I den nya världen brukar den multimediala autostradan se till att vi omedelbart får veta det vi behöver, och en hel del av det vi inte behöver.

Det är inte utan att man därför blir lite förvånad över att vissa nyheter får så fullkomligt uselt genomslag, trots att de är som gjorda för att förändra hela vår världsbild.

Marca, detta den spanska madridska journalistikens flaggskepp, gjorde i förra veckan en radiointervju med Liverpool-tränaren Rafa Benitez, med anledning av att han gick och fyllde 50 i fredags. Rafa är en av de där som förmodligen alltid varit någonstans mellan 46 och 52 år gammal, men det är en annan aspekt i rapporterna från den där intervjun som får nord och syd att byta plats.

Reportern tar det full naturliga initiativet att informera Benitez om att hans födelsedag bara ligger en dag efter Samantha Fox födelsedag. Inte samma år eller så, men hon fyllde 44 år i torsdags – och Rafa förtjänade ju att få veta detta.

Sam Fox var, för er i den yngre sektionen av bloggpubliken, en popstjärna som på 80-talet (när Rafa Benitez var 47-49 år gammal) nådde gigantiska försäljningsframgångar tack vare en poplyrik som blandade det existentiellt plågade med lekfullt omlagrade språkelement. Lite som Lars Winnerbäck, kan man säga.

Och hur reagerade Rafa Benitez på detta, undrar ni nu? Jo. Han svarade…

(konstpaus)

(konstpaus)

(socialt jobbig konstpaus)

– Jag hade alltid ett foto av Samantha Fox i min plånbok.

Rafa, med en bild av Sam Fox i plånboken. Nu tycker jag att vi ägnar resten av veckan åt att försöka tänka oss det.

 

Sam.

Rafa.

/Simon Bank