Livsviktiga segrar för Rosengård och Mallbacken, en blytung förlust för Hammarby. Mästarlaget klamrade sig fast i guldstriden – samtidigt som Mallbacken kanske avgjorde kampen om nytt allsvenskt kontrakt.

Det är små marginaler i fotboll och inte sällan närmast obetydliga skillnader mellan framgång och misslyckande. På Zinkensdamm var det en utebliven straff, ett missat friläge och en förlupen rensning som fällde avgörande.

Hammarbys blott andra hemmaförlust på två säsonger kan visa sig vara förödande. För medan ”Bajen” föll tog argaste konkurrenten, Mallbacken, tre nya poäng. Med tre omgångar kvar att avverka har tabelltian Mallbacken fyra poäng ned till elvan Hammarby.

Att lagen möts i den näst sista omgången ger extra krydda till kampen kring nedflyttningsstrecket – om den nu inte redan är avgjord.

Jag brukar normalt sett ha svårt att tycka synd om lag eller känna med dem som tycker sig ha varit värda att vinna när de förlorat. Men i dag lider jag faktiskt med Hammarby som i mitt tycke var värt minst en poäng, kanske till och med tre.

Laget blev, enligt min mening, bestulet på en straff när Sara Björk Gunnarsdottir tryckte till Moa Hedell kort före paus. Hedell föll, men fick varken straff, hörna eller något annat än möjligen skrubbsår med sig från situationen.

Hedell fick en gyllene chans att ta revansch i början av andra halvlek när hon kom fri mot Kathrin Längert. Hedells avslut gick rakt på och Hammarbys bästa målchans blev resultatlös. Istället lyckades Rosengård hitta en väg att vinna. Trots att spelet inte imponerade och att laget hade rasande svårt att skapa egentligt farliga chanser så lyckades man ta tre poäng.

En misslyckad rensning gav Ali Riley chansen. Riley tog den och sköt Malmölaget till en seger som innebär att man fortfarande är med guldstriden.

***

Samtidigt som Riley sköt Rosengård till vinst och fortsatta gulddrömmar tog Mallbacken ett kraftigt grepp om tiondeplatsen i tabellen. Zoe Ness 2–1-mål åtta minuter in i andra halvlek innebar inte bara tre poäng utan alltså också att laget drygade ut försprånget ner till jagande Hammarby.

***

Serieledande Eskilstuna åkte till Norrbotten för att befästa sin topposition och ta ytterligare ett kliv närmare ett historiskt guld. 

Så blev det inte. 

Piteå är bra. Piteå är tungt – och på hemmaplan extremt svårslaget. 

Det var Piteå i dag. Hemmalaget vann, klättrade upp på tredje plats i tabellen och såg till att guldstriden blev betydligt hetare än den var i går. 

***

Umeås 4–3-vinst mot Kristianstad och Örebros 2–1 mot AIK (spelades i går) innebar inga tabellförändringar.

***

Redan i slutet av augusti skrev jag här i bloggen att Rosengård sålde sina guldchanser när man släppte Anja Mittag till Paris Saint-Germain och Ramona Bachmann till Wolfsburg. I dag såg jag i Expressen att Malmölagets sportchef, Therese Sjögran,  är inne på samma linje.

***

Två Stockholmslag kan tvingas lämna damallsvenskan. AIK är redan klart för nedflyttning medan ligger skrynkligt till efter dagens förlust. Samtidigt är ett annat 08-lag på väg att ta klivet upp.

Djurgården tog tre nya poäng i går och behöver nu bara en poäng till för att säkra allsvenskt spel 2016.

Det finns comebacker och så finns det comebacker, som den Elena Sadiku svarade för efter ett års skadefrånvaro. Eskilstunaspelaren bjöd på en riktig håll käften-återkomst som innefattade ett hattrick – före paus.

Den som begav sig till Tunavallen i hopp om att få se mål och en kul comeback av Elena Sadiku blev sannerligen inte besviken. Eskilstuna körde över jumbon AIK fullständigt och dödade matchen på en dryg halvtimme.

När lagen gick till halvtidsvila hade Elena Sadiku både fullbordat ett hattrick och

och jublat åt Petra Larssons fullträff. 4–1 i paus blev 5–1 till slut. Därmed är Eskilstuna tvåa i tabellen, två poäng före trean Linköping som dock spelat en match mindre.

***

Rapporterna efteråt skvallrade om att Hammarby gjort sin spelmässigt bästa match för säsongen. Surt då att nykomlingen bara fick med sig en poäng från mötet med Vittsjö.

Felpassningar kan vara kostsamma. Det blev Bajen varse om på Zinkensdamm där två förlupna passningar resulterade i Vittsjömål. Båda gångerna var det Linda Sällström, som kunde ha hamnat i Hammarby den här säsongen, som tackade genom att skicka bollen i nät bakom kompisen Sofia Lundgren.

Men Hammarby kom tillbaka. Först reducerade Emma Jansson (som skjutit på sin avresa till F19-EM i Israel för att kunna spela mot Vittsjö) och därefter kvitterade Clara Markstedt (med sitt första mål för säsongen).

2–2 blev slutresultatet i en match där Hammarby kunde, borde och skulle ha vunnit. Men även om fullpoängaren uteblev visade laget från Söder styrka och moral som kom tillbaka från ett tvåmålsunderläge.

***

För AIK ser läget betydligt sämre ut. Nazanin Vaseghpanah har definitivt inte fått någon drömstart som huvudtränare för Solnalaget. Onsdagens förlust mot Piteå följdes alltså upp med ett nytt nederlag i dag och totalt 1–7 i målskillnad.

Känslan är att det krävs ett mindre mirakel för att AIK ska kunna kravla sig upp från jumboplatsen och ta sig över nedflyttningsstrecket. Och som jag har skrivit här tidigare har jag svårt att se hur nyss nämnda AIK och Mallbacken ska undvika degradering.

De övriga lagen runt nedflyttningsstrecket (Hammarby, Örebro och Umeå) är helt enkelt för bra.

***

Om någon missat Pauline Hammarlunds framfart och utveckling i Piteå är den väl värd att uppmärksamma. Med sina två mål i segermatchen mot AIK senast är Hammarlund nu uppe i sju mål på åtta matcher och delar skytteligaledningen med Ramona Bachmann. Imponerande.

Fortsätter Piteåanfallaren så här är hon snart, om inte redan, aktuell för landslagsspel.

***

I morgon går en epok i graven Therese Sjögran spelar då sin allra sista match i karriären. Jag hoppas att hon blir rejält hyllad för hon landets meste landslagsspelare är verkligen värd det.

Och redan innan hon har lagt skorna på hyllan är en sak väldigt säker – hon kommer att vara saknad, både i damallsvenskan och i landslaget.

Damallsvenskan är rekordjämn.
Fem futtiga poäng skiljer mellan serieledande Rosengård och tabellnian Kristianstad.
När ska något eller några lag ta chansen?

Under de senaste tio åren har jag följt och bevakat svensk damfotboll på riktigt nära håll, men jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin upplevt en så jämn vårsäsong som jag gör nu.
Efter sju spelade omgångar (för alla lag utom Umeå och Tyresö som spelat sex matcher vardera) är det sardinburkstrångt i tabellen.

Regerande mästarlaget Rosengård är med sina 15 poäng bara tre pinnar före trion Linköping, Eskilstuna och Örebro.
Umeå och Piteå, med elva poäng vardera, parkerar just bakom tätkvartetten och följs i sin tur av tre lag på tio poäng; Göteborg, Tyresö och Kristianstad.

Frågan är när något lag ska ta chansen att på allvar haka på Rosengård eller kanske till och med gå ifrån?
Både Linköping och Eskilstuna hade möjligheten att gå upp på 14 poäng i går, men tog den inte. Matchen lagen emellan slutade 1–1.

Även Piteå och Umeå kunde göra sig själva till topplag i går, men för Piteå slutade bortamatchen mot AIK med en 2–1-förlust och för Umeå blev resan till Kristianstad poänglös (förlust med 1–0)

Tidigare i veckan räknade jag bort Kopparbergs/Göteborg från tabelltoppen när laget förlorade mot Örebro med 2–0. Det uttalandet kan jag få ta tillbaka eftersom Stefan Rehns gäng trots allt bara är fem poäng från förstaplatsen.

På tal om tabelltoppen så hade ju Rosengård ett riktigt fint läge att rycka ifrån, men Skånelaget föll mot Tyresö (2–1) och därmed är Damallsvenskan fortsatt rekordjämn.

…

Noterbart är att Umeå valde att ställa Tove Enblom i mål istället för ordinarie målvakten Malin Reuterwall i matchen mot Kristianstad.
Enblom fick tuffaste tänkbara starten på sin debut när hon tvingades släppa Linnea Liljegärds avslut förbi sig.

…

Att Charlotte Rohlin blev besviken när hon drog upp sin lårskada i comebacken mot Kristianstad har kanske undgått någon, men gör det sannolikt inte lika mycket längre.

Landslagsbacken bröt nämligen ett ben i lillfingret när hon i frustration gav avbytarbåset en smäll i samband med att hon tvingades kliva av