Det har gått fyra månader och två dagar sedan jag lämnade Barcelona och det har hänt en del saker av varierande betydelse sedan dess.
I fallande skala: Jag har börjat blogga mycket mindre, Gerard Piqué har gjort Shakira på tjocken och Katalonien håller på att bryta sig ut ur Spanien.

Jag har haft privilegiet att se så många Clásicon på plats under de senaste åren att jag helt ärligt inte vet hur många det är, men tio kan mycket väl vara i underkant. Ändå är det här, trots att åtta poäng skiljer Spaniens stormakter åt, på många sätt det mest spännande.
Det har förstås inte undgått er att katalanerna gick man ur huse på sin nationaldag den elfte september (som sammanfaller med Eric Abidals födelsedag samt årsdagen för statskuppen i Chile samt nåt mer som jag inte kommer på på rak arm).
Folk här är trötta på att agera Andalusiens kriskassa och den här gången är tonläget uppskruvat rejält. Morgondagens match kommer att bli en lång orgie i självständighetsramsor och i Real Madrid håller man för fullt på att lägga upp en plan för hur Florentino Pérez ska agera om huvudstadslaget blir måltavla för katalanernas politiska agenda. Om de vill spara lite tid kan de ju skippa ’om’ i planerna. Det kommer att bli hett på Camp Nou i morgon.

Just i detta nu springer Barças lirare runt trettio meter härifrån Camp Nous pressrum och slipar på de sista detaljerna inför morgondagens match. Frågan är om Gerard Piqué (som blev skadad i samband med att hans bebislycka presenterandes, möjligen i ett anfall av fantomsmärtor i sympati med Shakira, fint hursom) kan spela i morgon, han tränar åtminstone ihop med övriga as we speak.

José Mourinho å sin sida laddar med sitt lag i den spanska huvudstaden så länge som möjligt.
– Vi har inget behov av att åka till Barcelona dagen före match, både jag och spelarna föredrar att resa på matchdagen, förklarar Mourinho som dessutom menar att den kackiga säsongsstarten berodde på lagets lite haltande attityd, ett problem man kommit till rätta med:
– Jag har fullt förtroende för mina spelare, de har bytt inställning och är mycket mer koncentrerade nu, säger Mou the man, som idag också fick (den inför el Clásico obligatoriska) frågan om Barcelona inte fått lite väl mycket domarfördelar i år.
– Det har pågått saker här sen början på säsongen, men ingen i klubben har sagt något om det och jag tänker inte bli den som gör det, säger Mourinho och blir samtidigt den som pratar om eventuella domarfördelar för Barcelona, vilket rimligtvis också var hans plan.

 

 

 

 

 

 

 

Alldeles närsomhelst ska jag få en första titt på Tito Vilanova från nära håll.
Det har gått ett tag sedan hans första möte med Mourinho och vad som efter förlusten i supercupen mot Real Madrid såg ut att bli ett slitigt liv i skuggan av Pep Guardiolas ande håller nu på att bli en alldeles enastående förstasäsong som tränare i Barça. Vinner hemmalaget morgondagens match blir han klubbens förste tränare att bärga sju raka segrar i ligainledningen någonsin.

Vad mer? Ja, det är ju inte bara Piquira som ska yngla av sig. Leo Messi är också på gång och går allt vägen kommer lill-Ludas att se världens ljus om tre veckor ungefär. Därutöver har både David Villa, Pedro Rodríguez och Víctor Valdés rullat runt i sänghalmen lagom för att få kids i samma kull.
(Om jag om tjugo år sitter här och intervjuar deras avkommor efter a-lagsdebuten kan ni väl påminna mig om att det är dags att klippa sig och skaffa ett annat jobb)

Och så slutligen: Ja, jag har varit värdelös på att hålla liv i den här kompisen, jag vet, jag ska bli en bättre bloggare hur snart som helst. Tack för tålamodet.