Barcelona har avslutat sin USA-turné (’turné’ är ordet alla använder, vad hände med ’träningsläger’?) och sitter as we speak på ett plan hem till Spanien. De gör det tillsammans med Spaniens samlade presskår som, får man säga, har en hyfsad gräddfil i de här sammanhangen.
Spanjackerna chartrar en buss, fixar hotell och får exklusiva presskonferenser med spelarna som internationell media (läs; jag och Expressens modebloggare Oscar Julander) inte kommer in på. De flyger dessutom samma plan som Barças trupp under hela resan.
Under träningarna får de spanska journalisterna glada tillrop i stil med ’bra krönika i dag!’ från klubbens pressansvariga samtidigt som flera av spelarna kindpussar sina älsklingsmurvlar innan de lämnar planen.

Det är med andra ord inte riktigt de förhållanden jag är van att arbeta med.
Låter jag avundsjuk? Ja, jag har varken blivit intim med Carles Puyol eller fått beröm för min blogg av Thierry Henry under veckan, men väl en ganska god insyn i ett av världens största fotbollslag.

Det mest fascinerande med Barcelona är hur lite stjärnglans Lionel Messi, Andres Iniesta och Xavi sprider runt sig.
Jämfört med den eau den colognde-doftande avmätta självsäkerhet som Francesco Totti och kompani brukar glida förbi mixade zonen på Olimpico i Rom med, springer ovan nämnda trio genom samma skärseld med blicken hos ett skrämt rådjur.
Men det finns undantag så klart. Dani Alves är inte bara gruppens adhd-barn utan också presskårens älskling. Alves stannar och pratar och skämtar och spexar tills pressmänniskorna kommer och hotar med att bussen lämnar utan honom. Ungefär.

Kvällens match mot mexikanska Chivas gick i sorgens tecken för Barcelona. Espanyols Daniel Jarque var vän med många av klubbens katalaner och det var som att matchen inte riktigt tände till efter dödsbudet.

Priset som veckans latinska charmör får ändå Joan Laporta som fick en fem minuters pratstund att kännas som ett förtroligt samtal gamla vänner emellan häromdagen.
– Lustigt, du heter Johanna, jag heter Joan, sa Joan som om jag intervjuade honom på måfå utan att direkt veta vem han är.