I en värld full av Louis Vuitton-necessärer skred han in i den engelska fotbollens allra finaste lokaler med två sopsäckar i händerna.

Harry Maguire är inte som alla andra.

Tack och lov för det!

Snabba bilar, höga löner och ungdomar fostrade bakom skyddande grindar i en fantasivärld där det är normalt att betala en mindre årslön för en rullväska. Det är inte konstigt att många supportrar har svårt att identifiera sig med många av dagens unga fotbollsstjärnor. Det känns faktiskt ofta som om det handlar om människor från två parallella världar.

Roa till exempel dig själv med tanken på att det här kopplet killar skulle smita in på din arbetsplats eller skola en vanlig måndag i slutet av augusti:

We need to talk about your swag, France. pic.twitter.com/5BwoxSdeiQ

— B/R Football (@brfootball) August 29, 2017

Eller ta en födelsedagsfest. Här är hur Milans Gianluigi Donnarumma firade att han blev vuxen på riktigt:

Hur troligt är det att en anställd på Skatteverket skulle vilja ha en avbild av Skatteskrapan som födelsedagstårta?

Jag har själv lekt med tanken tidigare och visst blir det effektfullt när du tar en person från vår gråa vardag och placerar honom i en, för en fotbollsstjärna av dagens snitt, normal värld.

Men det finns självklart undantag och det är när de här två världarna möts som det blir som allra mest intressant. Det hände så sent som i går när Harry Maguire anslöt till sin allra första samling som engelsk landslagsman.

Harry är annorlunda än många andra brittiska fotbollstalanger. Samtidigt som majoriteten av hans landslagslagkamrater fostrats bakom lyckta grindar i de gigantiska PL-akademierna har Maguire tagit en annan väg till toppen.

Han debuterade redan som 18-åring för Sheffield United och nobbade sedan de stora klubbarnas värvningsförsök för att istället fortsätta spela a-lagsfotboll lite längre ner i seriesystemet. I dag har han, 24 år gammal, redan hunnit med över 250 seniormatcher i League One, Championship och Premier League. Den absoluta majoriteten av dem från start till slut.

– Efter att ha spelat runt 50 matcher under det första året med Sheffield United fortsatte jag på inslagen väg i tre år till. Jag kunde ha flyttat redan efter första året men tyckte att det var bättre att få mer erfarenhet. Du ser många spelare i dag som har problem att slå sig in i a-laget eftersom klubbarna värvar så mycket ny talang. Så det var viktigt för mig att få matcher och erfarenhet, har Leicester-försvararen vittnat om.

Kanske har det också fostrat en kille med andra prioriteringar? Frågan är i alla fall värd att ställa efter scenerna från måndagens landslagssamling.

Då klev 24-åringen rakt in i den engelska fotbollens finaste salonger, bland stjärnor som Harry Kane, Raheem Sterling och Dele Alli, med sina tillhörigheter i två stora svarta soppåsar. Det mest befriande sen Simon Tibbling kom till U21-landslagets guldfest i träningsoverall.

…and here's @HarryMaguire93! ? pic.twitter.com/veXgHP832T

— England (@England) August 27, 2017

Det är underbart att fotbollen har sina Paul Pogbas, Mario Balotellis och Ricardo Quaresmas. Det är det som gör världen så kittlande och glamouröst otillgänglig. Men det är lika viktigt att den även får ha sina Harry Maguires och Simon Tibblings kvar. De som rotar fotbollen och knyter an till fansen.

Blandat är bäst!