Vi har Champions League på agendan och efter Mourinhos magplask på Mallorca och Filosofens fartfall mot Hércules är det alltså bara Valencia som kliver in i turneringen med ligapinnar nog för att bygga ett staket.
(Sevilla hade ju kunnat vara med oss om de inte sumpat sina chanser mot ett lag vars namn betyder trosa eller blöja på spanska.)
Nu spelar ju ligapoäng väldigt lite roll för Champions League och för mig är Barça en av toppfavoriterna, medan Real, med de senaste årens åttondelsfinalsspöke hack i häl, nästan får ses som en outsider. En rätt stark och Mourinho-märkt sådan.
Valencia har en grupp de ska kunna ta sig igenom levande också, inte minst om de tar poäng på Manchester United på hemmaplan.

Jag brukar inte precisera mina CL-förutspåelser mer än så, eftersom man alltid får äta upp eländet i efterhand, men jag är väl inte sämre än att jag kan ta ut en CL-elva i Champions Manager, när jag får order från högre ort. Jag kör så klart med ett la liga-handikapp.
Voilà.

Vamos chicos!

Jag ska inte påstå att jag fattar varför Metsut Özil och Xabi Alonso vägrar att inta sina naturliga positioner, varför Marcelo vill spela mittback trots att Ricardo Carvalho står bredvid och är redo att avlasta honom eller vad Roberto Soldado gör där ute på vänsterkanten.
Men det kanske spelar mindre roll.

Vem som är lagkapten? Kom igen nu.

Lite oklart vad jag gör med de 200 000 karibas som blev kvar efter min shoppingtur. Jag får väl bjuda laget runt på pressläktaren på Camp Nou i kväll helt enkelt.

Nu är jag klar med min del. Er tur att hissa och dissa.