Militärmuséets park, Str 31 August 1989, Chisinau, Moldavien, ett par timmar före avspark.

Niva:
– Jag har ju i alla fall jobbat loss Alexander Suvorovs telefonnummer nu.
Bank:
– Vilken av dom?
Niva:
– Relevant jävla fråga. Spelaren.
Bank:
– Hade varit finare med 1700-talsgeneralen.
Niva:
– Stor man. Han förlorade inte ett enda slag, gick igenom karriären obesegrad. Det var han, Djingis Kahn och någon till.
Bank:
– Som… var det Sonny Liston? Nä, Rocky Marciano va?
Niva:
– Rocky Marciano.
Bank:
– Det finns nåt att skriva där.
Niva:
– Om dom obesegrade? Du menar som Arsenals invincibles?
Bank:
– Ja, nåt sånt. Porto. Fast det är ju bättre med Suvorov. Han var inte säsongsbunden på det sättet, han klarade hela karriären utan att förlora. Finns nog inte så många såna i fotbollen. Kanske nån som gått in som tf i nån jävla vikariefunktion.
Niva:
– Jo, men vi kan ju fan inte räkna nån Johan Wiland-typ som gått in och löst sex matcher. Det måste vara som nån förlängning av det där dynasti-inlägget.
Bank:
– Lite så.
Niva:
– Grejen med mitt historieintresse är att det uteslutande handlar om grejer som hänt efter den industriella revolutionen. Och jag är osunt svag för hela den här östestetiken.
Bank:
– Vad har man den här till?
Niva:
– Nåt slags luftvärnsgrej.
Bank:
– Men hur får de upp raketerna? Nåt slags fjäderfunktion? Är fjädrar fortfarande stort i krigsbranschen?
Niva:
– Vet inte. Krig var bättre förr. Det finns inga bra krig längre. Hela den här riktade kliniska krigföringen har förstört krigen. Allt går så snabbt.
Bank:
– Jo, rent publikt är det ju så. Man prioriterar bort den riktiga publiken för tv-publiken, allt händer på tv nu för tiden.
Niva:
– Anpassade avsparkstider, mediala utspel, legoknektar utan lojalitet… Och de små länderna har ingen chans längre. Det är som med fotbollen – det behövs nån sorts utjämningssystem som gör det lite mer oförutsägbart.
Bank:
– Jag kan sakna den medeltida grejen, chevalereska krig som bedömningssport där nån domare fick gå in och avgöra.
Niva:
– Mot den moderna krigföringen!
Bank:
– Det är väl där vi landar.

 

/Simon Bank