-parad i stan, och de senaste åren har tåget och festivalen drabbats av våldsdåd och svinerier. I EU-valet senast fick partiet För ett bättre Ungern tre platser i EU-parlamentet, med en agenda som lovade att – i samarbete med extremhögern – med alla till buds stående medel stoppa Pride-tåget från att gå genom Budapest.

Men det kommer att marscheras, och det kommer att spelas en match. Vi får se vilka som vinner.

Och mitt i all landslagshets… det var ju något vi hade glömt, inte sant?

Just det! Det är ju alldeles särdeles hög tid att summera the Mål-Otto Transfer Quiz©, den succéartade tipstävlingen som utlystes för närapå tre månader sedan.

Ni minns? Vad fint. Det handlade alltså om att spika klubbadresser för ett gäng av världens hetaste transferobjekt. Nu vet vi hur det slutade, nu har vi vinnare att kora och ett pris att dela ut.

Så här slutade det:

1. Kakà hamnade i REAL MADRID.

2. Franck Ribéry stannade i BAYERN.

3. Zlatan Ibrahimovic hamnade i BARCELONA.

4. C-Ron hamnade i REAL MADRID.

5. Edin Dzeko stannade i WOLFSBURG.

6. Karim Benzema hamnade i REAL MADRID.

7. Javier Zanetti stannade i INTER.

8. Skiljefrågan löd: ”Om jag ger Erik Niva en läderboll och EN chans att jonglera – hur många tillslag kommer han upp i då?”. Vi får se om den behövs.

Femton tappra krigare jobbade in fyra rätt totalt. Det räcker för hedersomnämnanden och avmätta applåder. För att ta sig till final krävdes fem rätt, vilket var precis vad ”Hannes” och ”Wallen” lyckades skrapa ihop.

Detta betyder, i sin tur, att vi har en final som måste avgöras, en skiljefråga som måste tas till. Det första jag gör när världen ramlat på plats och jag landat i Sverige igen, i slutet av september, är att ladda en videokamera, jaga rätt på en fontsize och en läderboll – och låta the joyful Erik Niva juggle away.

Hannes gissade på nio tillslag, Wallen satsade på tolv.

Närmast vinner. Men vi ska inte glömma att Wallen gjort det väldigt bra som ändå tagit sig ända hit.

/Simon Bank