Ciro Ferrara tar upp gårdagens Blogocalcio-tråd om problematiken att helt plötsligt vara tränare för före detta lagkamrater.
– Man måste försöka skilja på vänskap och arbetsrelation. Jag är stolt över att ha fått den här chansen, säger Ferrara och fyrar av ett av kanske sextiofem leenden under presskonferensen.
Det är kanske just det Juventus och hela Serie A behöver just nu; en tränare som har svårt att inte le bland alla bistra Ancelotti och Ranieri.

Risken är att Olof Mellberg får desto lättare att hålla sig för skratt nästa säsong. Jag ska inte låtsas som att jag har totalkoll på relationen Mellberg/Ferrara, men nog var han lite av Ranieris protegé när han värvades i somras och även om han gjort flera starka insatser i Juve känns Mellberg inte som någon Ferrara bygger en potentiell framtid på, nu när dessutom en ny lovande kille har skrivit på för klubben.
Därmed inte sagt att Olof inte kommer få speltid nästa säsong. En kille som så förkroppsligar Lo Stile Juventus och aldrig skulle gnälla över träsmak på avbytarbänken får sina chanser.