Det var längesedan jag läste en så medryckande debutroman som ”Jag ska egentligen inte jobba här” av Sara Beischer.

19-åriga Moa flyttar till Stockholm och börjar vikariera på ett äldreboende. Bara så länge, tänker hon – för drömmen är att bli skådespelerska.Först är hon helt chockad av de gamlas kroppar och behov. Och det finns sällan en ynka minut över. På fritiden undrar hon hur hon ska få till det med teaterlektioner och en kille hon träffat.

Språket är levande, med ett otroligt flyt. Hon lyckas få till en både sorglig och underhållande historia genom att varva 19-åriga Moas upplevelser av äldrevården med hennes övriga liv och väg till att bli vuxen.Boken kan också ses som ett inlägg i debatten om äldrevården.

Sara Beischer, 28, är gymnasielärare. Hon har själv vikarierat som vårdbiträde inom äldreomsorgen i många år, och därmed inspirerats till boken. Hon har själv haft skådespelardrömmar, som inte blev verklighet.

Är du fortfarande ledig och längtar efter bra läsning? Nu finns en box med fem svanska klassiker, och jag måste säga att urvalet är helt suveränt.

• ”Det mest förbjudna” av Kerstin Thorvall

• ”Juloratoriet” av Göran Tunström

• ”S/Y Glädjen” av Inger Alfvén

• ”Rövarna i Skuleskogen” av Kerstin Ekman

• ”Strändernas svall” av Eyvind Johnson.

Alla fem är lysande berättelser, på olika sätt. Boxen är prisvärd, och omslagen är supersnygga.

Nordkoreas diktator Kim Jong-Il, också känd som Den Käre Ledaren, har dött. För den som blivit mer intresserad av det här extremt toppstyrda landet så har det nyss kommit en utmärkt pocket om Nordkorea.

Den heter ”Alla monster måste dö” och är skriven av Magnus Bärtås och Fredrik Ekman. De två åker med på en turistresa i buss runt i landet. Det blir både komiskt och fasansfullt när de skildrar all propaganda, märklig historieskrivning och hur varenda steg de tar bevakas. Nästan overkligt, och mycket fascinerande.

Har bläddrat en hel del i bokkatalagor de senaste veckorna. Deckare finns det fortfarande gott om.

Men jag har också upptäckt två ganska udda skönlitterära trender: Svenskar som lever i andra länder, och åldrande. Dock inte i kombination…

Har precis läst en del i ”Innan floden tar oss” av Helena Thorfinn, som är ett exempel på det förstnämnda. Den handlar om en vanlig svensk småbarnsfamilj som flyttar till Bangladesh för att mamman ska jobba på ambassaden där. Pappan får hitta en ny roll som medföljande. Intressant! Den bygger dessutom på egna erfarenheter.

Återkommer med fler i de här genrerna. ha en bra läshelg!

”Simon och ekarna” efter Marianne Fredrikssons roman har blivit en svensk storfilm (som det varit ganska mycket bråk runt, bland annat har filmen bytt regissör under resans gång).

Nu finns pocketboken i nyutgåva, ofta är det ju mycket bättre att läsa boken innan man eventuellt ser filmen. Tycker jag i alla fall.

Det här är en roman att slänga sig i soffan med och uppslukas några timmar. Marianne Fredrikssons första böcker – som denna hör till – är betydligt bättre än de senare. Den här historien handlar om kärlek, hur det förflutna påverkar våra liv och komplicerade familjeband, framför allt de mellan mammor och barn.

Handling: Det är 40-tal. Simon är halvt jude, men adopterad av arbetarparet Karin och Erik. Simon blir vän med Isak, som får Karin som en sorts reservmamma. Pojkarna blir nästan som bröder.Trots en kärleksfull uppväxt är det svårt för Simon att hitta sin väg – han är extremt intelligent och känner att han har svårt att passa in.Till slut hittar han en tjej, som inte alls är som mamma Karin tänkt sig…

Bakom filmatiseringen står regissören Lisa Ohlin. I rollerna finns bland andra Helen Sjöholm och Bill Skarsgård.

Författaren: Marianne Fredriksson (1927-2007) var journalist och författare. Hon skrev femton romaner, och böckerna översattes till nästan 50 språk (!). Hennes teman rörde sig bland annat över psykologi, religion och kvinnohistoria.
När Marianne Fredriksson dog blev det arvstvist mellan döttrarna och hennes manlige vän och assistent. Den senare vann.

Jag brukar ju mest tipsa om skönlitteratur. Men ”Skit i mössan” är en nyttig bok för föräldrar som oroar sig för mycket. Och i onödan. Författare: Åsa ErlandssonTecknare: Eva Thimgren

Här kommer mitt tips från Söndagsbilagan:

Vinter. Dags för de stora frågorna: Är det farligt att äta snö, försvinner värmen genom huvudet, och smittar grönt snor mycket?”Skit i mössan” är rolig läsning som krossar myter som sprids bland föräldrar.

Som småbarnsförälder blev jag – liksom många andra – fullproppad av ”sanningar”. Det började redan under graviditeten, eftersom en del ”kunde se” vilket kön barnet hade genom formen på magen. Sedan fortsatte det med rykten kring vaccin, hur hemskt det blir när barnen får tänder och så vidare.Därför uppskattar jag verkligen den här icke-präktiga, roliga och faktiskt vetenskapliga bok, som nu kommit som pocket.

Här finns det mesta du kan behöva för att bli en mer sansad förälder. Underrubriken är ”59 myter för barn och föräldrar”, och här redogörs för en mängd spridda osanningar, som sedan motsägs med fakta.Här finns kapitel som ”Hemska historier”, ”Klassiker” och ”Vandringssägner”.Detta är definitivt något som kan hetsa upp stämningen vid parmiddagen!

I Aftonbladet finns ju numera ett uppslag på lördagar som heter ”Bäst just nu”, där bland annat jag är med och tipsar om böcker.

Här kommer några godbitar från den senaste månaden:

Välkommen till den här världen av Amanda Svensson /inbunden

ROMAN. Den här berättelsen om tre unga var en av de nominerade till årets Augustpris i den skönlitterära klassen. Grunden är en kärlekshistoria mellan Greta och Simon, två vilsna själar i klubblivets Köpenhamn. I utkanten finns också Claus, Simons svartsjuka barndomsvän.Språket är lekfullt och experimentellt och ändå lättläst. Originellt och nyskapande.

Med slutna ögon av Gianrico Carofiglio /pocket

SPÄNNINGSROMAN. Carofiglio förtjänar att upptäckas av fler. Han är antimaffiaåklagaren som alltid längtat efter att skriva.Här åtar sig advokaten Guido Guerriri att försvara en misshandlad kvinna. Guido är en antihjälte som grubblar över rätt och fel, och är modig på gränsen till dumhet. När jag intervjuade författaren berättade han att Guido har fått samma humor som han själv. Roligt, spännande och mycket välskrivet. 

Porträtt av crackmissbrukaren som ung av Billy Clegg /pocket

SJÄLVBIOGRAFI. Vetskapen om att boken bygger på verkligheten gör att det är omöjligt att sluta läsa. Billy Clegg var utåt sett en litterär agent som det började gå bra för, med pojkvän och ett socialt liv i New York. Vissa perioder flydde han från allt, tog in på hotell och gick ner sig på crack och vodka. Texten beskriver en människa i totalt sönderfall.Tillbakablickarna på hans tvångsbeteenden och känslokalla pappa ger berättelsen djup.

Paganinikontraktet av Lars Kepler /pocket

SPÄNNINGSROMAN. Nyligen kom Keplers tredje bok, ”Eldsvittnet” ut. Om du gillar makarna Ahndorils stil, passa på att läs denna först. ”Paganinikontraktet” är min favorit.Intrigen är snyggt ihopsnickrad, och det är färre otäcka våldsscener. Intelligent spänning, helt enkelt.Läsaren kastas snabbt in i historien, där den unga chefen för Svenska Freds- och skiljedomsföreningen förföljs av en yrkesmördare. Och så hittas en hög direktör hängd. Kriminalkommissarie Jonna Linna kopplas in.

Brixton Beach av Roma Tearne /inbunden

ROMAN. En riktig läsupplevelse om en konstnärligt lagd liten flicka och hennes familj. Alice är nio år och bor på Sri Lanka när inbördeskriget närmar sig. Hon och mamman lämnar allt för att följa efter pappan till London och skapa ett nytt liv.Men både hon och mamman förblir främlingar – både för landet och inför andra. För många sorger och det hotande våldet har skadat dem.”Brixton Beach” är en fin berättelse om identitet, livskriser och det svåra i att veta vad som är kärlek.

Har man inget liv får man köpa ett som alla andra av Jonas Gardell /inbunden

TWITTERSAMLING. Hahaha! Här är en liten bok med samlade visdomsord från Gardells twittrande (twitter är alltså mikrobloggande, där inget stycke får vara längre än 140 tecken).Liksom i de flesta textsamlingar är resultatet ojämnt, men det står jag gärna ut med för vissa guldkorns skull. En del av hans tweets är mer privata och handlar om hemmalivet med barn och maken Mark Levengood. Andra är iakttagelser, bland annat om politik och kungafamiljen. Roligast är det när Gardell driver med sig själv.

En fager mö av Joyce Carol Oates /pocket

ROMAN. En av min favoritförfattares kortare romaner finns nu i pocket. Som vanligt lyckas hon skildra det amerikanska samhällets klass- och maktstrukturer genom sina huvudpersoner.Här blir det en total krock när barnflickan Katya, 16 år och med trasig bakgrund, lär känna  Marcus, en välbärgad äldre man. Det börjar som en oskyldig vänskap, men vänds steg för steg över i något helt annat. Skickligt och suggestivt berättat.

Be för mig i tusen år av Yiyun Li /inbunden

NOVELLSAMLING. Li besökte nyligen den internationella författarscenen i Stockholm. För alla som inte var där duger det gott att läsa hennes senaste samling berättelser.Här finns ett tudelat Kina där de gamla traditionerna krockar med det moderna. Allt förändras, och människorna tvingas anpassa sig på olika sätt. Vi möter bland annat pappan som gömmer undan sin cp-skadade dotter, och en homosexuell man som återvänder till sin mamma.

Vintervålnader av Kate Mosse /pocket

SPÖKHISTORIA. Behållningen är den suggestiva, lite dimmiga känslan som hänger sig kvar ett tag efteråt.Vintern 1928 är engelsmannen Freddie ute och reser i ett försök att glömma sin storebrors död i första världskriget. Han råkar ut för en snöstorm och hamnar i en liten fransk by. På en byfest träffar han en gåtfull ung kvinna – märkligt närvarande och ogripbar på samma gång.När han försöker hitta henne igen har ingen hört talas om henne.

The Clash av Strummer, Jones, Simonon, Headon/ Danskt band

ROCKBIOGRAFI. Böcker om band och artister har stått som spön i backen de senaste åren. För alla som har någon sorts relation till detta legendariska band är det här är riktigt kul bok, inte minst tack vare bilderna.Här berättar medlemmarna själva om sina år med bandet, och det finns en hel del fakta – som turnéplaner – för den som är lagd åt det nördiga hållet.

Ibland har jag det bra. Att dricka kaffe hemma hos Fredrik Lindström och prata om medelklass, språk, inredningshysteri och en hel del annat – och få betalt. Känns helt ok. Detta apropå hans nya novellsamling.

När det gäller Fredrik behöver man inte vänta på svaren. Jag – som (tyvärr) är en mästare på att avbryta – fick desperat kasta in mina frågor emellanåt. Fast kul är det att höra alla hans resonemang om högt och lågt.

Nu ska det bara bli en artikel också. Hm.

Mia Skäringers första textsamling, ”Dyngkåt och hur helig som helst”, blev en jättesuccé. Pocketboken kom fyra på försäljningslistan över alla böcker förra året.

Nu finns uppföljaren: ”Avig Maria”. Behållningen är just det hon själv poängterar – att här syns det svarta och sköra sida vid sida med det roliga och fantastiska. Det är befriande. Dessutom finns en hel del igenkänning för alla föräldrar med ett uppslukande jobb.
”Avig Maria” består främst av blogginlägg, men också av krönikor. En röd tråd är hur hon älskar sitt arbete, men också hur jobbigt det är att vara ifrån barnen. Och hur hon slits mellan att ta det lugnt och vara andra till lags. Hon vet vad hon talar om – hon har kraschat in i den berömda väggen med dunder och brak. Det känns öppenhjärtigt, som om den personliga Mia försöker titta fram genom bilden av den kända, roliga Solsidan-Mia. 
När jag intervjuade Mia Skäringer i somras berättade hon hur stolt hon är över sin klassresa, och hur hennes föräldrar fick kämpa för att ha mat i kylskåpet.

Ja, på bloggen har det varit tomt ett tag. Det beror på att jag skadade knät i en cykelolycka för en dryg vecka sedan. Mycket liggande, mycket läsande. En drös med pockettips kommer snart.

Men först – läs Amanda Svenssons nya. Den var nominerad men fick inte Augustpriset. Det hindrar verklige inte att den är läsvärd.

Titel: Välkommen till den här världen: Författare: Amanda Svensson

Det här är en uppfinningsrik berättelse om tre unga människor. Amanda Svensson har bara skrivit en roman tidigare, ”Hey Dolly”. Ändå vågar hon experimentera med språket, vrida och vända på det så att det ibland är rena poesin. Konstigt nog blir det inte tillkrånglat.Hon skriver om unga på ett energiskt och spännande sätt, i en berättelse med många nivåer. Framför allt är det kanske en kärlekshistoria.

Greta flyttar från Malmö till Köpenhamn, där hon träffar den unge konstnären Simon. Han förblir ganska ogripbar berättelsen igenom – även för Greta. Hon lider av självtvivel, men grips ibland av ett sorts storhetsvansinne och ljuger vilt om sin DJ-karriär.Det finns en person till – Simons nervöst babblande barndomsvän Claus. Han blir allt mer svartsjuk på förhållandet mellan Simon och Greta.

I nomineringen skriver Augustprisjuryn ” En nattklubbstragedi, en hela-havet-stormarlek på liv och död. Det är intensivt, det är innovativt och det är alldeles alldeles underbart.”