Ett kärt återseende
avNi som följt den här bloggen vet att jag tafsade på Champions League-bucklan i Rom i våras. Jag kastade då ut frågan vem som skulle bli nästa svensk att ta på den.
Om inte Zlatan varit framme under turnén i USA, och jag har inte sett det, så är svaret: jag igen. Och den här gången finns det bildbevis.
Jag vågade sniffa lite också.
Lärdomar av USA:
1) Fotboll är stort på västkusten. Ge det tio år så är jänkarna i världstoppen.
2) Man väljer ’liten’ på allt som ska förtäras. Kaffe, juice, popcorn, pannkakor. Man får mer än man orkar i alla fall. Det där var väl ungefär min kost de senaste veckorna.
3) Världens bästa blues spelas i San Francisco. Har haft lite svårt för staden tidigare, men vad fan. Tredje gången gillt. Nu blev jag drabbad på riktigt.
4) David Beckham kan än.
5) Om man funderar på att jubla lite spontant på pressläktaren på Seattle Sounders arena kan man glömma det. ’Cheering is prohibited’ berättade en högtalarröst när vi kopplade upp datorerna. Olimpico i Rom är härmed informerad.