Malmö startade kvartsfinalen mot Lyon piggt och respektlöst, men avslutade den utan vare sig självförtroende eller tilltro till den egna förmågan.

Tanken att ställa en rejält offensiv elva på planen för att överraska de regerande Champions League-mästarna kändes högst osäker redan på förhand, men visade sig vara en rakt igenom naiv idé.

Det visade Lyon – med eftertryck.

Skånelaget började visserligen bra, men fick det allt körigare ju längre den första halvleken led.

Malmö orkade stå emot i 18 minuter, sen var det roliga slut. Elodie Thomis gav fransyskorna ledningen och Lotta Schelin ökade på hemmaledningen med två mål i följd.

Draget att satsa offensivt mot självaste Lyon på Stade de Gerland skadade Malmö mer än det gjorde gott. De franska mästarna skar djupa sår i Skånelagets svajiga försvar och körde över de svenska vice-mästarna fullständigt.

5–0-förlusten visade klart och tydligt hur långt ett av Damallsvenskans bästa lag har till Europatoppen – och vad värre är så kan såren som Schelin & Co åsamkade Malmö ta lång tid att läka.

————————————————————

Malmö har en budget som bara Tyresö kan matcha, men vad hjälper det en klubb som slänger ut stora pengar på offensiva spelare (som Manon Melis och Yoreli Rincon) istället för att stärka upp ett försvar som inte ens håller svensk toppklass?

———————————————————–

I skrivande stund är Kopparbergs/Göteborg i underläge mot Juvisy i Paris. Ett mål skiljer lagen åt och drömmen om en Champions League-semifinal lever i allra högsta grad för Stina Segerström och hennes lagkompisar.

Damlandslagets assisterande förbundskaptener Lili Persson och Birger Jacobsson fick se två landslagsbackar bli skadade när Tyresö mötte Linköping i går.

Träningsmatchen på Bosön var bara 16 minuter gammal när Linköpingskaptenen Nilla Fischer lämnade planen efter en smäll mot knät.

Illavarslande så klart, men dessbättre utan anledning till oro.

– Äh, det var ingenting. Bara en försiktighetsåtgärd, kommenterade Fischer smällen efteråt.

Lika bra gick det sannolikt inte för Linköping vänsterback Jessica Samuelsson som tvingades avbryta matchen i mitten av andra halvlek och som med ena foten hårt lindad fick hjälp fick hjälp att ta sig till omklädningsrummet efter slutsignalen.

– Det är svårt att säga hur allvarligt det är. Jag tror att hon har trampat igenom och stukat foten, sa Linköpings tränare Martin Sjögren.

Men helt säker på skadans art var nog inte Linköpings ledarteam som snackade om att låta landslagsbacken Samuelsson röntga foten för att se så att inget var brutet.

Med tre veckor kvar till damlandslagets möte med Island i Växjö var skadorna på Linköpings två landslagsbackar knappast vad Lili Persson och Birger Jacobsson hoppades få se när de åkte till Vinnarhallen.

———————————————–

I kväll spelar LdB FC Malmö och Kopparbergs/Göteborg kvartsfinaler i Champions League. Malmö ställs mot Lotta Schelins Lyon medan Göteborg möter Juvisy.

De franska lagen är förhandsfavoriter (Lyon skyhöga medan Juvisy är knappa), men framför allt Göteborg har en reell chans att vända hem till Sverige med ett positivt resultat i bagaget.

Som ett led i Aftonbladets fortsatta satsning på damfotboll kommer ni att kunna följa Lyons match mot Malmö via live-rapportering från undertecknad.

Klockan 17.45 kör jag igång, så häng med då!

Pia Sundhage förändrar truppen efter Algarve Cup. Till mötet med Island 6 april ersätts Annica Svensson och Susanne Moberg av Charlotte Rohlin och Josefine Öqvist.

En redan rutinerad landslagstrupp blir alltså än mer rutinerad. Att Kristianstads Moberg skulle få stryka på foten kändes väl inte så märkligt. KDFF-anfallaren räcker helt enkelt inte till på internationell toppnivå.

Dock är det lite anmärkningsvärt att hon ersätts av klubbkompisen Josefine Öqvist – kommit med efter att Sundhage fått rekommendationer av Kristianstads tränare Elisabet Gunnarsdottir.

Charlotte Rohlin ärtillbaka i full träning efter sin korsbandsrehab och känns därför som ett självklart val i en svensk landslagstrupp.

Tyresös Annika Svensson har länge vetat om att Sundhage ser henne som en reserv så det är därför inte särskilt överraskande att hon står utanför truppen.

Förbundskapten Sundhage förklarar ändringarna med att hon ges tillfälle att titta på nya spelare, vilket jag köper. Men hennes snack om bra konkurrens i truppen känns tyvärr bara ihåligt.

Sanningen är att det inte finns någon konkurrens att tala om och startelvan till sommarens EM är i det närmaste redan spikad.

Det har snackats mycket och skrivits massor om de förändringar som Sundhage gjort sen hon tog över landslaget. Men vilka är de egentligen?

Startelvan är i det närmaste densamma som under Thomas Dennerbys tid och truppen har inte direkt genomgått någon metamorfos.

Jag hade hoppats på att få se Amanda Ilestedt, Elin Rubensson och Lina Hurtig i truppen mot Island, men så blev det inte.

Istället får Malin Levenstad, Olivia Schough och Carina Holmberg nya chanser.

Jag undrar varför. Varken Levenstad, Schough eller Holmberg håller i ett EM, så varför är de då uttagna?

Ilestedt, Rubensson och Hurtig är framtiden så låt dem vara med, se och lära redan nu.

Linköping fyller luckan efter korsbandsskadade Linda Sällström med ett spännande forwardslån från Turbine Potsdam

Lidija Kulis heter den 20-åriga bosniskan som kommer att spela med Linköping under vårsäsongen. Jag har själv inte sett Kulis spela, men har fått uppgifter om att hon ska vara löpstark till tusen och mycket målfarlig.

Om bosniskan, som spelade i den tyska andraligan förra säsongen, kan axla Sällströms fallna mantel återstår att se.

——————————————————

En anfallare som ser ut att bli ett intressant tillskott i Damallsvenskan är skottskan Jane Ross som smällde in tre mål för sitt Vittsjö i gårdagens träningsmatch mot Bunkeflo/Limhamn.

Ross, som gjorde 40 mål för Glasgow och utsågs till Skottlands bästa spelare förra året, valde som bekant Vittsjö före konkurrenten Piteå och ser onekligen ut att kunna bli ett utropstecken i sin nya klubb.

——————————————————

Från ett tänkbart utropstecken till ett stort frågetecken. Djurgården ramlade ur Damallsvenskan förra säsongen och har sedan degraderingen brandskattats på duktiga spelare.

I går blev Stockholmsklubben fullständigt överkörd av av finska Åland United (förlust med 8–1) och vägen tillbaka till Damallsvenskan ser milslång ut.

Risken för fritt fall finns faktiskt och den förra storklubben kan helt sonika falla rakt igenom Elitettan den kommande säsongen.

Sunnanå drabbades av dubbla bakslag i går. Förlusten i försäsongsderbyt mot Umeå sved, men den knäskada som U23-landslagsbacken Hanna Glas ådrog sig riskerar att sätta Skellefteåklubben i riktiga problem.

Det var i slutet av förlustmatchen (3–0) som olyckan var framme. Nyförvärvet Glas, som har imponerat stort under vintern och våren, fick en tackling och vred till ena knät – så illa att hon nu kan komma att missa hela säsongen.

Glas genomgick en korsbandsoperation för ett par säsonger sedan och kan nu om det vill sig illa tvingas till ytterligare en.

Det scenariot skrämmer helt säkert Sunnanå som i så fall tappar en nyckelspelare och går en stentuff säsong till mötes med ett klart försvagat försvar.

——————————-

Jag var i Örebro i går och snackade damfotboll. Riktigt kul och väldigt givande, måste jag säga.

Tillsammans med Finlands förbundskapten Andrée Jeglerts och Elitföreningen Damfotbolls generalsekreterare Linda Wijkström diskuterade (om debatterade) jag svensk damfotboll i allmänhet och Damallsvenskan i synnerhet.

Under den knappa timme vi befolkade scenen i Conventums mässhall hann vi också beröra ämnen som; Damallsvenskan kvalitet, Elitettan och vilka vägar svenska elitklubbar ska ta för att vi också fortsättningsvis ska ha en högstaliga i världsklass.

På det stora hela var vi tre överens om det mesta även om det fanns punkter där vi tyckte olika. Mer om hur snacket gick och vad vi (Jeglertz, Wijkström och jag) tyckte kommer i ett annat inlägg.

——————————–

I samband med gårdagens gästspel i Örebro sprang jag på Kif Örebrospelaren Sarah Michael som såg ut att vara i toppform.

Nigerianskan, som hade ett jobbigt fjolår till följd av en segdragen skada, är i ett helt annat läge nu och kan mycket väl vara på väg mot en succésäsong i bottentippade Örebro.

Michaels två mål i eftermiddagens 3–0-seger mot hårdsatsande elitettanklubben Sirius kan ha varit en liten försmak av vad som komma skall.

——————————-

Örebro lär vara nära en överenskommelse med de tjeckiska tvillingarna  Irena och Lucie Martinkova som visade upp sig i träningsmatchen mot Tyresö för ett par veckor sedan.

Tongångarna har enligt säkra källor varit positiva och bollen ligger nu hos systrarna Martinkova.

Som jag avslöjade redan för ett par dagar sedan blev det Norge och Toppserien för Linnea Liljegärd kommande säsong. Men var det äventyret, utmaningen eller ren lättja som styrde hennes val?

Efter en misslyckad sejour i ryska Rossijanka provar den förra landslagsanfallaren Linnea Liljegärd lyckan i norska Avaldsnes IL för att få fart på en karriär som tappat fart.

Frågan är förstås om hon verkligen kommer att utvecklas som spelare i grannlandet.

Topplagen i Norge är visserligen ganska bra och Liljegärd kommer till en klubb som satsar, men Toppserien är de facto inte i klass med Damallsvenskan och jag skulle gärna få reda på vad som egentligen fick 24-åringen att välja Avaldsnes före svenska klubbar (för det fanns damallsvenska alternativ).

Var det äventyret att spela i en ny liga, närheten hem till Västsverige, pengarna eller helt sonika ren bekvämlighet som avgjorde?

Liljegärd har ett rykte om sig att vara bekväm, kanske till och med lite lat. Hur mycket sanning som ligger bakom de ryktena låter jag vara osagt, men sällan rök utan eld …

Min förhoppning är hur som helst att det förmodade personlighetsdraget inte fanns med med i beslutprocessen när den forna succé-forwarden valde Norge före Sverige.

———————————-

Jag sitter på ett tåg på väg mot Örebro för en heldag i damfotbollens tjänst. Fotbollsforum har kallat och jag har självklart svarat.

Helt ärligt kan jag säga att det har börjat smyga sig in ett förväntansfullt pirr i magen inför många spännande diskussioner med intressant fotbollsfolk, Finlands förbundskapten Andrée Jeglertz och Elitföreningen Damfotbolls generalsekreterare Linda Wijkström bland andra, i eftermiddag.

Självklart kommer en sammanfattning av dagens diskussioner tillsammans med mina intryck och tankar här i bloggen närmare kvällen.

och jag kommer självklart att delge er en sammanfattning

I september lämnade hon Göteborg för Rossijanka, men redan i januari avbröt hon kontraktet med den ryska toppklubben och vände hem till Sverige. Nu är Linnea Liljegärd på väg utomlands igen.

Det gick undan när forwarden Linnea Liljegärd tackade för sig i Kopparbergs/Göteborg för att testa proffslyckan i Ryssland förra hösten.

Nästan lika fort gick det när 24-åringen i slutet av januari bröt sitt kontrakt och vände hem till trygga Sverige för att operera sin skadade fot.

Men den förra landslagsanfallaren ser inte ut att bli kvar särskilt länge. Enligt vanligtvis välunderättade källor är hon nära ett nytt proffsäventyr och den här gången ser flyttlasset ut att gå till Norge.

Sannolikt offentliggörs Liljegärds nya klubbadress inom kort.

Sverige var på väg mot seger och en tredjeplats i Algarve Cup, men slarvade bort båda delarna. Det som skulle bli ett gott slut blev istället en riktigt avslagen turneringsavslutning.

En dålig touch och ett onödigt bolltapp följt av en snabb norsk omställning förstörde dagen för det svenska damlandslaget. Den tillsynes kassaskåpssäkra 2–1-ledningen förvandlades hastigt och mindre lustigt till 2–2 – på tilläggstid.

Norge vann den efterföljande straffläggningen och bröt Pia Sundhages förlustfria förtrollning.

Matchen som skulle knyta ihop en i övrigt klart godkänd svensk Algarve-turnering slutade med en snöplig och på många vis onödig förlust – särskilt efter att Sverige med eftertryck kontrollerat händelserna på planen under hela den andra halvleken.

Förlusten i tredjeprismatchen ger en ganska bitter eftersmak till den svenska insatsen i turneringen. Att Sundhage bytte ut flera viktiga kuggar i andra halvlek och att turneringen inte gäller något spelar ingen roll.

Fotboll handlar om att vinna, oavsett om det gäller ett inspirerat möte med USA eller en kolsyrebefriad match mot Norge.

För vad betyder egentligen en stark prestation mot världens bästa lag för det svenska damlandslag som inte kunde stänga den redan klara matchen mot Norge?

Sundhage & Co hade kunnat komma hem till Sverige med positiva besked i bagaget inför de fortsatta förberedelserna inför EM, men får nu istället försöka räta ut nya frågetecken.

———————————————-

+++++
Ingen.

++++
Antonia Göransson – Var bäst i ett blekt Sverige. Grym inställning.

+++
Caroline Seger – Stabil utan att glänsa.
Lisa Dahlkvist – Svarade för en helt okej insats.
Kosovare Asllani – Pigg, företagsam och målskytt.

++
Kristin Hammarström – Gjorde sin sämsta match i turneringen. Såg liten ut vid båda målen.
Emma Berglund – Svarade för en okej insats, men gjorde några missar.
Nilla Fischer – Spelade okej utan att ställas på egentliga prov.
Sara Thunebro – Aktiv och offensiv. Slängde bort för många inlägg.
Marie Hammarström – Jobbade och slet, men
Lotta Schelin – Sprang och sprang, men uträttade väldigt lite.
Johanna Almgren – Kom inte loss eller upp i samma nivå som mot USA.
Susanne Moberg – Väldigt ojämn och den som tappade boll innan Norges kvittering på tilläggstid.
Sofia Jakobsson – Pigg och löpstark, men oj så ovän med bollen.

+
Lina Nilsson – Såg ut som ett rundningsmärke flera gånger, bland annat vid Norges 1–0.
Annica Svensson – Svajig och förlorade duellen som föregick Norges 2–0.

Inga betyg
Carina Holmberg och Jessica Samuelsson spelade för kort tid för att betygsättas.

Hon är som Sveriges största stjärna och har en solklar plats i Pia Sundhages EM-lag. Men Lotta Schelin har verkligen inte levererat i Algarve Cup. 

Förbundskapten Pia Sundhage håller henne högt och vill att hon ska skina i sommarens EM-slutspel. Om det ska bli verklighet så måste Lyon-proffset Lotta Schelin prestera betydligt bättre än vad hon har gjort i Algarve Cup.

Så här långt har Schelin i ärlighetens namn gjort en riktigt blek turnering och överglänsts av såväl Kosovare Asllani som Sofia Jakobsson.

Som jag ser det kan man kräva väldigt mycket mer av en spelare som är både lagkapten och ledargestalt. Schelin måste jobba hårdare, ta ett större ansvar och spela mycket mer uppoffrande än vad hon har visat prov på i matcherna mot Kina, Island och USA.

Sista chansen att leva upp till stjärnstatusen och Sundhages höga tankar kommer i matchen om tredje pris där damlandslaget ställs mot Norge. Då ska Schelin leverera, annars tycker jag att Sofia Jakobsson eller någon annan kan få chansen att spela på topp tillsammans med Kosovare Asllani.

Nilla Fischer hyllades efter matchen mot USA. Och det med all rätt. Men i skuggan av Linköpingsspelaren svarade Emma Berglund för en insats som faktiskt var ännu vassare.

Umeå-kaptenen var, för att använda Marcus Allbäcks (player manager i herrlandslaget) uttryck, en riktig general i mittförsvaret – synnerhet i första halvlek.

Gång efter annan var hon först i löpdueller, högst i luftrummet och starkast i närkamper. Berglund tog bort två av världens bästa forwards och redde ut de situationer där backkollegorna kom lite fel.

Allt lite i skymundan, eller åtminstone i området just utanför medias hårt riktade strålkastarljus.

24-åriga Emma Berglund är ingen fancy spelare som drar till sig särskilt mycket uppmärksamhet i landslaget, men hon gör de facto en sjuhelvetes nytta.

Hade hon bara tryckt dit ett svenskt 2–1-mål med drygt 20 minuter kvar att spela så hade hon hamnat i fokus också.

—————————————–

Jag tror att förbundskapten Pia Sundhage kände en viss osäkerhet gällande Lisa Dahlkvists varande på ett svenskt EM-mittfält. Den osäkerheten försvann i går.

Dahlkvist spikade sin plats i Sundhages EM-lag i och med sin insats mot USA där hon verkligen kom till sin rätt.

——————————————

Damlandslaget gjorde sin bästa match på väldigt länge många spelare gav Pia Sundhage positiva besked. Men 1–1 mot USA i Algarve är inte samma sak som succé i EM på hemmaplan.

Blågult visade i går att man är på rätt väg, men man är inte framme. Inte på långa vägar. Det finns fortfarande många delar och detaljer som kan och bör bli bättre.

Försvarsspelet är inte klockrent (ta USA:s 1–1 som exempel), bollförlusterna på mittplanen är fortfarande för många och det offensiva spelet måste vässas betydligt.

Dessutom vill jag se en Lotta Schelin som tat mycket mer ansvar och som verkligen spelar som den stjärnspelare Pia Sundhage vill att hon ska vara i landslaget.

Så här långt har hon inte ens varit nära någon stjärnglans.