Arkiv för tagg sevilla

- Sida 1 av 1

Videotajm i la liga

av Johanna Frändén

En fotbollshelg kom och gick i Spanien och en sak lämnade intryck på mig lite mer än andra.
Arda Turan gjorde en fruktansvärt bra insats i den sömniga söndagseftermiddagen mot Espanyol och krönte omgång nummer 33 i Primera División med vad som kan vara årets mål (och ni som kan turkiska, betyder ”rövasata golü” som står under klippet ”rövsnyggt mål”?).

Att Atlético Madrid skulle vara på topp mot Mauricio Pochettinos gäng kunde man ju ana med tanke på den osannolika uppladdningen med huvudrollsinnehavaren i tonårsrullen American Pie, Jason Biggs, några dagar tidigare. 
Jag kan inte förhålla mig till den här bilden riktigt, men ni får den i alla fall.

Skärmavbild 2012-04-23 kl. 13.46.15.png 
Foto: Falcaos Twitter

Falcao har lagt upp jag vet inte hur många olika bilder på honom själv och Jason Biggs eftersom colombianen anser att American Pie är ”en riktigt kultfilm från min tonårstid”.
Ja ja. Falcao är ju söt, och vältalig och bra på fotboll, man kan inte ha allt.
Och ska vi ändå diskutera hans smak måste jag få bjuppa på en bild från el Tigres egen Twitterprofil.

Falcao.png Säg tortilla!

Efter el Clásico i lördags bestämde sig sändande tv-station La Sexta för att skjuta upp matchstart mellan Sevilla och Levante efteråt, för att kunna sända presskonferenserna från Camp Nou.
Det tyckte Sevillas fans inte alls var schyst och svarade med ett regn av tennisbollar in på planen på el Nervión, med det mycket spanska budskapet ”ni saknar kulor”.
Ej att förväxlas med pengar. 

Och innan vi riktar blicken mot morgondagens händelser i Barcelona och onsdagens i Madrid, så får ni inte missa Gutis senaste. Spaniens mest missförstådda geni är ju inte dummare än att han vet att driva lite med bilden av sig själv, och i hans senaste reklam med La Quiniela, motsvarande Stryktipset ungefär, får Guti symbolisera det hela med att tippa: ”Mycket fotboll, många miljoner, liten ansträngning”.

Taggar falcao, guti, sevilla

Leo Messi och tiotimmarsflunsan

av Johanna Frändén

Har ni hört den om Leo Messi?
Först hade han influensa klockan 13 på dagen och blev hemskickad från träningen och sedan var han inte sjuk mer utan spelade fotboll klockan 23 på kvällen (och eftersom det snart är Trettondagsafton får ni lite etnotrollflöjter i bakgrunden, sån är jag). Och sen blev Osasuna arga för att de tyckte att han lurades.

Jag kan förstå poängen i att mörka lite ibland med skador, och jag tänker inte alls sitta här och moralisera, men det finns ju ändå bättre lägen att fulspela med startelvan än hemmamatcher mot Osasuna, Josep Guardiola.

I går tog Camp Nou emot publiken som en rökfri arena för första gången och det var inte det enda nya inslaget för 2012 i Barcelonas hemmaborg
Carles Puyol brukar ju inte tveka att flasha bringan efter match om det så är på en minusgradig bortaplan i Tatarstan, men de undre regionerna är han generellt lite mer hemlig med.

Så jag ger er:

Puyol.png Bara ben på Barças kapten. Foto: MD

Och så får vi av allt att döma ett dubbel-Clásico snart igen då, eftersom Barcelona och Real Madrid lär få mötas i kvartsfinalen av Copa del Rey.
Om man inte räknar matcherna mellan Lerdala och Timmersdalas a-lag när jag var mycket yngre än jag är nu så är nog Barcelona – Real Madrid det möte jag sett flest gånger live i livet. Mustigt, va?

Men spanska cupen flyger vidare i väntan på att ligan ska kicka i gång i helgen och i kväll är det Valencia som ska ta revansch på Sevillas seger i ligan lagen emellan tidigt i höstas, där Valencia anklagade Emir Spahic och Fernando Navarro för att medvetet provocera fram en utvisning på Artiz Aduriz.
Nämnde Spahic har använts flitigt på förstasidor när Valencia-pressen laddat inför match och tidningen Superdeporte konstaterar att Emir Spahic ”som av en händelse” lämnade spelarbussen i tryggt förvar mellan míster Marcelino och José Maria del Nido.
Om man nu känner sig så trygg mellan en tränare som konstant hotas av sparken och en klubbpresident som just dömt till 6,5 års fängelse för korruption.
Allt är ju som bekant relativt.

Trygghet.png

Matchen blir hur som helst kvällens höjdpunkt.

Och så har veckans man Iker Casillas fått en gata uppkallad efter sig i Móstoles.

Skärmavbild 2012-01-05 kl. 15.07.02.png

Barçastjärnan uppläxad av journalist efter matchen

av Johanna Frändén

Pep Guardiola hade redan tidigare en del att ta ställning till inför tisdagens monstermatch mot Arsenal. Nu har han en anfallare mindre tillgänglig, men lyckligt nog en knappt byxmyndig hembakad dito i fin form. Efter förra årets genombrott har Bojan mest varit flickidol i år (det finns ingen som drar ner så mycket primalvrål från Barcelonas fjortisfanbase som Krkic) och jag tror att han behövde gårdagens islossning mer än vad man kan tänka sig.

Pep själv hade ju anlitat ett extreme make over-team när han lanserade gårdagens startelva, och kunde inte låta bli att skämta lite om det själv efter match.
– Vilken uppställning, va! Såg ni, Tjigrinskij från start! tokade Pep loss på presskonferensen.

En som ändå inte fick plats från start är Pedro Pedrito, som gjorde sitt bästa för att låtsas som att det regnade i mixade zonen. Ja, bildligt alltså, den är belägen inomhus.
– Ibland från man spela, ibland inte, sa Pedro.
– Men blev du inte förvånad, du har ju startat de flesta matcherna på slutet? undrade den mixade zonens obestridliga leading lady Gemma Herrero på tidningen Marca.
– Nej, jag blev inte förvånad. Det finns ju så många bra spelare, svarade Barças lilla kanariefågel, varpå Gemma fick nog och utbrast:
– Vid Gud, säg någonting som jag kan använda. Något! Nån gång!
Pedro är inte känd för att vara Barças verbala killer direkt och såg lite olyckligt och ursäktande på sin överkvinna i mixade innan han tassade vidare till de väntande radiostationerna, med Gemmas sista ord ringande i öronen:
– Herregud, man får ju gräva ur dig orden Pedro!
Hårda bud.

Bild 1.png Bättre med boll än med ord. Foto: Spanish Sports & Football

Vi noterar också att Antonio Álvarez fick med sig sin första trepoängare som míster för Sevilla och att både Luis Fabianos och José Carlos nätkänningar var riktigt ruggiga

Messi – bättre än Maradona?

av Johanna Frändén

Jag är lite osäker på exakt när det hände, men det här lilla glappet mellan la ligas kungligheter och de vanliga dödliga är inte så litet längre. Arton poäng mellan Real Barcelona och Valencia är så klart ett underbetyg till en liga som vill vara världens bästa.
Nu har ju inte Sevilla gjort sitt till för att behålla spänningen heller. Sex raka matcher utan vinst har laget spelat och inför kvällens andalusiska derby mot våra vänner i Xerez har Manolo Jiménez valt att låsa in truppen på ett hotell i stan. Från klockan 21:30 i går kväll fram till avspark i kväll klockan 22 är det tänkt att Jesús Navas (som tydligen också omfattades av reglerna även om han inte gillar att vara hemifrån mer än absolut nödvändigt) och de andra ska tänka på fotboll, helt och hållet fotboll och inget annat än fotboll, så må Gud hjälpa dem.

Leo Messi brukar inte behöva uppmanas att tänka på fotboll. Efter det magiska hattricket mot Zaragoza har hela stan gått i spinn och veckans stora fråga är om Leo är bättre än Maradona.
Jo visst, frågan ältas på varenda presskonferens just nu och i går fick man med Pedro Pedrito på tåget. I en omröstning på Sport.se leder Messi över Maradona med 82 procent av rösterna.
Jag känner att läsarna av den här tidningen måste få säga sitt i frågan innan jag accepterar resultatet som statistiskt säkerställt.

Helt klart är ju att little Leo har någonting alldeles extra, även om vi som har koll på honom på Facebook vet att han gått med i gruppen ”Jag är en vanlig typ, hahaha” (jag vet inte om man ska uppfatta ”hahaha” som någon sorts Nietzschiansk ironi, respekt i så fall). 
Vad mer är har Leo bytt profilbild sedan jag outade honom i Speedos. Den nya är betydligt mer påklädd.
Ledsen Leo, men du får jobba lite mer på FB-sekretessen om du vill undvika snokande svenska murvlar även i framtiden.

Jag trodde för övrigt att ni hade slutat älska mig, men det visade sig vara något fel på den här tumfunktionen nere till vänster. Nu är den tydligen aktiverad igen. Varsågoda. 

Zlatan slåss mot symboliken i kväll

av Johanna Frändén

Jag var väl inte ensam om att försumma Sevillas öden och äventyr i går för att spana in the return of the Special OneStamford Bridge. Jag trodde dessutom inte att andaluserna skulle behöva gå upp i arbetspuls särskilt ofta för att stoppa ryssen på Sanchéz Pizjuán.
Jag hade fel.
I samma stund som slutsignalen ljöd började kraven på Manolo Jiménez avgång att skalla. Manolo tar själv saken ganska lugnt:
– Det handlar om fyra olika journalister som har insisterat länge. Det är ett resultat av stämningen som råder. Problemet är att Manolo Jimenez röv får ta emot sparkar som egentligen är menade för andra.

I år får Spanien max ett lag med till kvartsfinalerna. Om nu Barcelona avancerar i kväll. Jag har svårt att se något annat, men man ska inte hymla med att Xavi Hernandez återbud inför kvällens drabbning är ett rejält bakslag för Barça.
Seydou Keita är tillbaka och får nog en plats på mittfältet i kväll om han ber Pep G snällt.

Zlatan behöver knappast be om en startplats i kväll. Ni minns att det var Ibra som gav Barcelona hopp i den senaste matchen mot Stuttgart och jag undrar om han inte får en framträdande roll i kväll igen. Ska vi gissa på ett kramkalas à la grande?
Samuel Eto’o har ju lagt den symboliska ribban ganska högt efter att skjutit Inter längre än de någonsin kom i CL med Zlatan. Jag tror att Ibra går igång på den tanken.

Annars är jag lite förvånad över de lama protesterna i mejlbox och kommentatorsfält kring diskussionen om Zlatans plats i laget/gänget Barcelona.
Det fanns en tid då man inte kunde skriva en notis om Ibrahimovic utan att få trehundra mejl med teman som varierade mellan ”du är en rasist/du är en blatteälskare/du är en nolla/du är en brud/du är bara jeeevligt b”. 
Har vi tappat gnistan här?

Stuttgarts delegation verkade sent i går kväll ha gnistan på topp när delar av spelartruppen och hela den tekniska staben partajade loss på skybaren på Hotel W (eller Dubbel-Ove, för er som är nere med kastilianskan) som också är lagets hemvist under besöket i Barcelona. När klockan var 02.00 och jag tog en bulle hem letade tyskarnas klubbledning febrilt efter ett ställe att ta kvällen vidare på, iförda lagets halsduk för att påkalla eventuella konfrontationer med los culés på stan.

Pep Guardiola utsågs i går till ’årets katalan’, och hade spelat in ett tacktal, eftersom han inte kan dyka upp hursomhelst på en gala dagen innan viktig match. 

Man har olika sätt att ladda för Champions League.

Och nu när ni fått ett ansikte och en röst på mig inser jag att jag inte kan undanhålla er det här inslaget från svensk-katalanska tv-kanalen Infosuec som gjorde en grej på FCB:s handbollssvensk Magnus Jernemyr och undertecknad för ett tag sedan. 

Kan Sevilla läxa upp ryssen?

av Johanna Frändén

Vi är väl fortfarande så chockskadade av Stuttgarts öppningstempo i går (Mercedes-Benz Arena känns som ett onödigt övertydligt namn) att det gått lite obemärkt förbi att Zlatan Ibrahimovic gjorde
1) mål
2) som gav poäng
3) i det här jävla Champions dessutom

Big Z har ju gjort några mål under vintern, men inte ett enda har kommit i en match som Barcelona gått segrande ur, vilket per automatik innebär att han inte fått särskilt mycket kredd för det.
Det här var målet som satte stopp för Ibras formdipp, det har jag en bestämd känsla av. Vi kan kalla det kvinnlig intuition om ni är anhängare av den särartsfeministiska skolan.

Och för er som jag inte tappat med den lilla utvikningen; visst var det här matchen då Barça på allvar blottade några svagheter som man inte riktigt trodde att de hade. När en tysk ångvält helt respektlöst stör katalanerna på mittfältet och ger Xavi i snitt 0,2 sekunder för att bestämma sig vad han ska göra med bollen (han är ju van vid mellan en halvminut och en livstid) då har Barcelona faktiskt inget direkt motgift att komma med.
Nu orkar ju inget lag vara Barcelona mot Barcelona i mer än 45 minuter. Och tydligen orkar inget Champions League-spöke fajtas med Zlatan i all evighet heller. Men ändå.

Annars är det ju i sammanhanget totalt bortglömda Sevilla som springer ut i ett tiominusgradigt (jaså, det tyckte ni inte var någon särskild temperatur att orda om?) Moskva alldeles typ nu som är min lilla CL-joker. Vi hoppas att Manolo Jiménez har en bättre inledningsplan än vad Pep Guardiola tycks ha haft med sig i trenchcoatfickan till Tyskland.
Å andra sidan talar en del emot det: i går åkte laget till Röda torget för att inmundiga lite samtida rysk historia. Dessvärre var det stängt.
I morse skulle de göra ett nytt försök.
Nästa gång jag ser Jesús Navas ska jag korsförhöra honom på Kremls historia.

En final att förhandla om

av Johanna Frändén

Det blir alltså la ligas två mest bipolära lag som gör upp om Copa del Rey och det känns verkligen som att det kan sluta på alla tänkbara och otänkbara sätt.
Det kan också börja lite jobbigt, som i dag när representanter för Sevilla och Atlético Madrid skulle sätta sig ner och bestämma var matchen ska spelas.
Man kom inte överens.
José María del Nido, som kurerat sig efter att ha landat med huvudet i en bidé förra veckan, föreslår Santiago Bernabéu med motiveringen att det är närmre för fansen än det andra alternativet Mestalla. Vad han inte säger är att han och alla andra sevillistas är ganska förtjusta i arenan sedan man plockade hem både cupen och supercupen där 2007.
Atlético Madrid är å sin sida bara så där sugna på att frivilligt låta sitt öde avgöras på fiendemark. Fortsätta förhandlingar följer.

Valencia öppnar annars veckans omgång borta mot Sporting i morgon eftermiddag och kanske gör man det utan portugisen Miguel Britos i truppen ännu en gång.
När han petats efter några sena ankomster till träningen under säsongen behövde Miguel lite mer edge i sin vardag och blev tagen av farbror polisen på en nattklubb i Lissabon tidig morgon den 26 december.
Man förstår scenariot; det är juldagen, årets hemvändarkväll, och antagligen drog Miguel och hans amigos in ett tequilarace till när det egentligen var nog (handen på hjärtat, vem under 40 i läsekretsen gjorde inte det?).
Valencias mister Unai Emery tycks också ha haft förståelse då, men frågan är om han är lika storsint sedan Miguel fångades av en tv-kamera förra helgen då han imiterade Emerys kroppsspråk och gester till bänkgrannarnas förtjusning.

En otänkbar match för Barcelona

av Johanna Frändén

Trettondagsafton är ju mest en ursäkt för att öppna ännu en Aladdinask hemma, men i Spanien slår vi på den stora trumman i dag och firar Noche de reyes. Det är de tre vise männen som hyllas för att de hittade fram till Betlehem utan gps och klappar delas ut åt höger och vänster.

För att komma i stämning erbjuder Mundo Deportivo läsarna att komponera sitt eget Noche de reyes-kort.

Bild 5.png Kaspar, Melchior och Balthasar. 

Att spela match i Spanien dag är lika otänkbart som att köra en omgång av elitserien i hockey på julafton. Men schemaläggarna hade annat att tänka på när de drog upp datum för spanska cupen och därför får 
Barça ta emot Sevilla i kväll, till presskårens högljudda och spelarnas lite mer tystlåtna protester.
Man får helt enkelt skjuta upp firandet till efter tolvslaget. Kanske var det därför som Gerard Piqué såg ovanligt lugn ut när han sista sekund-shoppade presenter på stan för ett par timmar sedan. Om vi har någon i läsekretsen som väntar paket från Piqué så kan jag säga att ’stora’ och ’hårda’ är Barçabackens ledord. 

Barcelona är ju utan Yaya Touré och Seydou Keita som laddar för Afrikanska mästerskapen, medan Sevilla tvingats släppa Frédéric Kanouté och Didier Zokora. Spontant känns det som att det lämnar större hål i startelvan hos andaluserna i dagsläget.

Vi som är nere med Jesus Navas och hans vänner har blivit rejält bönhörda i januari. Av Barcelonas fyra kommande matcher är tre stycken mot Sevilla.
Nästa gång ska jag önska försiktigt.

En alldeles utomjordisk räddning

av Johanna Frändén

Det är tungt för Madrid just nu. Först kastade man bort halva kommunbudgeten på en OS-ansökan som Pélé plockade hem, sen gick stadens flaggskepp på pumpen i Sevilla.
Och man gjorde det på ett ganska anmärkningsvärt dåligt sätt. 
Hade inte Iker Casillas övat akrobatik på träningarna i veckan hade Sevilla tagit hem det här med tre, fyra mål. Men hans parering på Diego Perottis lyftning fyra minuter in i klippet är så snygg att jag skulle vilja ligga med den här och nu.

Om det nu finns något kvar av Florentinos flis skulle jag investera dem i en kurs i anger management för Guti.

Jesus Navas snurrade upp Marcelo i Reals backlinje så till den grad att brassen kommer behöva dricka Resorb när han vaknar i morgon bitti. Navas gör vin av vatten just nu.

Våra vänner i Xerez, laget som både låter och uppträder som ett felmeddelande, spräckte ju nollan tidigare i dag. Men det är inte förrän man ser på vilket extraordinärt sätt Armenteros bröt torkan som man förstår vidden av Xerez offensiva problem.
Min mormor och alla hennes väninnor hade fått minst en fot på den där bollen. Vilken av Armenteros kroppsdelar som är sist på den är jag osugen på att studera close up, men att han förlöser ett helt lag från svår ångest kan vi inte ta ifrån honom.

I Malaga orkade hela världens lilla ovän Weligton inte leva upp till förväntningarna utan spelade en hel match utan ett kort i någon kulör. Zlatans gamla lagkamrat Obinna stod i stället för fiolerna och fick både gult och rött och en notering i målprotokollet.

Boateng tog tre poäng med Getafe som fick sista platsen på tättåget innan landslagsbrejket även om man bara har en ståplatsbiljett i andraklass.

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande sportredaktör: Fredrik Pettersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB