Jag bockar, bugar och böjer mig i vördnad för Ståle Solbakkens gäng. FC Köpenhamn omfamnar i kväll precis allt det fotboll handlar om och dra mig långsamt baklänges om inte danskarna var småsura över att inte vinna den här matchen.
Dejligt.
FCK var osnutna, orädda, oförlåtande och alldeles ovanligt lugna i sitt bollinnehav som, liksom alltid när Barcelona är inblandat i leken, var ganska marginellt. Inledningsvis. I andra halvlek vet jag inte vad som hände. Xavi såg också förvirrad ut över att inte ha sina genomsnittliga femton bolltouch per minut.

De argentinska kommentatorerna på min stream gick från att tveka om hur Oscar Wendts namn skulle uttalas till att kort och gott köra med ”Oscar, si señor!”.
Wendt har gjort två kanonmatcher mot FC Barcelona och det är sånt som gör att storklubbar (som FC Barcelona) hör av sig och ber en skicka sitt cv.
Jag kan hjälpa till och översätta det till spanska.

Barcelona då? Ja, Leo var ju Leo, Andresito i stora delar av matchen Andresito och Pep var Pep med en ny scarf runt halsen.

Vem Barça saknade i dag?
José Manuel Pinto så klart.

Carles Puyol, Victor Valdés och kampsportslektionerna. Foto: Sportyou.es

David Villa gjorde ju ett tillfälligt uppehåll i sin måltorka mot Sevilla i helgen, men i dag var han tillbaka på sitt gamla spår igen. Framför allt tänker Villa lite utanför boxen och har nu träffat stolpen nio gånger i år att jämföra med åtta mål.
Imponerande facit, vi kan ha att göra med ett spanskt rekord här, någon som pallar att kolla upp?

Rubin Kazan och Panathinaikos 0–0 var tyvärr inte ens spelbart hos min lokala bookie i morse.

Valencia (som lirade på min tv)  gjorde efter några bleka ligaframträdanden en riktigt bra insats mot Rangers (som också hade väldigt mycket stolpkontakt) och vi har alla spanska lag på fortsatta Champions League-äventyr.
Roberto Soldado har växt in i David Villas matchkläder med sina två mål i dag på Mestalla och grupp C lever vidare den också.