Avgörandets stund närmar sig. Om några timmar ska damallsvenskan avgöras. Men tiden innan tillhör lördagens vinnare – två lag som jag känner en hel del för.

Som spelare fick jag inte uppleva särskilt många seriesegrar. Det blev faktiskt bara en enda under alla 23 år. Det blev desto fler degraderingar, psykiskt och fysiskt smärtsamma kvitton på att laget jag spelade inte höll måttet, inte räckte till.

När mina knän sa ifrån fick jag en ny chans.

Den andra resan, mitt andra fotbollsäventyr har på alla sätt varit bättre än det första. Inga degraderingar, däremot en rad framgångar och många fantastiska säsonger.

Jag hade turen att få en smakstart som tränare. Mitt allra första år slutade så bra det bara kunde göra. Laget jag tränade, Sundsvalls DFF, vann division 2 och kvalade sig upp i Norrettan. Året var 2004.

I dag, elva år senare, fullbordade klubben samma resa.

En spelare var med på den där, för mig oförglömliga, resan som avslutades med tuffa kvalmatcher mot Infjärden och Östervåla – och i eftermiddagens kvalretur mot Umeå Södra.

2004 var Ida Brännström bara i början av sin karriär – i dag gjorde hon sitt allra sista framträdande på en fotbollsplan. Och hon kunde knappast fått ett bättre slut. 2–2 (5–4 sammanlagt) innebar att Sundsvall tog klivet upp i elitettan igen.

Jag gläds otroligt mycket med Sundsvall, laget från min hemstad som jag av naturliga skäl har starka känslor för.

***

Den senaste klubben jag var verksam i är Djurgården. Samma Djurgården som förra omgången blev klart för damallsvenskan nästa säsong och som i dag avslutade säsongen med en riktigt storseger mot Älta.

10–2 slutade målkalaset på Stadion där Mia Jalkerud avslutade säsongen som hon inledde den – med ett rejält målfyrverkeri. Jalkerud gjorde alla sex målen i premiärsegern mot Lidköping och satte dit fyra i dagens avslutning mot Älta. Imponerande.

Det var tveklöst seriens två bästa lag som placerade sig etta och tvåa i tabellen. Hatten av för Kvarnsveden och Djurgården som spelar damallsvensk fotboll nästa säsong.

***

Nu börjar det bli hög tid att gå och sova. I morgon, rättare sagt senare i dag, väntar en dramatisk upplösning av damallsvenskan. Där är två andra klubbar som jag haft förmånen och turen att få vara en liten del av inblandade i högintressanta matcher.

Det ena laget spelar för en Champions League-plats, det andra för att spela damallsvensk fotboll även nästa säsong.

Kvällens returmöten i Champions League var aldrig riktigt intressanta.
Rosengård och Kif Örebro dödade all spänning och sportslig utmaning redan i sina första matcher.

Och om någon mot förmodan kände osäkerhet för de svenska lagens framtid i turneringen så blev den eller de lugnade per omgående. Rosengård rivstartade matchen mot finska PK-35 och gick upp i 2–0-ledningen redan innan matchuret hunnit upp till sex minuter. Kif Örebro behövde en kvart på sig för att komma upp i samma siffror mot grekiska PAOK.

Malmölaget vann till slut sin match med 7–0 (sammanlagt 9–0) medan Örebros seger stannade vid 5–0 (8–0 totalt).

Jag har skrivit det tidigare och kommer helt säkert att skriva det igen, Champions League behöver ses över. Lagen från de bästa ligorna i Europa är helt enkelt nivåer, kanske till och med dimensioner, över lag från till exempel Finland och Grekland.

Som turneringsupplägget ser ut i dagsläget är de första omgångarna inget annat än en transportsträcka för franska, svenska och tyska lag. En onödig och dyr transportsträcka dessutom. Möjligen blir det lite svårare motstånd för svensklagen i nästa runda, men det vet vi först efter lottningen på måndag.

Mycket talar för att Rosengård och Örebro ställs mot minst sagt överkomligt motstånd även då.

***

Manon Melis har gjort sitt i Sverige och damallsvenskan. I dag meddelande holländskan att hon lämnar Kopparbergs/Göteborg efter säsongen och flyttar hem till Holland. Melis beslut var inte särskilt oväntat. Anfallaren har tidigare hintat att hon haft tankar på att vända hem igen och jag gissar att säsongen i Göteborg inte förhalat det beslutet.

Den stora frågan nu är om Göteborg får behålla några eller ens någon av sina tre övriga holländska spelare. Uppgifter från flera håll hävdar att Rosengård visat intresse för två av dem, Lieke Martens och Danielle van de Donk.

Linköping hade mästerskapssegern i egna händer, men sumpade chansen. 0–0 i toppmötet med Eskilstuna innebar att tre guldkandidater blev två – och att slutomgången blir dramatisk både i toppen och botten.

Jag trodde att Linköping skulle ta hem guldet. Jag trodde fel. Nu är min känsla att Eskilstuna vinner damallsvenskan, men fan vet om jag får rätt. Den enda som är helt säkert är att sista omgången blir otroligt spännande och helt makalöst dramatisk.

Linköpings guldchanser gick upp i rök när matchen mot Eskilstuna blev mållös. Trist för Östgötalaget och väldigt tråkigt för veteranen Charlotte Rohlin som spelade sin allra sista hemmamatch för den klubb hon den stora kulturbäraren i under många, många år.

Men egentligen spelade Linköping bort sina bästa guldmöjligheter långt tidigare i höst när man varvade fantastiska matcher med närmast oförklarliga poängförluster.

Det hjälpte inte att hemmalaget var bättre än gästande Eskilstuna i kväll, i synnerhet i första halvlek. Inte heller var det till någon större glädje att man skapade flera fina chanser att avgöra när målen ändå uteblev – till Eskilstunas stora lycka.

Fjolårsnykomlingen som har växt ut till ett riktigt succélag den här säsongen – mycket tack vare Gaelle Enganamouits målfabrikation – kan nu gå hela vägen.

Men för att Eskilstuna ska ta guld måste Linköping leverera.

Medan Eskilstuna tar emot Kopparbergs/Göteborg på hemmaplan i säsongens sista match ställs Linköping ställs mot serieledande Rosengård. i säsongens sista match. Dramatiskt var ordet.

Att Linköping har en liten chans att bli tvåa i tabellen och knipa en Champions League-plats är så klart till fördel för Eskilstuna. Att Göteborg inte strålar av harmoni och självförtroende talar också det för succégänget.

Rosengård toppar tabellen inför slutomgången, men jag tror ändå att Eskilstuna tar hem seriesegern. Men jag har haft fel förut, å andra sidan.

***

Första 30 minuterna var fantastiska att se. Tempot var härligt högt, precis som spelkvaliteten. Synd bara att målen uteblev.

***

Båda lagen skapade chanser, båda målvakterna svarade för klassräddningar. Matchvinnarna, om det nu fanns några i ett mållöst möte, fanns mellan stolparna.

***

Hatten av för Charlotte Rohlin som bara har en match kvar att spela innan den fantastiska karriären är slut. Den spelare som mer än någon annan har visat vad klubbkänsla verkligen innebär kommer att saknas när 2016 sparkar igång.

Hammarby vann måstematchen mot Mallbacken och förbättrade chanserna att spela damallsvensk fotboll även nästa år. Inför sista omgången skiljer ett enda mål de två lagen åt i kampen om nytt kontrakt.

För några veckor sedan såg Hammarby ut att vara på väg tillbaka till Elitettan. Mallbacken hade tagit sig upp över nedflyttningsstrecket och skaffat sig fyra poängs marginal ner till Stockholmslaget närmast under.

Det var då det.

Nu är läget ett helt annat. Hammarby vann måstematchen mot argaste konkurrenten, Mallbacken, och hämtade därmed in de tre poäng som skiljde lagen åt.

Segern, som var lagets tredje och i särklass viktigaste under säsongen, innebär att damallsvenskans sista omgång blir högdramatisk. Ett enda mål skiljer de två lagen åt inför slutrundan. Jämnare, tätare och mer dramatisk än så blir inte en streckstrid.

Men vägen till vinst var långtifrån spikrak, trots att Hammarby fick en drömstart med ledningsmål redan efter tre minuters spel. Hemmalaget kvitterade mitt i den första halvleken och tog ledningen precis i början av andra.

I samma stund som Maruschka Waldus tryckte in 2–1 till Mallbacken blev Djurgården helt klart för spel i damallsvenskan nästa säsong i och med seger mot Östersund.

Där och då såg Stockholmslagen ut byta serietillhörighet med varandra. Men Hammarby ville annat och vägrade ge upp. Lagkaptenen Olga Ekblom kvitterade till 2–2, hennes andra mål i matchen och inhopparen Clara Markstedt tryckte därefter in avgörande 3–2.

Marksteds inhopp blev kortvarigt, men betydelsefullt. Bara fem minuter efter att hon gjort entré, tre efter sitt så viktiga mål, tvingades anfallaren kliva av på grund av en smäll mot huvudet.

Segern innebar alltså att Hammarby hämtade upp de tre poäng som skiljde upp till tabelltian Mallbacken. Trots det är det fördel Mallbacken inför avslutningen nästa helg.

Värmlandslaget möter nämligen ett skadedrabbat Umeå – utan både Lina Hurtig och Hanna Glas – på bortaplan i sin sista match medan Hammarby ställs mot tabellfyran Piteå – som kan spela om medalj – på hemmaplast.

Men det är nästa helg det. I dag är Hammarby vinnare, Mallbacken stora förlorare.

***

Två av Hammarbys totalt tre segrar under säsongen har kommit mot just Mallbacken.

***

Mallbacken har bara vunnit en enda bortamatch under säsongen. Hammarby har bara förlorat två hemmamatcher.

***

Viktor Eriksson lämnar tränarposten i Eskilstuna efter säsongen. Nyheten damp ner som en stor säck potatis under kvällen – fem dagar före den livsviktiga matchen mot Linköping.

Hoppsan, var ordet. Att Viktor Eriksson väljer att lämna Eskilstuna efter säsongen är otippad, men inte ologiskt. Eriksson har varit i klubben i flera säsonger och har säkert goda skäl till sitt beslut.

Men att nyheten skulle sippra ut nu, i dag, just när den damallsvenska guldstriden går mot sitt absoluta klimax var allt annat än väntat. Det ska bli intressant att se hur succélaget reagerar på dagens nyhet och om de kan hålla nerverna i styr i den så viktiga matchen mot Linköping till helgen.

***

Tisdag 6 oktober var ingen toppendag för Eskilstunas supportrar. Några timmar innan nyheten om Erikssons sorti spreds som en löpeld på sajter och i sociala medier kom den första bomben.

Expressens damfotbolls-sheriff, Tomas Pettersson, sköt skarpt och ”avslöjade” att Gaelle Enganamouit är på väg att lämna klubben för guldrivalen Rosengård. Om uppgifterna stämmer lär de inte bekräftas förrän säsongen är över.

***

Rosengård har slängt ut en hel rad krokar i jakten på starka värvningar. Bland spelarna som Malmöklubben visat intresse för finns Lina Hurtig, Kvarnsvedens målspruta Tabitha Chawinga, AIK:s Nathalie Björn och ett par av holländskorna i Kopparbergs/Göteborg.

***

På tal om Göteborg så presenterade klubben i dag sin första förstärkning inför nästa säsong. Vänsterbacken Elin Landström lämnar Umeå för västkustlaget. Därmed har Göteborg två spelare under kontrakt till nästa år, den andra är Elin Rubensson.

***

Linköping har inte legat på latsidan. Klubben för förlängt kontrakten med en hel drös spelare och i dag var det danskan Pernille Harders tur att krita på för ytterligare ett år.

***

Så till landslaget och truppen till EM-kvalmatchen mot Danmark i slutet av månaden. Pia Sundhage valde att blanda upp den gamla vanliga stommen av spelare med ett par debutanter och högst oväntad comeback.

Att Stina Blackstenius skulle komma med läckte ut redan i går, men att Eskilstunas målvakt Emelie Lundberg skulle få chansen kom överraskande.

Mest oväntat, åtminstone för mig, var ändå uttagningen av Eskilstunas mittfältare Petra Larsson. Larsson har visserligen åtta landskamper på meritlistan, men det var ett tag sedan hon var med i blågula diskussioner. Den senaste landskampen spelade hon för fem år sedan. Då var det desto mer väntat att Kosovare Asllani skulle finnas med igen.

Jag vet egentligen vad jag ska tycka och tänka om truppen. Kanske borde jag ”göra en Laul”, det vill säga sluta skriva om landslaget. För hur jag än vrider och vänder på det så är jag inte ens nära att förstå  logiken i uttagningarna och än mindre förstå den spelidé som Sundhage och Lilie Persson har.

Den röda tråden saknas helt enkelt, logiken likaså. Blackstenius togs inte ut till de lätta kvalmatcherna mot Moldavien och Polen, ett beslut som togs efter diskussion med och i samråd med Linköpings tränare Martin Sjögren och U19-förbundskapten Calle Barrling.

Nu när Sverige ska ställas mot Danmark kommer Linköpingsanfallaren med. Vad har hänt på de få veckor som gått? Och hur kan det vara bättre att ge en ung debutant chansen när det är skarpt läge än i matcher mot andra klassens motstånd?

Jag förstår inte.

Jag förstår inte heller vad Sundhage tänkt sig med den trupp hon tagit ut. Att Sverige ska spela 4–3–3 tycks ju vara klart, åtminstone den här månaden, men hur passar en spelare som Emilia Appelqvist in i den uppställningen? Vad hände med Josefin Johansson som var med senast – och som i mitt tycke är en bättre central mittfältare än klubbkompisen Appelqvist?

Jag förstår inte.

Och om nu en erfaren spelare som Petra Larsson får chansen igen undrar jag varför Sundhage inte gav den till Larssons mittfältskollega Sofie Persson istället. Mer än så tänker jag inte gå på, analyser och ifrågasätta. Inte i kväll i alla fall.

Det blev en på alla sätt händelserik tisdag. Nu är det onsdag och dags att sova.

Oj, vad tätt det är i toppen. Och tänk att striden kring nedflyttningsstrecket fortfarande lever. Damallsvenskan får en minst sagt högdramatisk avslutning – tacka Gaelle Enganamouit och Pernille Harder för det. 

Jag kan inte minnas när det var så tätt och så ovisst i toppen av tabellen med två ynka omgångar kvar att spela.

Damallsvenskan lever, både i toppen och i botten. Var guldet hamnar kommer knappas att avgöras förrän långt in i den sista omgången, och kampen om nytt kontrakt lever åtminstone en vecka till.

Eskilstuna besegrade Mallbacken med 2–0 samtidigt som Linköping bortaslog Kristianstad med 3–0. Två programenliga segrar kan tyckas, men att vinna när man måste, när ett SM-guld ligger i potten, är aldrig enkelt.

Eskilstunas seger innebar tre saker: att laget återtog serieledningen, att Gaelle Enganamouit med sitt 1–0-mål klev förbi Pauline Hammarlund i skytteligan och att Hammarby fortfarande har chansen att greja nytt kontrakt.

Linköpings trepoängare innebar två saker: att laget vägrar släppa taget om gulddrömmen, att Pernille Harder nu toppar damallsvenskans skytteliga. Harder gjorde nämligen två av målen i segermatchen.

Lita på att säsongsavslutningen blir helt sanslöst dramatisk. Lita på att det kommer att bli en strid på kniven in i det sista. Frågan är väl bara vilket lag som står där som segrare när allt väl är över?

Jag tror att Linköping tar hem det, att Eskilstuna slutar tvåa och att Rosengård blir trea. Harder & Co sitter i en riktigt spännande sits i och med att man möter både Eskilstuna och Rosengård.

Kan Linköping vinna båda sina återstående matcher blir man mästare, om inte lär guldet hamna hos det lag som tar poäng av Östgötalaget.

Bottenstriden då? Där talar det mesta för Mallbacken, något som kanske kan tala för Hammarby. Lagens möte nästa helg blir helt blir avgörande. Oddsen är på Mallbackens sida.

***

Pernille Harder fick inte fart på målskyttet direkt i säsongsinledningen, men vad gör väl det nu. Danskan har dundrat in 17 bollar och står därmed på samma antal mål som Eskilstunas Enganamouit och ett bättre än Piteås Hammarlund.

***

Jag har varit hård mot Olivia Schough många gånger, både i klubb- och landslagssammanhang. Den här säsongen har hon överträffat alla förväntningar och producerat fler poäng än hon någonsin gjort tidigare.

Att flytten till Eskilstuna gjort gott är det inget snack om. Schough har visat att hon kan prestera och leverera, vilket hon ska hyllas för. Det betyder dock inte att hon ska ha en fast plats i en landslagstrupp, inte i min bok i alla fall.

***

Linköping tog in ett mål på båda sina guldkonkurrenter.

***

Mallbackens målskillnad försämrades, vilket förbättrade Hammarbys chanser något lite.

***

Långt ifrån Eskilstuna, Kristianstad och Mallbacken blev Hedvig Lindahl och Marija Banusic ligamästare med Chelsea.

Rosengård fick en lika enkel som spikrak resa till tre nya, viktiga poäng. Umeå var helt enkelt för svagt för att utgöra något verkligt hot. Segern innebär att Malmölaget sätter press på de övriga topplagen.

Det blev en väldigt ensidig match på Malmö IP. Rosengård dikterade villkoren från första till sista spark och kunde inkassera tre tunga poäng utan att ens spela särskilt bra. Umeå var helt enkelt för dåligt.

Inte ens med samtliga spelare tillgängliga är Umeå särskilt slagkraftigt. Laget är ungefär så bra som åttondeplatsen i tabellen anger. Utan Hanna Glas och Lina Hurtig var kvaliteten kraftigt devalverad – vilket blev väldigt tydligt i kvällens match.

För även om Rosengård dominerade så skapade man inte särskilt farliga chanser. Det såg ut som det gjort mest hela tiden under höstsäsongen, det vill säga stort bollinnehav, men förfärligt få heta chanser.

Men vad gör väl det när man har Natasa Andonova?

Makedonskan gjorde Malmölagets båda mål, det ena vackert, det andra turligt.

Vid 1–0-målet visade hon att hon är seriens i särklass bästa frisparksskytt. Med en vacker smekning placerade hon bollen tätt intill Tove Enbloms vänstra stolpe.

2–0 var frukten av tre misstag i rad från Umeå. Landslagsbacken Elin Landström gav bort bollen, finskan Emmi Alanen gjorde samma sak och Tove Enblom släppte Andonovas inte alltför märkvärdiga skott under sig.

Tack och god natt.

Segern innebär att Rosengård gick upp i serieledning i en haltande tabell.

***

Elin Landström slängde bort den ena passningen efter den andra i kvällens match. Kanske hade hon en riktigt dålig kväll, i annat fall hör hon inte hemma i en svensk landslagstrupp.

***

Umeå skapade inget framåt, inget att skriva hem om i alla fall. Trots det höll laget på att få både en och två chanser helt till skänks. Samarbetet mellan målvakten Kathrin Längert och mittbacken Emma Berglund var allt annat än klockrent.

***

Rita Chikwelu och Lisa Lantz var de enda två Umeåspelarna som visade klass och kvalitet på Malmö IP.

***

Rosengård är tillbaka i förarsätet i guldracet, men oavsett om man vinner serien eller inte kan tränaren Jack Jensen försvinna efter säsongen. Enligt Expressen har Rosengård fler spår än Jensen för tränarjobbet nästa säsong.

Personligen tror jag inte att ett SM-guld räcker för att dansken ska få stanna i klubben. Anledningen? Spelet under hösten. Jensen har inte alls lyckats skapa ett spel som kännetecknar en guldkandidat.

***

Josée Belanger har inte levt upp till förväntningarna. Kanadensiskan har gjort ett mål på sina sju matcher i Rosengård, men mycket mer har inte uträttat.

Faktum är att jag har svårt att se vilka hennes verkliga styrkor är. Som jag ser det har värvningen av Belanger varit en fullkomlig flopp.

Tre nya mål, lika många poäng och en tredjeplatsen tabellen. Piteå har aldrig varit bättre, inte Pauline Hammarlund heller. 

När Piteå slog tillbaka Kif Örebro med 3-2 låg skyttedrottningen Pauline Hammarlund så klart bakom alla tre målen. Två av dem gjorde hon på egen hand, det tredje kom på den straff som hon tvingade fram. 

Örebro vägrade ge upp. Ogonna Chukwudi reducerade två gånger om, men marginalerna var inte på närkingarnas sida. Inte ens nära faktisk. 

Laget fick ett mål underkänt och blev beslutet på en, kanske till och med två, tre eller fyra, straffar. Det är verkligen inte Örebros år – vilket kan ha påverkat Rickard Nilssons beslut att inte fortsätta som tränare i klubben efter säsongen. 

Om det blåst motvind för Örebro så har Piteå haft lätt storm i ryggen under året. Laget har vunnit tolv av 20 matcher, gjort 41 mål och tagit lika många poäng. 

Med två matcher kvar att spela står det sedan länge klart att klubben gör sin i särklass bästa säsong i damallsvenskan och att man har chansen att knipa en Champions League-plats. 

Rekordbra har det också gått för Pauline Hammarlund. Anfallaren är uppe i 16 mål i och med kvällens två och delar åter damallsvenskans skytteliga.  

Att Hammarlund skulle bli en notorisk målmaskin var det nog ingen som hade räknat med innan säsongen startade, knappast ens hon själv. 

Hammarlunds spel och målfabrikation är en bidragande anledning till Piteås framgångsrika år och hela anledningen till att hon fått landslagsdebutera i höst. 

Den stora frågan är väl om Piteå kan och får behålla sin målspruta för efter den här säsongen är hon ett hett villebråd för andra klubbar – både i och utanför Sverige. 

Den hårda guldstriden mellan Eskilstuna och Rosengård kan få en oväntad upplösning – med Linköping som mästare. 

Eskilstuna kammade noll mot Piteå och Rosengård var ytterst nära poängförlust mot nästjumbon Hammarby. 

Medan damallsvenskans två topplag vacklar något visar tabelltrean Linköping guldform. 

I kväll laget processen kort med Kopparbergs/Göteborg. Redan efter tre minuters spel hade Stina Blackstenius gjort 1-0, 42 minuter senare hade ledningen vuxit tack vare två fullträffar av Pernille Harder. 

Danskan hann med att göra ytterligare ett mål innan Linköping gick av planen med tre poäng och guldläge i bagaget. 

Med tre omgångar kvar av säsongen kan Linköping bli både Eskilstunas och Rosengårds värsta mardröm. Tabelltrean har förvisso tre poäng upp till serieledarna och två till Malmölaget, men har båda guldkonkurrenterna kvar att möta. 

Jag har räknat bort Linköping från guldstriden både en och två gånger under hösten. Nu är laget likt förbaskat med i racet igen – och det skulle inte förvåna mig om man drar det längsta strået. 

Livsviktiga segrar för Rosengård och Mallbacken, en blytung förlust för Hammarby. Mästarlaget klamrade sig fast i guldstriden – samtidigt som Mallbacken kanske avgjorde kampen om nytt allsvenskt kontrakt.

Det är små marginaler i fotboll och inte sällan närmast obetydliga skillnader mellan framgång och misslyckande. På Zinkensdamm var det en utebliven straff, ett missat friläge och en förlupen rensning som fällde avgörande.

Hammarbys blott andra hemmaförlust på två säsonger kan visa sig vara förödande. För medan ”Bajen” föll tog argaste konkurrenten, Mallbacken, tre nya poäng. Med tre omgångar kvar att avverka har tabelltian Mallbacken fyra poäng ned till elvan Hammarby.

Att lagen möts i den näst sista omgången ger extra krydda till kampen kring nedflyttningsstrecket – om den nu inte redan är avgjord.

Jag brukar normalt sett ha svårt att tycka synd om lag eller känna med dem som tycker sig ha varit värda att vinna när de förlorat. Men i dag lider jag faktiskt med Hammarby som i mitt tycke var värt minst en poäng, kanske till och med tre.

Laget blev, enligt min mening, bestulet på en straff när Sara Björk Gunnarsdottir tryckte till Moa Hedell kort före paus. Hedell föll, men fick varken straff, hörna eller något annat än möjligen skrubbsår med sig från situationen.

Hedell fick en gyllene chans att ta revansch i början av andra halvlek när hon kom fri mot Kathrin Längert. Hedells avslut gick rakt på och Hammarbys bästa målchans blev resultatlös. Istället lyckades Rosengård hitta en väg att vinna. Trots att spelet inte imponerade och att laget hade rasande svårt att skapa egentligt farliga chanser så lyckades man ta tre poäng.

En misslyckad rensning gav Ali Riley chansen. Riley tog den och sköt Malmölaget till en seger som innebär att man fortfarande är med guldstriden.

***

Samtidigt som Riley sköt Rosengård till vinst och fortsatta gulddrömmar tog Mallbacken ett kraftigt grepp om tiondeplatsen i tabellen. Zoe Ness 2–1-mål åtta minuter in i andra halvlek innebar inte bara tre poäng utan alltså också att laget drygade ut försprånget ner till jagande Hammarby.

***

Serieledande Eskilstuna åkte till Norrbotten för att befästa sin topposition och ta ytterligare ett kliv närmare ett historiskt guld. 

Så blev det inte. 

Piteå är bra. Piteå är tungt – och på hemmaplan extremt svårslaget. 

Det var Piteå i dag. Hemmalaget vann, klättrade upp på tredje plats i tabellen och såg till att guldstriden blev betydligt hetare än den var i går. 

***

Umeås 4–3-vinst mot Kristianstad och Örebros 2–1 mot AIK (spelades i går) innebar inga tabellförändringar.

***

Redan i slutet av augusti skrev jag här i bloggen att Rosengård sålde sina guldchanser när man släppte Anja Mittag till Paris Saint-Germain och Ramona Bachmann till Wolfsburg. I dag såg jag i Expressen att Malmölagets sportchef, Therese Sjögran,  är inne på samma linje.

***

Två Stockholmslag kan tvingas lämna damallsvenskan. AIK är redan klart för nedflyttning medan ligger skrynkligt till efter dagens förlust. Samtidigt är ett annat 08-lag på väg att ta klivet upp.

Djurgården tog tre nya poäng i går och behöver nu bara en poäng till för att säkra allsvenskt spel 2016.