Rosengård är på jakt efter en målvakt. Eskilstuna likaså. Och kanske även Linköping. Intressant nog är de toppklubbarna ute efter samma spelare – Kanadas landslagsmålvakt Erin McLeod.

Kathrin Längert har fått lämna mästarklubben Rosengård. Emelie Almesjö har sagt adjö till serietvåan Eskilstuna. Nu är båda klubbarna ute efter att stärka upp sina respektive trupper med en första- eller andrekeeper.

Mycket, till och med väldigt mycket, talar för att båda lagen fajtas om att få Erin McLeods namnteckning på ett nyprintat avtal. Som av en händelse framkommer det i en intervju med Vancouver Sun att den kanadensiska VM-målvakten drömmer om att spela i antingen Rosengård eller Eskilstuna.

Om Linköping är med i samma race låter jag var osagt. Klubben står just nu med två målvakter, men ingen av dem är naturliga förstaval i damallsvenskan.

Erin McLeod är bra. Riktigt bra. Men hon kostar en rejäl slant också. Samtidigt finns det målvakter på hemmaplan som är lika eller åtminstone nästan lika bra – och betydligt mycket billigare.

Personligen så anser jag att svenska klubbar generellt sett är lite för bra på att gå över ån efter vatten. Jag säger inte att så är fallet i kampen om Erin McLeod, utan över huvud taget.

Det finns många svenska spelare med stor potential, med möjligheter att ta jättestora utvecklingskliv – bara de hamnar i rätt miljö. Två färska exempel är Pauline Hammarlunds utväxling i  och Olivia Schoughs dito i Eskilstuna. Två spelare som tidigare fört en tynande och långt ifrån imponerande tillvaro i andra klubbar har kommit till klubbar där de fått möjlighet att blomma ut, att växa och ta fantastiska steg.

Hur kommer det sig då att så många klubbar missar de guldkorn som faktiskt finns på nära håll och värvar mycket avsevärt dyrare spelare från utlandet istället? Det enkla och krassa svaret är att många klubbar har för dålig koll.

Istället för att åka regionen eller kanske till och med landet runt och se många matcher låter de sig vara i händerna på agenter. För somliga klubbar kan det vara en ekonomisk fråga, att man faktiskt inte har ekonomiska möjligheter att ge sig ut i landet för att se och scouta spelare, för andra handlar det om bekvämlighet.

Naturligtvis är det enklare att få en lista på spelare från en agent än att köra eller åka några hundra mil för att se halvtaskiga matcher i förhoppning om att hitta en framtida stjärna. Men det är också dyrare, i långa loppet.

Nu kan jag låta som en bitter och klagande gubbe, och det är jag också från tid till annan. Men när det handlar om spelarrekrytering vet jag sannerligen vad jag pratar om, där har jag snustorrt på fötterna. Det har jag ju nämligen själv ägnat mig åt i ett antal år.

Så vad vill jag egentligen säga med det här inlägget? Jo, att majoriteten av de damallsvenska klubbarna skulle kunna spara tiotusentals, kanske till och med hundratusentals, kronor varje år om de jobbade mer som Piteå gör, eller Gefle i herrarnas allsvenska – istället för att rekrytera från spelarlistor de får på mejl från agenter.

Rosengård fick en lika enkel som spikrak resa till tre nya, viktiga poäng. Umeå var helt enkelt för svagt för att utgöra något verkligt hot. Segern innebär att Malmölaget sätter press på de övriga topplagen.

Det blev en väldigt ensidig match på Malmö IP. Rosengård dikterade villkoren från första till sista spark och kunde inkassera tre tunga poäng utan att ens spela särskilt bra. Umeå var helt enkelt för dåligt.

Inte ens med samtliga spelare tillgängliga är Umeå särskilt slagkraftigt. Laget är ungefär så bra som åttondeplatsen i tabellen anger. Utan Hanna Glas och Lina Hurtig var kvaliteten kraftigt devalverad – vilket blev väldigt tydligt i kvällens match.

För även om Rosengård dominerade så skapade man inte särskilt farliga chanser. Det såg ut som det gjort mest hela tiden under höstsäsongen, det vill säga stort bollinnehav, men förfärligt få heta chanser.

Men vad gör väl det när man har Natasa Andonova?

Makedonskan gjorde Malmölagets båda mål, det ena vackert, det andra turligt.

Vid 1–0-målet visade hon att hon är seriens i särklass bästa frisparksskytt. Med en vacker smekning placerade hon bollen tätt intill Tove Enbloms vänstra stolpe.

2–0 var frukten av tre misstag i rad från Umeå. Landslagsbacken Elin Landström gav bort bollen, finskan Emmi Alanen gjorde samma sak och Tove Enblom släppte Andonovas inte alltför märkvärdiga skott under sig.

Tack och god natt.

Segern innebär att Rosengård gick upp i serieledning i en haltande tabell.

***

Elin Landström slängde bort den ena passningen efter den andra i kvällens match. Kanske hade hon en riktigt dålig kväll, i annat fall hör hon inte hemma i en svensk landslagstrupp.

***

Umeå skapade inget framåt, inget att skriva hem om i alla fall. Trots det höll laget på att få både en och två chanser helt till skänks. Samarbetet mellan målvakten Kathrin Längert och mittbacken Emma Berglund var allt annat än klockrent.

***

Rita Chikwelu och Lisa Lantz var de enda två Umeåspelarna som visade klass och kvalitet på Malmö IP.

***

Rosengård är tillbaka i förarsätet i guldracet, men oavsett om man vinner serien eller inte kan tränaren Jack Jensen försvinna efter säsongen. Enligt Expressen har Rosengård fler spår än Jensen för tränarjobbet nästa säsong.

Personligen tror jag inte att ett SM-guld räcker för att dansken ska få stanna i klubben. Anledningen? Spelet under hösten. Jensen har inte alls lyckats skapa ett spel som kännetecknar en guldkandidat.

***

Josée Belanger har inte levt upp till förväntningarna. Kanadensiskan har gjort ett mål på sina sju matcher i Rosengård, men mycket mer har inte uträttat.

Faktum är att jag har svårt att se vilka hennes verkliga styrkor är. Som jag ser det har värvningen av Belanger varit en fullkomlig flopp.

Livsviktiga segrar för Rosengård och Mallbacken, en blytung förlust för Hammarby. Mästarlaget klamrade sig fast i guldstriden – samtidigt som Mallbacken kanske avgjorde kampen om nytt allsvenskt kontrakt.

Det är små marginaler i fotboll och inte sällan närmast obetydliga skillnader mellan framgång och misslyckande. På Zinkensdamm var det en utebliven straff, ett missat friläge och en förlupen rensning som fällde avgörande.

Hammarbys blott andra hemmaförlust på två säsonger kan visa sig vara förödande. För medan ”Bajen” föll tog argaste konkurrenten, Mallbacken, tre nya poäng. Med tre omgångar kvar att avverka har tabelltian Mallbacken fyra poäng ned till elvan Hammarby.

Att lagen möts i den näst sista omgången ger extra krydda till kampen kring nedflyttningsstrecket – om den nu inte redan är avgjord.

Jag brukar normalt sett ha svårt att tycka synd om lag eller känna med dem som tycker sig ha varit värda att vinna när de förlorat. Men i dag lider jag faktiskt med Hammarby som i mitt tycke var värt minst en poäng, kanske till och med tre.

Laget blev, enligt min mening, bestulet på en straff när Sara Björk Gunnarsdottir tryckte till Moa Hedell kort före paus. Hedell föll, men fick varken straff, hörna eller något annat än möjligen skrubbsår med sig från situationen.

Hedell fick en gyllene chans att ta revansch i början av andra halvlek när hon kom fri mot Kathrin Längert. Hedells avslut gick rakt på och Hammarbys bästa målchans blev resultatlös. Istället lyckades Rosengård hitta en väg att vinna. Trots att spelet inte imponerade och att laget hade rasande svårt att skapa egentligt farliga chanser så lyckades man ta tre poäng.

En misslyckad rensning gav Ali Riley chansen. Riley tog den och sköt Malmölaget till en seger som innebär att man fortfarande är med guldstriden.

***

Samtidigt som Riley sköt Rosengård till vinst och fortsatta gulddrömmar tog Mallbacken ett kraftigt grepp om tiondeplatsen i tabellen. Zoe Ness 2–1-mål åtta minuter in i andra halvlek innebar inte bara tre poäng utan alltså också att laget drygade ut försprånget ner till jagande Hammarby.

***

Serieledande Eskilstuna åkte till Norrbotten för att befästa sin topposition och ta ytterligare ett kliv närmare ett historiskt guld. 

Så blev det inte. 

Piteå är bra. Piteå är tungt – och på hemmaplan extremt svårslaget. 

Det var Piteå i dag. Hemmalaget vann, klättrade upp på tredje plats i tabellen och såg till att guldstriden blev betydligt hetare än den var i går. 

***

Umeås 4–3-vinst mot Kristianstad och Örebros 2–1 mot AIK (spelades i går) innebar inga tabellförändringar.

***

Redan i slutet av augusti skrev jag här i bloggen att Rosengård sålde sina guldchanser när man släppte Anja Mittag till Paris Saint-Germain och Ramona Bachmann till Wolfsburg. I dag såg jag i Expressen att Malmölagets sportchef, Therese Sjögran,  är inne på samma linje.

***

Två Stockholmslag kan tvingas lämna damallsvenskan. AIK är redan klart för nedflyttning medan ligger skrynkligt till efter dagens förlust. Samtidigt är ett annat 08-lag på väg att ta klivet upp.

Djurgården tog tre nya poäng i går och behöver nu bara en poäng till för att säkra allsvenskt spel 2016.

Landets bästa 19-åringar samlades i dag på Bosön för att börja finslipa formen inför EM i Israel. Alla utom lagkaptenen Zecira Musovic vill säga.

Rosengårds målvakt Zecira Musovic upplever sin bästa säsong i karriären. Hon har vaktat Malmölagets mål i sex av sju matcher i damallsvenskan, hållit nollan i tre av dessa och var högaktuell att komma med i den svenska truppen till VM i Kanada.

Så blev det inte.

Den tredje målvaktsplatsen gick till Hilda Carlén (Piteå) och Musovic fick ställa om siktet mot F19-EM i Israel. För två veckor sedan kom dock beskedet att målvaktstalangen också missar det mästerskapet eftersom Rosengård inte släpper i väg henne.

Det handlar naturligtvis inte om illvilja från Malmöklubbens sida.

Anledningarna är att Musovic har varit riktigt bra, att reservmålvakten Kathrin Längert har dragits med skador under säsongen – och drabbades av ytterligare en så sent som i förra veckan – och att F19-EM spelas utanför internationella speldatum.

Men varje mynt har två sidor.

Rosengårds beslut slår så klart hårt mot F19-landslaget som får åka till EM utan en nyckelspelare, tillika lagkapten. Men också mot Musovic själv som går miste om möjligheten att samla på sig viktig erfarenhet och ännu ett stort mästerskap.

Beslutet får dessutom viss betydelse för damallsvenskan eftersom andra klubbar släpper i väg sina spelare. Nu har ganska få av de övriga den nyckelroll som Musovic har i Rosengård, men ändå.

Förståeligt, men beklagligt
Sydsvenskans Max Wiman skrev att Svenska Fotbollförbundet försökt tvinga Rosengård att släppa Musovic till EM. Jag har ingen aning om det stämmer eller inte, jag vet bara att jag har förståelse för båda sidor (Rosengård och F19-landslaget).

Och hur är läget? Beklagligt.

Det är förbaskat synd att situationen ska uppstå, att en riktigt duktig spelare går miste om den utbildning som ett internationellt slutspel innebär och chansen att slåss om mästerskapsmedaljer.