Norge–Ekvatorialguinea 1–0, Brasilien–Australien 1–0.

Fotbollsvärlden växer, eller krymper, eller hur man nu säger. Vi har kört Autobahn söderut (eller, Andreas Bardell har kört, medan jag undervisat honom och Kristoffer Bergström om Richard Sandler och arbetarrörelsen) och slagit läger i Augsburg, en par mil utanför München.

När vi kom fram kunde vi konstatera att Fifa, efter många om och men, äntligen gått ut och markerat mot Nigerias förbundskapten Eucharia Uche och hennes homofobiska uttalanden om lesbiska som smutsiga och homosexualitet som något som botas med bön.
– Fifa är mot varje form av diskriminering, meddelade Fifas damfotbollsansvariga Tatjana Hänni.

Det var väl inte den starkaste markering man sett, men sent är bättre än aldrig och lite är bättre än inget.

Ett VM är till för alla. Annars får Fifa byta ut hälften av sina slogans och hela sin president.

•••

Annan spaning från VM: Okej för att fotbollen blivit bättre, men är inte det mest flagranta hur oerhört mycket domarstandarden förbättrats?

Och då är vi inne på en intressant diskussion. Flera av de bästa kvinnliga domarna dömer i herrligor, ingen – såvitt jag vet – dömer i toppligorna, men flera av dem ligger bara nivån under. Bibiana Steinhaus känner ni till, hon var helt lysande i sin premiär. Och när Sverige möter Nordkorea så döms matchen av Estela Álvarez de Olivera, en domare som tagit sig hela vägen upp till Argentinas proffsligor (hon debuterade i Primera B för två år sedan). Det är klart att en domare som går i land med herrmatcher, med högre tempo och större press, utvecklas oerhört mycket mer än en domare som dömer dammatcher med liten publik och lägre fart.

Álvarez är erkänd som domare – hon dömde bronsmatchen i OS senast – men i Argentina har hon fått kritik för att döma för bokstavstroget i straffområdet. I en match dömde hon fyra straffar och fick det lite jobbigt.
– För mig är en liten foul bestraffningsbar, även om den råkar ske i straffområdet. Jag använder inte två olika regelböcker, har hon förklarat.

Álvarez gillar att döma, gillar att resa och se olika miljöer och länder, men hon har upptäckt samma sak som alla andra kvinnor i fotbollsvärlden (journalister, experter, domare) – hon bedöms aldrig bara som domare.
– Ibland är spelare missnöjda med mig. Men de säger inte ”Estela hade fel”. De säger ”kvinnor borde gå och diska istället”. Jag skulle önska att de sa ”Estela Álvarez gjorde ett misstag” istället för ”kvinnor duger inte”.

•••

Här i Tyskland är annars mediebevakningen högt uppskruvad, både i tidningar och tv. Det betyder bland annat att vi äntligen får ta del av Bilds täckning av damfotboll, med allt vad det innebär.

Idag har vi till exempel fått veta att Ariane Hingst igår tog tunnelbanan från Tysklands VM-läger för att åka hem och tvätta upp sin smutstvätt, att Marta inte tänker ha sex under VM (”vem skulle jag ha det med?”) och att ”Svenskorna har underkläder från H&M!”.

Det är en tuff kamp att varje dag försöker hitta nya vinklar när Bild redan stulit alla bra, men vi gör så gott vi kan. Nån måste ju skriva om zonförsvar också.

 

/Simon Bank