Arkiv för kategori Damallsvenskan

- Sida 2 av 32

Försvarsspel är fantastiskt

av Anders Nilsson

Kif Örebro överraska den stora hemmapubliken och fotbolls-Europa när man kryssade mot PSG i Champions League i går. Men trots 1–1 hemma är det kraftig fördel för Parislaget i returen.

Tre minuter tog det för Örebro att slå hål på fjolårsfinalisten Paris Saint-Germain. Adelina Grabus hittade Sanna Talonen-Torstensson som gav hemmalaget ledningen.

Rivstart. Chocköppning. Skrälläge. Kalla det vad ni vill.

Hemmaledningen stod sig länge och det krävdes ett historiskt mål av en notorisk målskytt för att rädda poäng och anseende för PSG. Med 20 minuter kvar att spela nätade Anja Mittag och fastställde slutresultatet till 1–1.

Målet var tyskans 49 i Champions League och gjorde henne till turneringens bästa målmakare genom tiderna.

Nu ger jag Örebro ytterst små chanser att ta sig vidare i turneringen, trots att man i går visade upp den typ av lojala och ramstarka försvarsspel som tog laget till en andraplats i damallsvenskan i fjol. Ett välorganiserat och otroligt effektivt försvarsspel som förbundskapten Pia Sundhage skulle kunna lära mycket av.

***

I gårdagens andra svenskmatch, den mellan Chelsea och Wolfsburg drog tyskorna det lägsta strået efter att norskan Caroline Graham Hansen avgjort med tolv minuter kvar att spela.

Målet, det avgörande, såg definitivt inte otagbart ut för diamantbollenvinnaren Hedvig Lindahl. Inte på tv-bilderna i alla fall.

***

Apropå Diamantbollen har jag läst den ena hyllningstexten efter den andra om vinnaren Hedvig Lindahl. Jag sällar mig inte till den skaran, inte fullt ut i alla fall.

Lindahl är en värdig vinnare, i likhet med alla andra som fått ta emot det prestigefulla priset. Det är hyllningarna som jag tycker har saknat rimliga proportioner.

Det är inget snack om att Lindahl är Sveriges bästa målvakt i dag. Den ohotade landslagsettan gjorde dessutom sitt absolut bästa mästerskap i Kanada i somras.

Men är hon därigenom landets bästa spelare? Kanske. Att hon svarade för sitt bästa internationella mästerskap berodde till största del på att hon inte gjorde några misstag, misstag som hon svarat för i tidigare EM- och VM-turneringar.

Det, tillsammans med att Lotta Schelin, Caroline Seger och Nilla Fischer inte kom upp i full potential under vårsäsongen och VM lade grundlade Lindahls diamantbollenvinst.

Därmed inte sagt att hon inte är en värdig vinnare.

***

Det fortsätter röra på sig i de damallsvenska klubbarna. Sara Thunebro har meddelat att hon slutar medan korsbandsskadade Elina Sadiku kritat på för en fortsättning i Eskilstuna.

Mallbacken har sajnat nytt kontrakt med skotskan Eilin McSorley. En annan skotska, Jane Ross, lämnar Vittsjö.

Umeå har meddelat att finskorna Tuija Hyyrynen och Emmi Alanen får lämna, eftersom klubben inte har råd att ha dem kvar. Även om det finns massor av tid att värva spelare så tycker jag det börjar se både mörkt och tufft ut för Umeå.

Ett steg ner, i Sunnanå, är ny tränare klar. Det blir Jackie Bachteler som styr skutan nästa säsong. Bachteler som var tilltänkt som assisterande tränare i nykomlingen Djurgården …

Sundhage backar bandet

av Anders Nilsson

Ett breddläger på Bosön var en del i Sveriges förberedelser inför EM 2013. Med några månader kvar till OS-kvalet upprepar Pia Sundhage konceptet.

I dag presenterades de 32 spelare som kallats landslagslägret på Bosön i slutet av månaden. Pia Sundhage har tagit ut fyra målvakter och 28 utespelare, däribland Michelle De Jongh, Mimmi Löfwenius, Zecira Musovic och Jennifer Falk.

Jag är positiv till initiativet med ett breddläger där förbundskaptenerna verkligen får chansen att studera och följa spelare som vanligtvis inte är med i landslaget på nära håll.

Och jag gillar verkligen att spelare som Michelle De Jongh, Mimmi Löfwenius och för den skull Stina Blackstenius ges chansen att bli varma i de blågula kläderna utan att behöva bära den press som kvalmatcher innebär.

Det blir lite lugnare och mer avslappnat på Bosön.

Sundhages spelarval går alltid att diskutera, men det är egentligen bara två uttagningar som jag ställer mig riktigt frågande till: Petra Andersson och Emma Holmgren.

Men kanske finns det en tanke bakom uttagningarna.

Jag såg att min bloggkollega Johan Rydén frågade sig varför Antonia Göransson inte fanns med i truppen. Frågan är onekligen relevant. Göransson har visat att hon kan prestera på hög nivå och kan mycket väl visa det igen.

Kategorier Damallsvenskan

Landslagsmålvakt till Sverige

av Anders Nilsson

Rosengård är på jakt efter en målvakt. Eskilstuna likaså. Och kanske även Linköping. Intressant nog är de toppklubbarna ute efter samma spelare – Kanadas landslagsmålvakt Erin McLeod.

Kathrin Längert har fått lämna mästarklubben Rosengård. Emelie Almesjö har sagt adjö till serietvåan Eskilstuna. Nu är båda klubbarna ute efter att stärka upp sina respektive trupper med en första- eller andrekeeper.

Mycket, till och med väldigt mycket, talar för att båda lagen fajtas om att få Erin McLeods namnteckning på ett nyprintat avtal. Som av en händelse framkommer det i en intervju med Vancouver Sun att den kanadensiska VM-målvakten drömmer om att spela i antingen Rosengård eller Eskilstuna.

Om Linköping är med i samma race låter jag var osagt. Klubben står just nu med två målvakter, men ingen av dem är naturliga förstaval i damallsvenskan.

Erin McLeod är bra. Riktigt bra. Men hon kostar en rejäl slant också. Samtidigt finns det målvakter på hemmaplan som är lika eller åtminstone nästan lika bra – och betydligt mycket billigare.

Personligen så anser jag att svenska klubbar generellt sett är lite för bra på att gå över ån efter vatten. Jag säger inte att så är fallet i kampen om Erin McLeod, utan över huvud taget.

Det finns många svenska spelare med stor potential, med möjligheter att ta jättestora utvecklingskliv – bara de hamnar i rätt miljö. Två färska exempel är Pauline Hammarlunds utväxling i  och Olivia Schoughs dito i Eskilstuna. Två spelare som tidigare fört en tynande och långt ifrån imponerande tillvaro i andra klubbar har kommit till klubbar där de fått möjlighet att blomma ut, att växa och ta fantastiska steg.

Hur kommer det sig då att så många klubbar missar de guldkorn som faktiskt finns på nära håll och värvar mycket avsevärt dyrare spelare från utlandet istället? Det enkla och krassa svaret är att många klubbar har för dålig koll.

Istället för att åka regionen eller kanske till och med landet runt och se många matcher låter de sig vara i händerna på agenter. För somliga klubbar kan det vara en ekonomisk fråga, att man faktiskt inte har ekonomiska möjligheter att ge sig ut i landet för att se och scouta spelare, för andra handlar det om bekvämlighet.

Naturligtvis är det enklare att få en lista på spelare från en agent än att köra eller åka några hundra mil för att se halvtaskiga matcher i förhoppning om att hitta en framtida stjärna. Men det är också dyrare, i långa loppet.

Nu kan jag låta som en bitter och klagande gubbe, och det är jag också från tid till annan. Men när det handlar om spelarrekrytering vet jag sannerligen vad jag pratar om, där har jag snustorrt på fötterna. Det har jag ju nämligen själv ägnat mig åt i ett antal år.

Så vad vill jag egentligen säga med det här inlägget? Jo, att majoriteten av de damallsvenska klubbarna skulle kunna spara tiotusentals, kanske till och med hundratusentals, kronor varje år om de jobbade mer som Piteå gör, eller Gefle i herrarnas allsvenska – istället för att rekrytera från spelarlistor de får på mejl från agenter.

En väntad och värdefull värvning

av Anders Nilsson

Det har varit landets sämst bevarade fotbollshemlighet under hösten.
Överraskningsfaktorn var därmed helt obefintlig när Rosengård i dag tillkännagav värvningen av skyttedrottningen Gaelle Enganamouit.

Övergången som hela damfotbolls-Sverige gått och väntat på är nu ett faktum. Gaelle Enganamouit spelar i Rosengård de två kommande säsongerna. Skyttedrottningen, som gjorde 18 mål för Eskilstuna under säsongen, blir ett väldigt värdefullt tillskott för Malmölaget och ökar på den offensiva styrkan markant.

Med kameruanskans namnteckning på ett tvåårskontrakt har sportchefen Therese Sjögran krattat manegen för fler intressanta rekryteringar. Om pengarna räcker vill säga.

Enligt obekräftade uppgifter kan en ny tränare vara på väg till klubben, precis som en ny assisterande coach. Därtill lär en målvakt, en back och åtminstone en anfallare till finnas med på önskelistan. Rekryteringar som kräver en viss ekonomisk muskelstyrka.

Seriens bästa stannar

av Anders Nilsson

Damallsvenskans bästa vänsterfot återfinns i Piteå – även nästa säsong.
I dag blev det klart att June Pedersen stannar kvar i överraskningslaget.

Spelarkarusellen har inte stått still, tvärtom. Eskilstuna har förlängt med såväl Malin Diaz som isländskan Glodis Perla Viggosdottir sedan mitt senaste inlägg.

Men det har hänt mycket mer än så.

Mallbacken har fått ny tränartrojka, Umeå har säkrat upp nyckelspelaren Rita Chikwelu över ännu en säsong och värvat Sabrina Henriksson. Längre norrut, i Piteå, har Hanna Pettersson och norskan June Pedersen kritat på för ytterligare ett år. Piteå har även värvat forwarden Felicia Karlsson från Eskilstuna.

Allra mest har det hänt i Kopparbergs/Göteborg som förlängt med trotjänarna Anna Ahlstrand, Sara Lindén och långtidsskadade målvakten Loes Geurts. Dessutom har man lyckats locka till sig Piteås skyttedrottning Pauline Hammarlund.

Göteborgs val både förvånar och imponerar. Hammarlund är en bra rekrytering som kan slå riktigt, riktigt väl ut. Då har jag svårare att förstå tankegångarna bakom beslutet att behålla Geurts som varit borta på grund av hjärnskakning väldigt länge, särskilt som man redan har Fanny Lund och kontrakterat Jennifer Falk.

Umeås strategi står inte heller helt klar för mig. Chikwelus namnteckning var lika nödvändig som värdefull, men rekryteringen av Henriksson såg jag aldrig komma. Kanske vet klubben något som jag inte känner till.

Då tycker jag att Piteås val av ersättare till Pauline Hammarlund visar på en betydligt tydligare plan för lagbygget. I Felicia Karlsson kan sportchefen Leif Strand ha hittat precis den anfallare klubben behöver för att fylla luckan efter Hammarlund och ta nästa steg.

***

Mina främsta fundering just nu är: Vilken klubb som knyter till sig Katrin Schmidt?

Men jag undrar också vilka klubbar som har bäst spelarkoll och plockar guldkornen från degraderade AIK och Hammarby.

 

Höstens hetaste värvning

av Anders Nilsson

Så fort silly season startade på riktigt presenterade Linköping höstens hetaste värvning: U23-landslagsspelaren Alexandra Lindberg

Först kom tränaren Viktor Eriksson överens om en fortsättning i klubben och därefter kritade viktiga mittbacken Vaila Barsley på för ytterligare en säsong. 

I dag föll nästa pusselbit på plats när Annica Svensson skrev på för två nya säsonger i Eskilstuna. 

Jag skulle inte bli överraskad om fler Eskilstunaspelare, som Olivia Schough och Malin Diaz, förlänger sina kontrakt inom de närmaste dagarna. 

Men succélaget får ursäkta, Linköping har levererat höstens hetaste och mest intressanta värvning hittills. 

Det är förra Hammarbybacken Alexandra Lindberg jag syftar på. Lindberg har en riktigt stark säsong bakom sig, i ett långt ifrån framgångsrikt Hammarby. 

Snabb, tuff och enormt bolltrygg är tre egenskaper som kännetecknar den nyblivna U23-landslagsspelaren, som jag tror kommer ta nya, stora kliv i sin nya, bättre omgivning. 

Någon egentlig ersättare till Charlotte Rohlin, som somliga valde att benämna henne, är hon dock inte. Lindbergs spelstil är vitt skilt från Rohlins, men en tillgång kommer hon att bli.

Alexandra Lindberg har goda förutsättningar att bli landslagsspelare redan under nästa år – antingen för Sverige eller Finland. 

Även Kopparbergs/Göteborg har gjort klart med ännu en spelare. Målvakten Jennifer Falk har bestämt sig för spel i klubben. 

***

Jag hann inte mer än publicera inlägget innan Felicia Karlssons övergång från Eskilstuna till Piteå blev offentlig. 

Där finns potential till utveckling och succé. Bra jobbat Piteå!

Viktig vändning för Eskilstuna

av Anders Nilsson

Serieledning och två matcher kvar att spela – då kom chockbeskedet. Tränaren Viktor Eriksson meddelade att han skulle lämna Eskilstuna, oavsett hur säsongen slutade. I dag kritade han på för ännu ett år i klubben.

Det svänger snabbt. För tre veckor sedan stod det klart Viktor Eriksson skulle lämna Eskilstuna efter årets succésäsong. I dag meddelade klubben att man kommit överens med Eriksson om en förlängning som sträcker sig över de två kommande säsongerna.

Kovändningen kan visa sig bli viktig och värdefull för klubben.

Det dröjde inte så himla lång tid efter nyheten om att Eriksson skulle lämna Eskilstuna som uppgifter om att han trots allt kanske kunde bli kvar började sippra ut.

I dag blev det klart.

Personligen tror jag att beslutet är positivt både för Eskilstuna och Eriksson, som kamperat ihop ett bra tag nu. Men det är förutsatt att att parterna verkligen lagt det som låg till grund för ”schismen” bakom sig.

Viktor Eriksson har gjort ett gediget arbete med Eskilstuna och förvandlat ett elitettanlag till allsvensk guldkandidat. Vad han och tränarteamet, som blir intakt, kan åstadkomma nästa säsong ska bli väldigt intressant att följa.

***

Det har varit relativt lugnt på transferfronten. Nästan tråkigt stiltje. Den här veckan kommer emellertid en, kanske till och med ett par, riktigt intressanta övergångar att bli offentliga …

Guldjubel och tårar

av Anders Nilsson

Ibland är fotboll helt fantastiskt, ibland alldeles fasansfullt. I dag var den både och. Guldjubel i Rosengård och lättnad i Mallbacken blandades med tårar och besvikelse i Eskilstuna och Hammarby.

Rosengård var bäst när det behövdes som mest. Malmölaget rivstartade mot Linköping, avgjorde matchen på 23 minuter och dödade samtidigt all dramatik. Det var aldrig något snack.

Laget som vacklade efter sommaruppehållet, som saknade sina sålda stjärnor, struktur och trygghet samlade sig. När det väl drog ihop sig darrade man inte det minsta. Tvärtom. Rosengård stod stabilt och presterade på topp – som ett mästarlag gör.

Efter 5–0 mot Linköping i säsongsavslutningen är Malmölaget tveklöst en värdig guldvinnare.

***

Natasa Andonova var Rosengårds stora segerorganisatör. Makedonskan gjorde mål i storsegern mot ett Linköping som tydligen tappade luften helt efter krysset mot Eskilstuna förra helgen.

***

Eskilstuna gjorde sitt när man besegrade Kopparbergs/Göteborg. Segern kändes nog ändå som en förlust när Rosengård knep guldet med en poängs marginal.

***

Det blev en kamp om guldet hela vägen fram till den sista omgången. Det tackar jag Rosengård, Eskilstuna, Piteå och Linköping för. Damallsvenskan behöver just den typ av toppstrid som det blev i år.

***

Piteå avslutade säsongen med en mållös match mot Hammarby på bortaplan. Poängen räckte för en tredjeplats i tabellen och därmed lilla silvret. Om något lag, vid sidan av succégänget Eskilstuna, satt färg på serien den här säsongen så är det Piteå.

***

Små marginaler är det värsta som finns, åtminstone om man inte har dem på sin sida. På plats på Zinkensdamms IP fick jag se Hammarby spela helt jämnt mot Piteå – och dessutom pressa tabelltrean under en stor del av andra halvlek.

En poäng blev det för Stockholmslaget, vilket hade varit en framgång för fyra, fem veckor sedan. I dag var poängen inte värd någonting alls.

Eftersom Mallbacken kom tillbaka från underläge två gånger i bortamötet med Umeå innebar krysset på Zinkensdamm att Hammarby åker ur damallsvenskan – med minsta möjliga marginal.

Ett mål skiljde Hammarby och Mallbacken åt efter 22 spelade omgångar. Ett enda, futtigt mål. Om Katrin Schmidt nickat några centimeter lägre i slutet av matchen mot Piteå hade den klockrena ribbträffen kanske förvandlats till ett avgörande segermål.

Precis så fasansfull, brutal och hård kan fotbollen vara ibland. Skillnaden mellan jubel och tårar kan vara mikroskopiskt liten. Men det är ju å andra sidan det som gör sporten så oerhört fantastisk och underbar.

Kärleken består trots att åren går

av Anders Nilsson

Avgörandets stund närmar sig. Om några timmar ska damallsvenskan avgöras. Men tiden innan tillhör lördagens vinnare – två lag som jag känner en hel del för.

Som spelare fick jag inte uppleva särskilt många seriesegrar. Det blev faktiskt bara en enda under alla 23 år. Det blev desto fler degraderingar, psykiskt och fysiskt smärtsamma kvitton på att laget jag spelade inte höll måttet, inte räckte till.

När mina knän sa ifrån fick jag en ny chans.

Den andra resan, mitt andra fotbollsäventyr har på alla sätt varit bättre än det första. Inga degraderingar, däremot en rad framgångar och många fantastiska säsonger.

Jag hade turen att få en smakstart som tränare. Mitt allra första år slutade så bra det bara kunde göra. Laget jag tränade, Sundsvalls DFF, vann division 2 och kvalade sig upp i Norrettan. Året var 2004.

I dag, elva år senare, fullbordade klubben samma resa.

En spelare var med på den där, för mig oförglömliga, resan som avslutades med tuffa kvalmatcher mot Infjärden och Östervåla – och i eftermiddagens kvalretur mot Umeå Södra.

2004 var Ida Brännström bara i början av sin karriär – i dag gjorde hon sitt allra sista framträdande på en fotbollsplan. Och hon kunde knappast fått ett bättre slut. 2–2 (5–4 sammanlagt) innebar att Sundsvall tog klivet upp i elitettan igen.

Jag gläds otroligt mycket med Sundsvall, laget från min hemstad som jag av naturliga skäl har starka känslor för.

***

Den senaste klubben jag var verksam i är Djurgården. Samma Djurgården som förra omgången blev klart för damallsvenskan nästa säsong och som i dag avslutade säsongen med en riktigt storseger mot Älta.

10–2 slutade målkalaset på Stadion där Mia Jalkerud avslutade säsongen som hon inledde den – med ett rejält målfyrverkeri. Jalkerud gjorde alla sex målen i premiärsegern mot Lidköping och satte dit fyra i dagens avslutning mot Älta. Imponerande.

Det var tveklöst seriens två bästa lag som placerade sig etta och tvåa i tabellen. Hatten av för Kvarnsveden och Djurgården som spelar damallsvensk fotboll nästa säsong.

***

Nu börjar det bli hög tid att gå och sova. I morgon, rättare sagt senare i dag, väntar en dramatisk upplösning av damallsvenskan. Där är två andra klubbar som jag haft förmånen och turen att få vara en liten del av inblandade i högintressanta matcher.

Det ena laget spelar för en Champions League-plats, det andra för att spela damallsvensk fotboll även nästa säsong.

Nu talar det för Eskilstuna

av Anders Nilsson

Linköping hade mästerskapssegern i egna händer, men sumpade chansen. 0–0 i toppmötet med Eskilstuna innebar att tre guldkandidater blev två – och att slutomgången blir dramatisk både i toppen och botten.

Jag trodde att Linköping skulle ta hem guldet. Jag trodde fel. Nu är min känsla att Eskilstuna vinner damallsvenskan, men fan vet om jag får rätt. Den enda som är helt säkert är att sista omgången blir otroligt spännande och helt makalöst dramatisk.

Linköpings guldchanser gick upp i rök när matchen mot Eskilstuna blev mållös. Trist för Östgötalaget och väldigt tråkigt för veteranen Charlotte Rohlin som spelade sin allra sista hemmamatch för den klubb hon den stora kulturbäraren i under många, många år.

Men egentligen spelade Linköping bort sina bästa guldmöjligheter långt tidigare i höst när man varvade fantastiska matcher med närmast oförklarliga poängförluster.

Det hjälpte inte att hemmalaget var bättre än gästande Eskilstuna i kväll, i synnerhet i första halvlek. Inte heller var det till någon större glädje att man skapade flera fina chanser att avgöra när målen ändå uteblev – till Eskilstunas stora lycka.

Fjolårsnykomlingen som har växt ut till ett riktigt succélag den här säsongen – mycket tack vare Gaelle Enganamouits målfabrikation – kan nu gå hela vägen.

Men för att Eskilstuna ska ta guld måste Linköping leverera.

Medan Eskilstuna tar emot Kopparbergs/Göteborg på hemmaplan i säsongens sista match ställs Linköping ställs mot serieledande Rosengård. i säsongens sista match. Dramatiskt var ordet.

Att Linköping har en liten chans att bli tvåa i tabellen och knipa en Champions League-plats är så klart till fördel för Eskilstuna. Att Göteborg inte strålar av harmoni och självförtroende talar också det för succégänget.

Rosengård toppar tabellen inför slutomgången, men jag tror ändå att Eskilstuna tar hem seriesegern. Men jag har haft fel förut, å andra sidan.

***

Första 30 minuterna var fantastiska att se. Tempot var härligt högt, precis som spelkvaliteten. Synd bara att målen uteblev.

***

Båda lagen skapade chanser, båda målvakterna svarade för klassräddningar. Matchvinnarna, om det nu fanns några i ett mållöst möte, fanns mellan stolparna.

***

Hatten av för Charlotte Rohlin som bara har en match kvar att spela innan den fantastiska karriären är slut. Den spelare som mer än någon annan har visat vad klubbkänsla verkligen innebär kommer att saknas när 2016 sparkar igång.

Sida 2 av 32
  • Tjänstgörande sportredaktör: Martin Björkman
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB