Irland förlorade igår. 2–3 mot Ryssland, snyggare siffror än de förtjänade efter en match där de aldrig riktigt var med. Giovanni Trapattoni var ändå inte särskilt kategorisk i sina uttalanden efteråt. Han pratade om individuella misstag, om fel som var svåra att göra något åt.

Förlåtelse är en stor grej bland katoliker, vetni. Och Trap är mer katolik än de flesta ni kan tänka er. Hans syster Angela blev nunna, han skvätter vigvatten på händerna inför matcher, och när han ledde Italien i VM såg han till att en präst kom över till spelarhotellet för att hålla mässa med spelarna (and boy, did that not work out).

Det är därför jag med viss glädje – man gillar ju gubb-Trap – noterar att han nu fått ett nytt, fint jobb. Den 23 oktober spelas en match mellan ett lag från Guardia di Finanza, den italienska finanspolisen, och Vatikanens ”landslag”, ett urval av de bästa spelarna från Clericus Cup. Polislaget kommer att coachas av Roberto Donadoni, Vatikanens lag kommer att ledas av Trapattoni.

Matchen kommer att spelas under temat Un altro calcio e’ possibile, en annan fotboll är möjlig – och det är förstås en stor sak för Trap att bli ledare för Påvens lag. Och av alla goda skäl att berätta det här så vill jag särskilt lyfta fram att det ger mig möjlighet att låna en bild från suveräna maglia rossonera, tagen efter guldsäsongen 1961-62. Det är Angela Trapattoni som står längst till vänster, det är Traps mamma Romilda som är trea från höger i bakre raden, och om ni inte hittar Paolo Maldinis ögon någonstans – även om de sitter på mamma Marisa – så får ni skylla er själva.

Så. Nu ska jag skriva en text till morgondagens tidning. Med lite tur blir jag publicerad också, det är alltid en speciell känsla.

/Simon Bank