För att vara ett lag som aldrig gjort mål på Coliseum Alfonso Pérez får man säga att Real Madrid visade väldigt lite pardon mot Getafe i går. Mest gläds jag åt att Pedro Mosquera äntligen fick komma in och känna på gräsmattan. Killen har ändå tagits ut i Manuel Pellegrinis trupp åtta gånger i år utan att få hoppa in, även om det varit löjligt nära, och när han gjorde det i går blev han faktiskt den förste att plockas upp från de egna leden under Pellegrinis tid i klubben. Mosquera är inte heller den starstuckna (eller?) typen. I stället för att byta tröja med Derek Boateng, som vilken normal kille som helst hade försökt med, tog Mosquera med sig sin hem.
– Jag ska ge den till pappa, säger Pedro till Marca.
Boateng fick ju noll poäng men ganska fina betyg i spanska tidningar med sig från matchen annars.

Just nu känns det som att de två stora, och övriga la liga också, bara går och väntar på att den andre ska göra ett misstag. Jag tyckte man såg det komma på Camp Nou i onsdags, men Pep G plockade tydligen fram hårtorken (eller ska vi säga Alex Ferguson-genen) och helt plötsligt gick Zlatan Ibrahimovic ut på planen och gjorde sitt jobb.
Jag tror inte att vi kan förstå hur viktigt på en skala det var för Ibra att fula in den där bollen, men ett titt på Guardiolas ansiktsuttryck direkt efter målet ger väl en hint.

I morgon står Barcelona inför ett potentiellt olycksfall i arbetet när de reser till Mallorca för att plocka med sig tre riktigt tunga bortapoäng till fastlandet, mot ett lag som bara förlorat en enda match på hemmaplan i ligan i år. Att åka till Mallis är inte en charter.

Själv får jag på köpet äntligen lämna den ljusskygga skara svenskar som inte varit på Mallorca och komma ut på den ljusa sida.
Jag tänker nattklubbar med skumbad, jag tänker Beck-filmer på hotellrummet, jag tänker ’special price for you’.
Det här blir en konceptresa, och jag behöver er hjälp: Var i Palma är man garanterad den mest nordiska atmosfären?

Tillbaka i Barcelona där en större del av stadens befolkning strax sätter sig tillrätta i tv-fåtöljen (Champions League sänds tack och lov på en helt vanlig katalan-banankanal) med förhoppningen att serveras en fransk film noir till kvällskaffet.
Real Madrid hade inte kunnat komma till Lyon med ett bättre självförtroende. Barças förlust i söndags har inte bara gett Galaxerna hoppet om att vinna ligan åter. Nu ska man bara jämna Kim Källström och kompani med marken innan det praktiskt taget är dags för Champions League-final för de vita.
– Vi ska visa att vi är Real Madrid, deklarerar vår vän Esteban Granero i Marca i dag.
Det verkar dumt, tycker jag, eftersom Real Madrid åkt ur CL i åttondelsfinalen på löpande band de senaste åren. Inte minst mot Lyon.
Det vore kanske bättre att visa att de är Barcelona, om vi säger så. Fast jag gissar att det uttalandet får svårt att kämpa sig över Graneros läppar om han inte lider av svåra tvångstankar.
Nåväl.

Annars är det så klart Ben ze man som är just ze man i kväll och jag hoppas att Manuel Pellegrini ger honom i alla fall några minuters adrenalinrusher på sin gamla hemmaplan. 
– Den dagen då lottningen skulle vara kände jag på förhand att vi skulle få OL och att jag skulle få komma tillbaka hit, säger Karim, som precis som sin lagkamrat Guti alltså tycks besitta klärvoajanta krafter.
Det är ju ioförsig väldigt lätt att dra till med efteråt, precis som jag själv i efterhand trumpetade ut att jag haft på känn att Atlético Madrid skulle tufsa till Barcelona. Men se det finns faktiskt på pränt, längst ner på den här sidan.
Nu väntar jag på att Karim Salabim postar liknande bevis i kommentatorsfältet, innan jag tar hans övernaturliga förmågor på allvar.

Näst efter Benzema i Real-truppen unnar vi också Pedro Mosquera, 21, speltid om han nu får sista platsen på bänken. B-lagstalangen satt på bänken i matchen mot Deportivo för två veckor sedan och blev beordrad att börja värma upp en bit in i andra halvlek. När matchen så gick in på övertid gav Pellegrini det magiska tecknet som innebar att Mosquera skulle få göra sin efterlängtade debut.
Men. Bollen ville aldrig rulla ur spel och Pedrito fick förgäves se på när lagkamraterna passade bort hans (bokstavliga) femton sekunder i rampljuset.
Eller ja, han gjorde ju vad han kunde.
– Jag sa till fjärdedomaren att han skulle signalera till huvuddomaren att inte blåsa av matchen innan jag hade fått komma in och debutera. Flera gånger sa jag till honom och jag hörde hur han förde informationen vidare till huvuddomaren, men till slut blåste han och jag stod kvar med min lust att få göra debut, berättar Pedro för Marca.

 Nej, man kanske inte hade sagt nej om han bad snällt. Foto: Joinfutbol.com

Den här killen lär vi få höra mer av. Är man 21 bast, står på randen att få göra debut för Real fucking Madrid och inte bara 

1) ber fjärdedomaren att maska/missköta sitt jobb för att man ska få speltid utan dessutom
2) kräver att fjärdedomaren drar in sin överordnade på företaget och
3) lyckas nå fram med det budskapet

då har man precis allt för att bli en superstar.