When it rains, it pours.

Om ni hörde en smäll alldeles nyligen så var det Internazionale från Milano som smällde i bottens nedersta helvetesbotten. Klar förlust i Novara, mot De Salvo-familjens lilla provinsklubb som byggts på plåster och nålar där ute i Piemonte, är en handikappad drakes fall för en klok liten kissekatt.

Så vi får perspektiven rätt: Novara är den sorts klubb som plockar in en sportchef från Milans u-sektion, en klubb som ifjol hade en omsättning motsvarande en mittenklubb i Serie B, som i grunden satsar mer på organisationen än på laget och spelarna.

Inter är… ja, det är det ingen som vet längre. Inter är en klubb som värvar en tränare de inte vill ha och ber honom spela ett system han inte tycker om, och ser honom sätta presidentens favoritspelare på bänken.

Calcio Sensibile 3, Calcio Pazzo 1. Ranocchia utvisad. Vergogna. Skam. Julio Cesar kanske Inters bäste, och det här är den största smäll jag sett i Serie A på… jag minns inte.

Gasperini behöver inte köpa hus i Milano riktigt än. Han åker nu. Baggio? Ranieri? Figo?!

Dagens viktigaste information från stöveln var ju annars ett trendbrott som är den slutgiltiga spiken i en epok: Juventus är inte längre Juventus. Om ni följt med oss ett tag vet ni att jag häromåret gick till botten med Miss Italia (tävlingen). Det råkade ju vara så att de senaste sex årens Miss sympatiserat med Juventus. I fjol vann den torrskalliga Francesca Testasecca, som var hängiven supporter till Juventus-spelaren Amauri, och nu har det alltså tävlats i baddräktsposering igen.

Årets fröken Italien heter Stefania Bivone, är arton år gammal och från Kalabrien. Och…
– Mest håller på jag på Reggina, eftersom jag är från Kalabrien, och så håller jag på Roma, säger hon.

Nya tider.

 

/Simon Bank