Göteborg kom till matchen mot Hammarby utan målvakt, men förlorade av helt andra anledningar.

Att inte kunna ställa en målvakt mellan stolparna i en seriematch är direkt dåligt och ett tydligt tecken på att det finns mycket kvar att jobba med i de damallsvenska klubbarna. I vissa avseenden håller ligan skyhög kvalitet, i andra är nivån närmast bottenlöst låg.

Men det var inte avsaknaden av en målvakt som blev Göteborgs fall på Zinkensdamms IP, det var det ojämna, stundtals helt ostrukturerade, försvarspelet och bristen på en plan B.

Faktum var att Hammarby kom till dubbelt så många avslut som Göteborg gjorde (12–6) och skapade vid sidan av målen flera fullödiga chanser som mycket väl hade kunnat resultera i ännu fler mål. Framför allt kunde Bajen tämligen enkelt försvara sig mot gästernas få och uddlösa attacker.

På plats såg jag hur Göteborg körde fast anfallsmässigt redan före paus, hur Manon Melis blev stillastående, hur Lieke Martens hade svårt att hitta in med bollar bakom Hammarbys lågt stående backlinje.

Det var egentligen bara en gång som Melis blixtrade till och då gjorde hon mål.

I andra halvlek flyttade Stefan Rehn fram sina styrkor, såg till att alltid attackera med minst två spelare mot Hammarbys högerback Olga Ekblom, men närmare än Danielle Van de Donks reducering kom man aldrig.

Jag läste den kritik Mallbackens ordförande Sven Eriksson riktade mot Göteborg efter förlusten och har förståelse för hans besvikelse. Men som jag ser det var det inte Anna Ahlstrands målvaktsinsats (även om Emma Janssons 1–0-mål inte direkt såg otagbart ut) som fällde Göteborg. Det var snarare bristen på variation i anfallsspelet och den totala avsaknaden spel i djupled bakom Hammarbys backlinje.

***

I övrigt gick det nästan som väntat. Rosengård briljerade inte, men hittade ändå en väg att vinna mot Mallbacken. Ett sent frisparksmål från Marta säkrade tre viktiga poäng.

***

Linköping hade chansen att blanda sig i guldstriden på allvar igen, men tog den inte. Med ett sent mål sköt Julia Spetsmark samtliga tre poäng till Kif Örebro istället.

***

I Solna bjöds det på svängdörrsförsvar och mål i massor. AIK nätade tre gånger om, men förlorade ändå mötet med Umeå. Det krävs nog ett mirakel om AIK ska spela damallsvensk fotboll även nästa år.

***

De återstående topplagen, Eskilstuna och Piteå, tog full pott båda två. Eskilstuna är därmed tvåa i serien, två poäng bakom Rosengård, medan Piteå parkerar på fjärde plats, en pinne bakom Linköping.

Dagen efter 4–1-förlusten mot Tyskland i Ottawa riktar Lilie Persson kritik mot de damallsvenska klubbarna. Anledningen: landslaget fick för lite förberedelsetid.

Att landslagsledningen med Pia Sundhage i spetsen kommit på kant med damallsvenskans tolv klubbar är känt sedan länge. Klimatet mellan parterna har stundtals varit ganska hårt och när klubbarna sa nej till att skicka sina spelare till ett planerat landslagsläger som låg utanför Fifas internationella kalender blossade konflikten upp på riktigt allvar.

Dagen efter stjärnsmällen mot Tyskland vädrar assisterande förbundskapten Lilie Persson ånyo sitt missnöje med de damallsvenska klubbarna. För Radiosporten säger Persson bland annat att landslaget inte fått någon tid att förbereda sig på och att man haft en hel vecka kortare tid att ladda upp jämfört med 2011.

Persson jämför med Tyskland som kunnat samla sina landslagsspelare långt tidigare eftersom Frauen-Bundesliga slutade redan 10 maj.

Bladet från munnen
Min mamma lärde mig redan i tidig ålder att inte säga saker i affektion, att tiga i stunder av upprördhet. Ett riktigt gott råd, men inte helt lätt att följa alla gånger. Det här är en sådan gång där jag inte kan hejda mig.

Att svinga mot landets tolv bästa klubbar dagen efter att landslaget fått sig en rejäl fotbollslektion av Tyskland kan för somliga kanske tyckas naturligt, för andra bara dumt.
Jag tillhör den senare kategorin, av flera anledningar.

När förbundskaptenerna klagar över att klubbarna inte varit tillmötesgående eller lyssnat på önskemål och krav måste man titta på vilka önskemål landslagsledarna faktiskt har haft.

Att Sundhage hade önskat mer tid att förbereda laget inför VM har jag all förståelse för, men en del av kollegan Perssons kritik riktar sig faktiskt mot att tränare inte lyssnat på landslagsledningens önskemål om att spela landslagsaktuella spelare på vissa positioner eller att ge dem mer speltid.

Den delen av kritiken är naiv, nästan dum. Sundhage och Persson har ingen med klubbtränarnas beslut att göra och ska, enligt min uppfattning, inte lägga sig i var tränarna väljer att placera sina landslagsaktuella spelare. Om Stefan Rehn väljer att spela Elin Rubensson som yttermittfältare i Kopparbergs/Göteborg är det hans fulla rätt – åtminstone så länge klubbarna står för spelarnas utveckling och löner.

Kritiken är felriktad
Det som åtminstone jag har svårast att köpa med Lilie Perssons utspel är inte tajmingen, även om den är halvtaskig, utan att förbundskaptenen lägger ansvaret för landslagets uteblivna VM-framgång på klubbarna.

Efter ett 2014 som blev det sämsta i landslagets historia och en vår där blågult släppt in 18 mål på tio matcher känns det här utspelet både billigt och fel.

För det kan väl inte vara klubbarnas fel att landslaget förlorade fler matcher under fjolåret än man gjort under något år sedan starten på 1970-talet? Och det är väl knappast klubbarna som ska anklagas för att det blågula försvarsspelet varit ihåligt som en schweizerost från tid till annan?

Det är en självklarhet att klubbar och förbund måste jobba tillsammans, att damallsvenska tränare ska ha en bra dialog med förbundskaptenerna. Men ett samarbete kan bara fungera om båda parter bjuder till och dialoger bara leda till något bra om båda sidor vill det.

Så fungerar det tyvärr inte i dag – och så kommer det nog inte att fungera om en månad heller. Landslagets största problem finns inte att hitta i klubbarna, det finns mycket närmare än så.

Och om landslagsledningen vill få till stånd ett bättre samarbete med klubbarna och därmed ett bättre klimat måste man nog sträcka ut handen. För så länge förbundskaptenerna svingar vilt och vädrar sin kritik i media lär nog inte klubbarna ha någon större lust att bjuda till eller lyssna till önskemål.

Kopparbergs/Göteborg besegrade Mallbacken med minsta möjliga marginal. Därmed lever chansen till en topplacering. 

1-0 mot Mallbacken imponerar kanske inte, men var tillräckligt för att ge Stefan Rehns gång tre nödvändiga poäng. 

Och med tanke på att stjärnorna Manon Melis och Lieke Martens vilade på grund av skadekänningar var resultatet klart okej. 

För nykomlingen Mallbacken innebär kvällens förlust att laget går in i VM-uppehållet som nästjumbo. 

Utan förstärkningar i sommar har jag väldigt svårt att se hur gänget från Värmland ska hänga kvar. 

***

I morgon möts AIK och Hammarby i en fajt som hemmalaget måste vinna för att inte tappa ytterligare mark uppåt. 

Seger för Solnalaget ger ett visst hopp om ett liv efter VM. En förlust gör läget nattsvart för tabelljumbon. 

Kopparbergs/Göteborg förlorade mot Kristianstad på bortagräs med 3–1. Stefan Rehns ser inte ut att tillhöra toppstriden i år heller.

Det tog sex minuter för Kristianstad att skjuta hål på Göteborg i går. 45 minuter och ytterligare två mål senare stod det klart att bryggerilagets förlustsvit på Vilans IP skulle förlängas.

Sex år har gått sedan Göteborg vann mot Kristianstad på bortaplan och gårdagens förlust innebar att det tippade topplaget tappade tre viktiga poäng.

Förluster kommer under en säsong, men som Stefan Rehns lag spelade i går kommer fallen att bli fler. Försvarsspelet håller nämligen inte för en topp tre-placering.

Jag blir inte riktigt klok på hur klubben resonerar eftersom försvarsspelet varit ett sorgebarn i flera säsonger och backarna inte varit av tillräckligt hög klass för att kunna utmana de verkliga topplagen i damallsvenskan.

Så min slutsats är att Göteborg inte kommer att tillhöra toppen i år heller.

***

I eftermiddag står väldigt viktiga poäng på spel när AIK tar emot Mallbacken. Lagen som jag tror får lämna ligan när säsongen är över behöver båda två ta full pott.

Ett oavgjort resultat är närmast att likna med förlust för bottengängen.

Först missade Linköping, sedan föll Kopparbergs/Göteborg.
Det är fördel Kif Örebro i kampen om en Champions League-plats.

Tre lag har varit de tuffaste kombattanterna i jakten på andraplatsen i Damallsvenskan och en plats i nästa års Champions League.
Samtliga tre, Göteborg, Linköping och Örebro, har haft chansen, men inget av lagen har tagit den.

Och det är just det som håller på att avgöra toppstriden. Istället för att greppa möjligheten har både Linköping och Göteborg bränt sina chanser. Visserligen har Stefan Rehns Göteborg en liten öppning kvar – men då måste man vinna mot Vittsjö samtidigt som Örebro förlorar mot Eskilstuna.

Så min fråga inför slutrundan är: ska något lag ta chansen nu då, eller går andraplatsen till det lag som missat minst?

SM-guldet är 90 minuter och en poäng bort för Rosengård.
Så plocka fram guldhattarna, sätt champagnen på kylning och ladda för jubel – i kväll avgörs Damallsvenskan.

Dagen är här då Rosengård kan bli Svenska mästare för fjärde gången på fem år. Med tre omgångar kvar behöver Malmölaget bara en enda poäng för att säkra SM-guldet.

Läget är nästan identiskt med den som utspelade sig säsongen 2010. Då kryssade LdB FC Malmö med Kopparbergs/Göteborg (1–1) och bärgade guldet med tre rundor kvar av Damallsvenskan.

Det kommer man att göra i kväll också, just mot Göteborg. Att Stefan Rehns gäng får tillbaka målfarliga Sara Lindén från skada och att man har en Champions League-plats att spela  räcker inte.

Jag tror nämligen att skickligheten och spetsegenskaperna som finns i Rosengård tillsammans med motivationen att säkra guldet redan nu är större än Kopparbergs/Göteborgs fotbollsmässiga muskler.

Så plocka fram guldhattarna, sätt champagnen på kylningen och ladda för jubel. I kväll blir Rosengård mästare igen.

Det är snart tre månader sedan laget senast vann i Damallsvenskan.
I dag kom ännu en käftsmäll när Umeå föll med 5–0 och inkasserade sin åttonde förlust i följd.
Laget som hade häng på topplagen under vårsäsongen är nu i fritt fall.

Kopparbergs/Göteborg studsade tillbaka direkt efter uddamålsförlusten mot Linköping senast. Tränaren Stefan Rehn fick se sitt lag köra över Umeå, bärga säsongens nionde seger och kliva upp på andra plats i Damallsvenskan, bakom Rosengård (i en haltande tabell).

Om Rehns Göteborg hittat formen och fått rejäl fart sedan sommaruppehållet är situationen den rakt motsatta för Umeå. Laget som var så svårpenetrerat och svårslaget under vårsäsongen är nu i fritt fall.

Umeå som visste inte hur det kändes att förlora förrän i slutet av maj månad minns nu knappt hur det känns att vinna. Den senaste segern kom mot Eskilstuna United 1 juni och sedan dess har man åkt på den ena förlusten efter den andra. Eftermiddagens tunga torsk i Göteborg var det åttonde nederlaget i följd. Dyster trend är bara förnamnet.

***

Ett annat lag som varit i fin form är Kif Örebro. Men förlusten mot tabellettan Rosengård senast tycks ha fått Närkelaget ur gängorna. Eftermiddagens bortamöte med Vittsjö slutade med ny förlust (2–1).

***

I skrivande stund leder Kristianstad, som lyckats rädda sin usla ekonomi och elitlicensen, över nästjumbon AIK med 1–0. Det skulle överraska mig rasande mycket om Skånelaget skulle tappa poäng mot ett AIK som ska vara tacksamma för att Jitex är snäppet sämre och att Tyresö gått i konkurs, annars hade det blivit degradering i år.

***

Med sex matcher kvar att spela kan jag inte se hur eller vilket lag som skulle kunna spela bort SM-guldet från seriesuveränen Rosengård.

Båda lagen behövde tre poäng, men fick nöja sig med varsin.
Matchen mellan Kopparbergs/Göteborg och Tyresö slutade med en halv besvikelse för båda lagen.

Det kunde ha varit ett toppmöte, men var det inte – varken spelmässigt eller sett till tabellplaceringarna.
Istället var det en match mellan två lag i stort behov av tre poäng.
Göteborg (med två raka kryss i bagaget) för att på allvar haka på topplagen i Damallsvenskan och Tyresö för att fortsätta sin klättring i tabellen.

Så blev det inte.

Manon Melis gav visserligen Stefan Rehns gäng hopp om tre pinnar när hon rullade in 1–0 tre minuter in i andra halvlek.
Men bara sju minuter senare letade sig en Marta-frispark, till synes ganska billigt, in i Göteborgsmålet och förhoppningen om full pott grusades.

90 minuter av slarvigt spel, mängder av bortslagna passningar och väldigt få målchanser resulterade i ett föga välkommet kryss och två missnöjda lag – åtminstone delvis.

Om det vill sig illa kan kvällens poängförlust bli kostsam för Göteborg, även om det än så länge skiljer lite mellan lagen i toppen av Damallsvenskan.
För Tyresö spelade väl poängtappet mindre roll. Om en dryg vecka spelar laget Champions League-final mot Wolfsburg och ytterligare ett par veckor senare kan sagan vara slut.

I dagsläget har jag i alla fall riktigt svårt att se någon annan utgång än att Tyresö Fotboll begärs i konkurs i Nacka tingsrätt 5 juni.
Allt annat får ses som en överraskning av galaktiska mått.

Så kanske var det bara Göteborg som lämnade planen i besvikelse i kväll när allt kommer omkring?

…

Spelet värmde inte på Valhalla i Göteborg, men publiksiffran gladde i alla fall.
1040 åskådare såg matchen på plats.

…

Samtidigt som det kryssades i Göteborg tog sig Linköping till semifinal i Svenska cupen via 3–0-seger mot Sirius på Studenternas i Uppsala.

Kristin Minde gjorde två mål och Fridolina Rolfö ett när Linköping tog sig fram till match mot Umeå eller Tyresö (se målen här).
Vilka Linköping får möta avgörs på Tyresövallen 28 maj klockan 18.00.

….

Noterbart var att landslagsmeriterade backen Magdalena Ericsson gjorde comeback i LFC:s startelva efter den knäskada som hållit henne borta från spel under vårsäsongen.

Rosengård tippas vinna Damallsvenskan medan Linköping målas upp som den kanske främsta utmanaren.
Men fler lag vill ha ett ord med i leken.
Det har blivit dags att fortsätta nedräkningen inför seriepremiären med de två lag som jag tror kommer att blanda sig i toppstriden.

3) Kopparbergs/Göteborg
En ängel har ersatts av en annan under vintern. Stefan Rehn har bytt Mölndal och Jitex mot Göteborg och Peter Bronsmans Kopparbergs – och tagit över efter Torbjörn Nilsson.
Med Rehn vid rodret ska Göteborgslaget ta upp kampen med regerande mästarlaget Rosengård och fjolårets trea Linköping.

Det har hänt mycket i klubben sedan säsongen avslutades förra hösten.
Systrarna Hammarström har lagt skorna på hyllan, Stina Segerström har tagit paus från fotbollen på grund av graviditet och trollgumman Johanna Almgren är knäskadad – igen.

Men man har också spetsat till truppen med holländska landslagstrion Manon Melis, Loes Geurts och Lieke Martens bland andra. Dessutom har man fått in värdefull rutin i form av fransyskan Sabrina Viguier som hämtats från Lyon.

Visserligen dras laget med en del skador, men över en hel säsong kommer man att kunna sätta press de verkliga guldkandidaterna.

Nyförvärv: Manon Melis (LdB FC Malmö), Loes Geurts (Vittsjö GIK), Kathlene Fernström (Jitex), Annica Sjölund (Jitex), Julia Wahlberg (Jitex), Lieke Martens (FCR Duisburg), Sabrina Viguier (Lyon), Sade Ayinde.

Förluster: Anita Asante, Yael Averbuch, Kristin Hammarström, Marie Hammarström, Camille Levin, Olivia Schough, Stina Segerström (uppehåll).

4) Umeå IK
Den förra storklubben tog ett kliv framåt förra säsongen och hoppas ta nya steg i år. Viktiga kuggar som Alexandra Nilsson och Ogonna Chukwudi har försvunnit och ersatts av unga i huvudsak unga spelare.

Men de unga talangerna har blivit ett år bättre och mer rutinerade, vilket talar för en bättre slutplacering än fjolårets femteplats.
Nyckelspelaren Emma Berglund är tillbaka och kommer att ge trygghet och stadga i det mittförsvar som blandade och gav under 2013.

Nyförvärv: Lisa Renlund (Piteå IF), Hanna Glas (Sunnanå SK), Tove Enblom (Djurgården), Lisa Lantz (Umeå Södra), Gladys Akpa.

Förluster: Alexandra Nilsson, Ogonna Chukwudi, Therese Boström, Caroline Jönsson, Katrin Jonsdottir.

Kopparbergs/Göteborg har knutit till sig Lyon-backen Sabrina Viguier.
Den 33-åriga fransyskan ansluter till sin nya klubb i eftermiddag.

Med närmare 100 landskamper för Frankrike i bagaget blir Sabrina Viguier en fin förstärkning för Göteborgs mittförsvar – och en fullgod ersättare för Stina Segerström som tagit time out (graviditet).

Nyheten om övergången dök upp på Lyons hemsida redan i morse, men det dröjde till lunchtid innan Kopparbergs/Göteborg offentliggjorde värvningen.
Anledningen till detta var att pappersexercisen inte var klar.

Nu är i alla fall allt klart och Viguier, som lockats till Stefan Rehns Göteborg med hjälp av Lotta Schelin, ansluter till sin nya klubb redan i eftermiddag.
Därmed får möjlighet att köra ett antal träningspass tillsammans med laget och spela i genrepet mot Hovås/Billdal till helgen innan serien sparkar igång med bortamatch mot Vittsjö.

Senare i veckan dyker också amerikanskan Sade Ayinde upp i Göteborg och kommer, precis som Viguier, finnas med i lördagens genrep.
Därmed har Göteborgsklubben sannolikt satt punkt för nyrekryteringarna inför den kommande säsongen – och man gjorde det med en riktigt intressant prestigevärvning.

…

Caroline Seger tvingas lämna återbud till VM-kvalmatchen mot Nordirland.
En muskelbristning i vaden sätter stopp för Tyresömittfältaren.

Med Seger borta väljer förbundskapten Pia Sundhage att kalla in en annan Tyresöspelare, Malin Diaz.

Personligen hade jag önskat att Sundhage valt att plocka in Umeås Lina Hurtig istället.
Hurtig är etablerad i Damallsvenskan medan Diaz först nu i vår fått lämna bänken i Tyresö för viktig speltid.

Samtidigt ska sägas att Diaz har gjort riktigt bra ifrån sig i de matcher jag har sett med Tyresö under vintern och våren – och har väldigt mycket kvalitet i sig.

Hur som helst ska det bli intressant att se vad Diaz kan uträtta i Sundhages blågula lag.