Romas kapten är inte den förste store romaren i historien att hylla en vän (ni såg de smöriga tröjorna som tryckts upp för Paolo Maldini) och sedan sticka en kniv i ryggen på honom, genom att slå in segermålet i slutminuterna.
Men står Europaäventyr på spel så gör det. Nu får Spalletti och spelarna leka Uefacup nästa år i alla fall.
Men det höll på att inte bli någon tröjkupp. Totti och kompani hade gått upp så mycket i sitt skapande i den kreativa verkstaden att de glömde att föranmäla sitt påhitt för domaren.
Nu är ju ’flexibilitet’ ett ledord vad det gäller de flesta regler och lagar i Italien och inte tänkte väl Andrea De Marco stoppa den förbrödrande gesten från Rom.
Maldini log ändå matchen igenom.

Ciro Ferrara fick en flygande start på sina två matcher i Juventus. Olof Mellberg tar inte en plats i Juves mittlås när Legrottaglie och Chiellini är friska, men han fick i alla fall kliva in för Paolo De Ceglie med nio minuter kvar att spela. 
Mellberg är en bra hjälpgumma, det har vi redan konstaterat. Nästa säsong kommer han få bära vatten, ställa ut koner och vara ’alltid redo’ för inhopp i hela backlinjen när någon av de ordinarie går sönder eller hamnar i formsvacka. 

Och så gick då Zlatan ännu en gång i kapp Marco di Vaio i skytteligan. Nästa omgång spelar Inter helt utan press, medan Vaia con Marco ska rädda Bolognas kontrakt i matchen mot Catania. Känslan är att båda kommer göra mål nästa helg och därmed dela på skytteligasegern.

Vad har vi mer? Jo, just det. Super Mario Balotelli har ju klippt sig och skaffat ett jobb.  

I dag har jag inspekterat Champions League-byn, en nätt liten historia med öltält, musem, paninigrill och flera små fotbollsplaner, som smällts upp mellan Colosseum och Trajanus termer. Det känns att det är något stort i luften (det märks också på de tillresta packade engelsmännen och de städade spanjackerna) och när de smått erotiska finalklippen varvades på storbildsskärmarna fick jag faktiskt gåshud i den trettiogradiga värmen.