Ojojoj, vad länge sedan vi sågs, och hördes. Jag tänker inte ens skämmas (jo, lite ändå) över att jag försummat er, när livet är så fint att leva. Sedan sisten så har jag befunnit mig på Cypern, med mina bästa vänner, och ätit, druckit, dansat, skrattat, badat och solat. Det var i det närmaste helt perfekt. Det ni. Nu har dock vardagen återkommit, även om den ter sig lite ljusare i skenet av sommaren. Lite förändringar skall ske inom kort, både i livet och på bloggen. Så det kan nog bli en spännande sommar detta.
Ah! När man bor mitt i tentapluggandets värld, så försvinner liksom allt annat. men jag hade en helt underbar helg på sommarstället, och jag har haft några riktigt fina dagar denna veckan, trots tråkigt plugg! Vi kan väl kika lite på helgens bilder. Helkorkad som jag är, så glömde jag finkameran, men mobilen tog inte så pjåkiga små bilder den heller. Så här kommer de:
Efter att ha hängt litegrann på PRIDE-festivalen, pärlat armband och känt kärleken och vänskapen i luften, så hoppade jag in i bilen för att ägna mig åt det som jag tycker nästan bäst om i hela världen: Bilåkande!
Jag köpte mjukglass. Årets första! Sedan fick jag glass-hosta och frös i munnen.
Äntligen framme så var mormors stora hus lika fint som vanligt. Och gräset var högre än vanligt.
Samira och jag utforskade. Hon är ett lejon när hon får vara utomhus, men vill helst inte gå längre bort än var vi är.
Den vidunderliga utsikt. Ibland får jag nypa mig i armen och påminna mig själv om att detta är vårt.
Till andra sidan kan man simma, mamma har gjort det, men jag vågar inte. Alldeles för skraj för maneter och valar.
Lördagen handlade först mest om pluggande.
Det var hur himla svårt som helst.
Sedan tog vi tag i tapetseringen av stugan. Att riva gamla tapeter alltså, nya lager av finheter hela tiden.
Såhär ser den nya tapeten ut. Helt himmelsk om du frågar mig!
Helt himmelska skor också.
Och ännu mer fot-foton.
Ännu ett. För övrigt är grönt gräs en av mina allra bästa saker i livet.
Ni kan tro att jag njöt av syrenerna också. Min bästa bästa blomma. Synd att man inte kan plantera dem i en liten kruka hemma och få dem att blomma året om.
Mellan varven så åt vi räkor, kramade mormor, handlade, hälsade på en gammal söt släkting, och hann inte sola en endaste sekund. Inget bad blev det heller. Nu sitter jag återigen på kontoret, och förbereder mig mentalt för att skriva tenta om fyra timmar. Och sedan! Sedan är det första delen av mina tre semestrar i sommar. Det ni! Det blir helt himla fantastiskt.
