Silly season har tjuvstartat. Innan säsongen ens är över har spelare redan börjat byta arbetsgivare.

Sent i eftermiddag gick GT ut med uppgifterna att Jitex framtidslöfte, Fridolina Rolfö, är klar för spel i Linköping efter säsongen. Därmed verkar Linköping fortsätta sin satsning på talangfulla spelare.

Uppgifter i GP gör gällande att serieledande LdB FC Malmö har ställt in siktet på Kopparbergs/Göteborgs engelska mittfältare Anita Asante. 

Asante konfirmerar att Skåneklubben har varit i kontakt med hennes agent och att hon ska ta ett beslut om sin framtid i nästa vecka.

Något som däremot inte gått att läsa ännu, men som det ryktats om, är att nigerianskan Ogonna Chukwudi kommer att lämna Umeå för spel i Kif Örebro efter säsongen.

En intressant värvning av Örebro som i Chukwudi får just den typ av yttermittfältare som man saknat under året.

Dessutom blir det, enligt konkurrentens tidningsuppgifter, en ängel som efterträder ärkeängeln Torbjörn Nilsson i Kopparbergs/Göteborg. Stefan Rehn är mannen, som trots att han står under kontrakt med Jitex, kommer att leda Peter Bronsmans (eller ”Bromsman” som en spelare kallade honom) fotbollslag 2014.

Mer rykten och faktiska uppgifter om klubbyten lär komma inom kort. Cirkusen har nämligen bara börjat.

Hyllad efter genrepet mot England. Svag i och ratad efter premiären mot Danmark. Jag tror att Antonia Göransson är förbrukad i detta mästerskap.

Det var inget snack om saken. Antonia Göransson lyste i Sveriges genrep mot England i Ljungskile. Sex dagar senare var hon som förbytt.

Allt hon gjorde bra mot Anita Asante, Karen Carney och Rachel Yankey såg svårt, närmast omöjligt ut för henne mot Pernille Harder, Mariann Gajhede och Johanna Rasmussen.

Öppningsmatchen på Gamla Ullevi blev därför en enda lång mardröm för den spelare som Pia Sundhage hyllat vid flera tillfällen under året.

Göransson bänkades mot Finland och ersattes av rumskompisen Sofia Jakobsson. (Tänk er stämningen på det hotellrummet kvällen innan matchen …)

Rätt men fel
Sportsligt sett var det inget snack om att förbundskapten Sundhage gjorde rätt. Ser man på det hela ur ett psykologiskt perspektiv kan petningen ha varit förödande.

När Antonia Göransson tränade (frivilligt) tillsammans med reserverna dagen efter Danmarksmatchen lyste hon av frustration. Viljan fanns där precis som ambitionen, men ändå låste sig allt för skånskan.

Innan hon byttes in mot Finland i lördags klappades hon om av assisterande förbundskapten Lilie Persson. Lite som att Persson ville säga: ”Du klarar det här. Kör på bara”.

Visst klarade Göransson av inhoppet, men hon var dessvärre inte särskilt bra. Att hon tagit stryk av sin bleka insats i EM-premiären och av petningen syntes lång väg.

Stoppades från träning
När landslaget tränade på Rambergsvallen i går ville Göransson vara med, men stoppades av Helena Andersson, landslagets fysiolog.

Anledningen var att landslagsledningen ville bromsa yttermittfältaren. Få ner henne i var och samla ny energi efter en vecka som, lita på mig, har varit extremt turbulent för henne.

Men även om jag tycker att Sundhage & Co gjorde rätt som lät Göransson vila i går så tror jag inte att man kommer att ha särskilt mycket nytta av henne i det här mästerskapet.

Hade man önskat använda Antonia Göransson mer i detta EM borde man nog ha startat henne mot Finland. Gett henne chansen att revanschera sig och känna att det var okej att göra en dålig match.

Nu tror jag att turneringen är över. Tiden räcker inte till för att bygga upp tysklandsproffset klart medtagna självförtroende. Göransson är helt enkelt förbrukad i detta EM.

I torsdags genrepade Sverige mot England. I kväll spelar England sin sista träningsmatch före EM – på Östgötaslätten.

Det har nog knappast spelats någon landskamp i Ljungsbro förut. Men i kväll händer det när Hope Powells England ställs mot ett juniorlag (pojkar) från Linköping.

Några få inkast från Cloettas fabrik, långt ifrån mediabevakning och tv-kameror, kommer Anita Asante, Karen Bardsley och kanske till och med Kelly Smith göra de sista finjusteringarna inför EM, som för Englands del inleds mot Spanien på fredag.

Uppdatering: Matchen spelades inte i Ljungsbro, det blev Folkungavallen.

Den amerikanska landslagsspelaren Yael Averbuch är nästan lika rolig att följa på Instagram som hon är att se på planen.

I går bjöd hon på följande bild från Kopparbergs/Göteborgs träning:

Supercupfinalen utgör starten på tävlingssäsongen och ger fjolårets bästa lag en chans att vinna en ny titel. Men för min del är det helt andra aspekter än fajten om en styvmoderligt behandlad pokal som kittlar när Tyresö tar emot Kopparbergs/Göteborg på Tyresö IP.

Tyresö imponerade stort när jag såg dem senast. Det spel som laget visade upp i första halvlek mot Linköping på Bosön var inget annat än ruskigt bra.

Med en hög och aggressiv press, precisa spelvändningar och rent blixtrande omställningar fick man ett något skadeskjutet LFC att se ganska visset ut.

Kopparbergs/Göteborg kom tvärtemot inte upp i den nivå jag hade förväntat mig i de två matcherna mot Juvisy Champions League.

Låt vara att motståndet var tuffare än Tyresös dito på Bosön, men ändå.

Uppspelen fungerade inte, farten fanns inte heller riktigt där och det offensiva spelet klickade definitivt inte för det 4-2-3-1-spelande västkustlaget.

Så det är med funderingar på om Torbjörn Nilsson har fått fart ordning på lagets upp- och anfallsspel som jag åker till Tyresövallen i morgon eftermiddag – och med stora förväntningar på det krig som mycket troligt kommer att utspela sig på mittfältet.

Kampen mellan Tyresös centrala spelare (Caroline Seger, Lisa Dahlkvist och Veronica Boquete) och Göteborgs nav (Anita Asante, Yael Averbuch och Marie Hammarström) kommer att bli högintressant och kanske rent av matchavgörande.

Kan Kopparbergs/Göteborg vinna kampen på mitten så kan man också spela hem säsongens första titel.