Tänk vad en bussresa kan göra med moralen.

Trots att Gaby Milito sprang krullet av sig vid sidlinjen fick vi aldrig brödrafajten, eller brodermordet, om ni vill.
Vi fick ju en del annat. Och det var ett italienskt mästarlag utan italienare, i alla fall fram till Super Mario Balotellis entré i 75:e, som smartade ut laget formerly known as världens bästa på San Siro.

Jag ger er:

* Eto’o – Zlatan: 0–0 fördel Sammy
* Cambiasso – Xavi: 1–0 minst
* Milito – Messi: 1–0
* Maicon – Alves: 5–0 om Dunga tvivlade
* Domaren – Barça: 1–0
* Mou – Pep: 3–1

En sak vet man om Barcelona och det är att de utan att hosta kan dra in två mål på Camp Nou mot valfritt motstånd. Frågan är om de är redo att ta upp kampen mot ett Inter, som med viss scudettomättnad lär offra ligan och Mourinhos högra ben (i alla fall om det inte vore Maicon) för att ta sig till final i Champions League.

Puyol är avstängd (så Gaby Milito lär få axla krullansvaret på planen nästa vecka) och Zlatan är inte i form. Han blev utbytt mot Eric Abidal i kväll och jag tror inte man behöver ringa Mino Raiola för att höra vad Ibra tyckte om det bytet.

På Barcelonas pluskonto: Inter är ett lag som på fullt allvar går av sin hemmaplan efter årets bragd och startar ett bråk i de egna leden.
Pazza.

Och för er som var med redan i höstas, ni kan blunda nu. Övriga:

 Och tänk om Zlatan skulle ha gjort fel val?