Det drar ihop sig till sanningens minut i Copa del Rey, och låt oss konstatera en sak: Morgondagens gäster på Camp Nou vet hur man bygger upp stämningen.
Efter Pepe-gate fick vi ett Ramos-gate fick vi ett Mourinho-gate och tongångarna i Real Madrid är ju alldeles spektakulära just nu med tanke på omständigheterna.
Senast jag kollade ledde man ligan med fem poäng före Barcelona och var åtminstone teoretiskt sett inte utslagna ur vare sig spanskt eller europeiskt cupspel. Att José Mourinho får busvisslingar efter en imponerande 4–1-seger mot Athletic Bilbao tyder på lite olika saker, men mest på att Real Madrids publik blivit så besatt av att bryta av Barcelonas nuvarande hegemoni att några poängs försprång i tabellen inte väger upp mot att man i modern tid aldrig tycks rå på katalanerna.

Mou själv höll en skaplig ospirituell presskonferens på Valdebebas i dag, där hans svar på frågorna vid endast två tillfällen varade längre än fem sekunder. I övrigt var det mest ”nej” och, i något fall, ”ja”.

 No way, I’m José. Foto: MD

Men när nu frågan om Mourinhos framtid ändå väckts kan vi väl ta och fundera på de eventuella konsekvenserna av att portugisen faktiskt packar sina pinaler och pyser vidare.
Vi kan kalla vårt seminarium ”Om Mou inte kan, vem kan då?”.
För ni minns hur det var, året var 2009 och Florentino Pérez hade värvat ihop en startelva som var så sprängfylld med kvalitet och stjärnglans och feta reklamkontrakt att det enda som saknades när man gick i mål i ligan 2010 var en poäng upp till Barcelona och ett riktigt hållkäften-namn på tränarbänken.
Manuel Pellegrini blev Flos första riktiga offerlamm och när José Mourinho presenterades inför Bernabéustadion var känslan att Pérez knutit upp världens då mest hajpade ledare (möjligen efter Barack Obama, som tydligen hade nog med sitt eget vita hus att sköta om).
Real Madrid satte sig i en sits där och då där de visste att några undanflykter inte fanns att ta till om satsningen inte skulle bära.
Där är de fortfarande, med FC Barcelona som ett evigt kliande eksem i ena armvecket.
Det går inte att göra mer än att värva världens alla bästa spelare och ge världens mest respekterade tränare fria tyglar att leka hela havet stormar med Pep Guardiola.

Vad kan Real göra i morgon då? Ja, de kan ju för all del gå ut på Camp Nou utan respekt, utan förväntningar och med inställningen att ska de köra det här party ner i avgrunden kan de lika väl göra det med diskodans och fyrverkerier.
Jag hoppas Real Madrid ställer ut årets mest offensiva startelva (nåja) mot Barcelona, att man får ett tidigt ledningsmål på Camp Nou och att resten blir en sån där jävlig nagelbitare som den spanska publiken, från båda sidor, faktiskt förtjänar.
Häpp.