Den 44-årige mannen var arg på sin före detta fru, han kände sig förolämpad och kränkt, säger han.
Han hämtade en kniv i köket och högg henne i bröstet.
– Jag har dödat henne med kniv, sa han till larmoperatören.

I dag åtalades mannen av Nacka tingsrätt misstänkt för mord på sin exfru den 28 juli. Trots att paret hade separerat bodde de tillsammans med de fyra barnen.

Familjen hade grillat på gården och de tre äldsta barnen var ute och lekte efter maten. Den tvåårige pojken låg och sov.

Den 39-åriga mamman låg och vilade i soffan när han kom in till henne. Han säger att de började bråka och att han hämtade en kniv i köket. Efteråt ringde han larmnumret 112.

”Jag har dödat henne”

– Jag har dödat min tjej, säger han på inspelningen.

– Vi har bråkat och hon ligger här nu.

– På vilket sätt har du dödat henne? frågar operatören.

– Jag har dödat henne med kniv.

Medan mannen pratade med larmoperatören vaknade den lille pojken.

– Hej, kom, kom här, hörs han säga till sonen.

När polisen kom till huset stod pappan med sin son i famnen utanför lägenheten. Pojken togs om hand och pappan greps.

Efteråt fördes mannen till arresten på Nacka polisstation. Gång på gång kallade han till sig vakten.

– Jag ville döda henne, upprepade han för vakten.

La kudde över ansiktet

Han berättade att han var förbannad på sin före detta fru. Han sa att de hade haft problem i flera år. Hon förolämpade honom och han hade den här kvällen bestämt sig för att fråga henne varför. Enligt honom började de bråka.

Han blev galen, gick in i köket och hämtade en stor kniv, gick tillbaka till

vardagsrummet och stack henne i bröstet. Efter första hugget sa hon förlåt, berättade han för arrestvakten. Hon började skrika och han fortsatte hugga.

I polisförhör har han berättat att han la en kudde över ansiktet för att pojken inte skulle höra hennes skrik.

Senare har mannen sagt att det inte var planerat, att det inte var meningen att hon skulle dö. Han har erkänt själva gärningen men tycker inte att det handlar om mord.

– Jag tappade all kontroll, säger han i förhör.

Mannen är tidigare dömd för misshandel av fyrabarnsmamman som arbetade som vårdbiträde. Enligt hennes mamma och syster var hon rädd för sin exman.

Saknar sin mamma

De två äldsta döttrarna, 12 och 15 år, berättar i förhör med polisen att föräldrarna bråkade en del men att det var länge sen de såg pappan slå deras mamma.

Den tolvåriga flickan gråter under förhöret.

– Jag saknar henne, säger hon.

Målsägandebiträdet Mari Schaub berättar att barnen har tagits om hand på bästa sätt.

– De som finns runt omkring dem har gjort allt för att de ska må så bra som möjligt i denna svåra situation, säger hon.

Mannens advokat säger att hans klient hållit fast vid sin version av händelsen under hela utredningen.

Den 39-åriga mamman dödades med flera knivstick medan ett av de fyra barnen låg och sov i lägenheten.
I dag åtalades hennes ex-man misstänkt för mord.
Han har erkänt gärningen men inte mord.

Den 44-åriga mannen ringde själv SOS Alarm på kvällen den 28 juli i somras. Samtalet är ett av åklagarens bevis mot mannen när han nu åtalas misstänkt för mord vid Nacka tingsrätt.

– Han säger att det har varit en diskussion, han har känt sig kränkt av henne och tappat kontrollen, säger åklagaren Jesper Paulander.

Bar ut barnet

Ett av barnen låg och sov när mamman dödades i deras lägenhet. Pappan bar ut barnet till polisen, syskonen var ute och lekte på gården.

Som Aftonbladet tidigare har berättat var paret skilda sedan några år, men just nu bodde de tillsammans med barnen.

Mannen är tidigare dömd för misshandel av kvinnan.

– Det finns uppgifter från hennes familj om att hon har varit rädd, säger Jesper Paulander.

Mannen har i förhör erkänt att han stack med kniv, men han har nekat till rubriceringen mord. Kort efter att han greps gjorde han vissa uttalanden till en vakt på arresten som också ska höras under den kommande rättegången.

– Det är för att visa att han haft avsikt att döda henne. Dessa uttalanden tillsammans med det grova våldet gör att jag ser det här som mord, säger Paulander.

Var rädd

Målsägandebiträdet Mari Schaub berättar att barnen har tagits om hand på bästa sätt.

– De som finns runt omkring dem har gjort allt för att de ska må så bra som möjligt i denna svåra situation, säger hon.

De två äldsta barnen har hörts av polisen.

Ser vi ännu ett misstänkt fall då en kvinna dödats av sin man i samband med en skilsmässa i Haparanda?

Förra torsdagen larmades polisen till en villabrand utanför Haparanda. En 52-årig kvinna hittades död och polisen fattade misstankar om att hon blivit mördad och att branden var anlagd.

I dag skriver Norrbottens-Kuriren att kvinnan hade ansökt om skilsmässa och kontaktförbud. Tidigare i år ska hon ha nekats kontaktförbud för maken, skriver tidningen.

Hennes 63-årige make är anhållen misstänkt för mordet. Han nekar till anklagelserna.

Åklagaren Ulla-Karin Lindström vill inte kommentera misstankarna mot mannen, men säger att han har begärts häktad misstänkt för mord och att häktningsförhandling kommer att hållas i dag.

Vi vet inte ännu om den 52-åriga kvinnans död kommer att ingå i vår granskning, men givetvis följer vi utvecklingen.

Ingvar Persson på Aftonbladets ledarredaktion skriver om vår granskning.

Skyddsnätet måste bli bättre, precis som kunskaperna om riskfaktorerna, skriver han.

”De kvinnor som finns med i Aftonbladets granskning är toppen på ett isberg. De har fått betala det yttersta priset för ett våld som finns överallt omkring oss.”

Läs hela inlägget här.

Vad gör regeringen för kvinnor som lever under hot och våld?
Hur ska morden i nära relationer minska?
Varför går det inte snabbare?

Klockan 15.30 svarar justitieminister Beatrice Ask (M) på era frågor i Debatt live. Redan nu går det bra att skicka in frågor.

Här hittar ni chatten.

I dag publicerar vi vår senaste granskning av kvinnomorden i Sverige. Här i bloggen och i dagens Aftonbladet.

Klockan 10 nu på förmiddagen kan ni ställa era frågor eller komma med synpunkter till mig och Kerstin. Redan nu går det bra att skicka in kommentarer. Vi hörs snart!

Klicka här för att komma till chatten.

PS. I eftermiddag klockan 15.30 är det justitieminister Beatrice Ask som svarar på frågor i Debatt Live. Börja ladda med frågor redan nu!

Häktningsförhandlingen mot den 22-årige man som greps i går eftermiddag har precis avslutats i Södertörns tingsrätt.
Mannen, som gjort vissa erkännanden, har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för mordet.
– Han har brukat våld mot hennes hals, säger advokat Clea Sangborn.

Polisen larmades till en lägenhet i Hallunda söder om Stockholm vid 16.20 i går eftermiddag efter att grannar hört bråk. 22-åringen greps på platsen och är misstänkt för att ha mördat sin ett år yngre hustru.

Efter att åklagaren begärt mannen häktad på sannolika skäl misstänkt för mordet skulle mannen säga sin inställning till brottet. Hans advokat, som inte hade haft mycket tid för att prata med sin klient, bad att få några minuter extra med mannen.

Sedan berättade hon för rätten att mannen medger häktningsskälen.

– Min klient medger att han har brukat våld mot kvinnans hals. Men jag kan inte säga något om hans inställning till rubriceringen mord. Jag vet helt enkelt inte hur han mår, säger mannens advokat Clea Sangborn.

Mannen har alltså gjort vissa erkännanden. Men varken hans advokat eller åklagaren Anna Svedin kan i nuläget tolka om han erkänner gärningen.

– Han är inte hörd, han ville inte yttra sig innan han fått träffa sin försvarare. Vi har setts i en kvart och jag kan inte avgöra om han är förvirrad eller hur han mår, säger Clea Sangborn.

Efter en kort förhandling beslutade rätten att häkta mannen på sannolika skäl. Polisen ska nu gå vidare med förhör och tekniska undersökningar.

Den 46-årige mannen högg sin ex-sambo till döds inför ögonen på deras två döttrar.
Nu dömds han till livstids fängelse för mordet.
”Det är svårt att se några förmildrande omständigheter”, skriver tingsrätten i sin dom.

Det var den 17 februari som mannen attackerade den 38-åriga tvåbarnsmamman utanför hennes och barnens skyddade boende på Lugna gatan i Malmö. Mamman och de två döttrarna var på väg hem från parken när pappan väntade ut dem.

Flickorna har berättat om händelen i polisförhör:

– Jag hörde bara att pappa sprang för fort och sen blev jag orolig, sa fyraåringen till polisen.

Hennes storasyster skrek rakt ut, har vittnen berättat, medan fyraåringen bara stod som förstenad.

Den 6-åriga flickan ringde sin mormor och skrek i luren. Hennes mamma hade sett till att hon hade en mobiltelefon med numret till kvinnojouren och mormor sparat. Ifall något skulle hända.

Greps på platsen

Deras pappa kunde gripas direkt på platsen och erkände gärningen direkt. Däremot har han inte medgett mord. Åklagaren hade även åtalat pappan för olaga hot mot flickorna, men det åtalet ogillas av Malmö tingsrätt.

Han säger att han bara ville skrämmas. Men tingsrätten godtar inte mannens förklaring utan anser att det är bevisat att brottet har föregåtts av noggrannhet och med stor förslagenhet. Mannen har brutit mot kontaktförbudet och han har letat upp mamman och barnen och kartlagt deras vanor. Fem dagar i rad åkte han till Lugna gatan, att det skulle bero på att det var ”praktiskt att parkera” där, tror inte rätten på. Dessutom har han knivmördat mamman med två hugg inför ögonen på barnen.

Livstids fängelse

Därför döms han för mord till lagens strängaste straff – livstids fängelse. Han ska också betala 90 000 kronor i skadestånd till döttrarna.

– Jag är nöjd med påföljden men jag tycker att han ska dömas för olaga hot mot barnen. Jag utgår från att han kommer att överklaga och då kommer jag också överklaga, säger kammaråklagare Ulrika Rogland.

Livstids fängelse för mord i nära relationer är relativt ovanligt, men enligt Ulrika Rogland finns det flera omständigheter som gör det här fallet speciellt.

– Han dömdes redan i oktober för olaga frihetsberövande och hon har alltså levt under dödshot sedan dess. Dessutom har brottet begåtts med barnen närvarande, säger hon.

Mannen och hans advokat kommer att överklaga domen.

– Det är en mycket sträng påföljd, så naturligtvis är vi inte nöjda. Mycket talar för att det handlar om mord, även om vi menar att det rör sig om dråp. Men det finns också omständigheter som talar för ett tidsbestämt straff, det går inte att komma ifrån att det var ett mycket hastigt förlopp, säger advokat Ulf Bjermer.

Straffet för mord är 10–18 år eller livstids fängelse.

Ledsen och besviken

Han pratade med sin klient som sitter på häktet i Malmö direkt efter att domen fallit.

– Han är både ledsen och besviken, säger Ulf Bjermer.

Som vi tidigare berättat dömdes alltså mannen till ett års fängelse för olaga hot i höstas. Han hade då bakbundit och hotat sitt ex när hon skulle hämta saker åt barnen i det som tidigare varit deras gemensamma hem. Men mannen släpptes på fri fot i samband med rättegången och överklagade domen.

Kvinnan och döttrarna flyttade till ett skyddat boende, hon tog tjänstledigt från jobbet och skrev ett avskedsbrev till sina närmaste. Mamman var inställd på att flytta från Malmö för att skydda sig själv och barnen.

Fruktade för sitt liv

Trots att ingen visste var de bodde i hemlighet var hon mycket rädd. Hon var övertygad om att hon skulle bli dödad, berättade vittnen under rättegången i Malmö. Socialtjänsten arbetade för att få till en flytt så snart vårdnadstvisten var löst.

Under rättegången vittnade också vänner och familj om att mannen tagit deras separation mycket hårt. Han beskrivs som mycket svartsjuk, pratade hela tiden om att hon skulle träffa en ny man.

Trots att mannen hade besöksförbud och trots att polisen bedömde att han kunde vara farlig misslyckades myndigheterna med att skydda henne. Detta har bland annat kritiserats av åklagaren Ulrika Rogland.

Han är en typ av gärningsman vi lärt oss känna igen, efter tre års granskning av dödligt våld mot kvinnor.
Han vägrar acceptera skilsmässan.
Han är deprimerad, förföljer kvinnan och hotar att ta sitt eget liv.

Men den kopplingen gjorde inte domstolen i Malmö som valde att sätta 46-åringen på fri fot. Man såg en man som uppträdde belevat och inte knarkade. Han var tidigare ostraffad. Då ska skälen vara ”starka” för att hålla kvar en människa i häkte. Så har domstolen försvarat sitt beslut.
Men skälen v a r starka, menar vi.
Det faktum att mannen är ostraffad säger ingenting om hans farlighet, inte när det handlar om män besatta av en ex-partner. När vi första gången granskade kvinnomorden under 2000-talet upptäckte vi att bara 16 procent av gärningsmännen hade begått våldsbrott tidigare.

Om domstolen i stället hade diskuterat kända riskfaktorer hade listan blivit lång: självmordshot, vårdnadstvist, depression, fixering, svartsjuka. Han hade förlorat arbetet. Kvinnan uttryckte stark rädsla.
Men kunskapen om riskbedömningar fanns inte i domstolen. Eller användes inte.
Två barn såg sin mamma dödas, och vi kommer inte ifrån att domstolens beslut var ett misstag som inte ska behöva upprepas. Fredrik Wersäll, president i Svea hovrätt, försvarade dock beslutet att släppa mannen ur häkte. I en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet skrev han: ”I ett öppet samhälle kan vi aldrig helt undvika att tragedier av detta slag utspelar sig.”

Vi har sett det förut. Myndigheter som i första skedet hävdar att inga misstag har begåtts. När Carla Saadomördades i Huskvarna för drygt ett år sedan anmälde familjen polis och åklagare för tjänstefel. Utredningarna lades ner. Men därefter gjorde JO, riksdagens justitieombudsman, en granskning och riktade sedan skarp kritik mot myndigheterna.

Och det finns fler viktiga frågor om tiden före dådet på Lugna gatan i Malmö. Polis och socialtjänst kunde inte skydda en mamma som visste att ex-mannen var farlig. Varför?

Kerstin Weigl och Kristina Edblom

Tvåbarnsmamman fruktade för sitt liv och skrev ett brev med texten ”Om jag inte längre finns…” till sina anhöriga.
Bara några veckor senare dödades hon av sin ex-sambo – inför ögonen på deras två gemensamma barn.
– När han skärde henne kom blodet ut, säger den fyraåriga dottern i förhör.
Den 17 februari var mamman och flickorna på väg från lekparken till sitt skyddade boende på Lugna gatan i Malmö. Flickorna, fyra och sex år, berättar i polisförhör att de nästan var framme vid dörren när pappan kom springande mot dem.
– Jag hörde bara att pappa sprang för fort och sen blev jag orolig, säger fyraåringen.

”Kunde inte sluta gråta”

Därefter såg flickorna hur deras pappa högg mamman två gånger med kniv.

Den sexåriga flickan skrek hysteriskt, fyraåringen stod blickstilla.
I sin ficka hade den äldsta systern en mobiltelefon som hon hade fått av sin mamma ifall något skulle hända. I telefonen fanns numret till kontaktpersonen på kvinnojouren och flickornas mormor.
Hon slog båda numren. Det första var upptaget, men mormodern svarade.
– Det enda jag kunde säga var att gråta, för jag kunde inte sluta gråta, säger flickan.
Polis och åklagare misstänker att pappan hade planerat dådet, han hade lagt ner mycket tid och ansträngning för att avslöja var kvinnan levde gömd, enligt åtalet.
Själv säger han att han upptäckte dem av en slump någon dag tidigare. Han iakttog dem på lekplatsen och såg dem gå in i trapphuset. Han påstår att han bara ville skrämmas, men att situationen urartade när mamman och barnen började skrika.
– Jag känner bara sorg och hopplöshet. Jag inser att jag inte kommer ur situationen. Jag vill inte släppa mina barn ifrån mig, så jag sticker ner henne helt enkelt, säger han i förhör dagen efter knivattacken.
Bara några veckor tidigare hade kvinnan skrivit brev till sina närmast anhöriga. Kuvertet med texten ”Om jag inte längre finns…” hittade polisen i hennes skyddade boende:
”Hur ska det gå för oss? Lyckas vi att skapa ett nytt liv någon annanstans? Det är så kämpigt just nu. Jag älskar er så mycket! Mina barn, mina föräldrar. Ni betyder allt för mig. Jag vill bara leva ett harmoniskt liv. (…) Låt mina barn få ett lyckligt liv.”

Låtsades att det var en dröm

I början av december tog hon tjänstledigt från jobbet, eftersom hon av

rädsla för att bli upptäckt inte vågade gå dit längre. Hon ansökte även om ensam vårdnad av barnen. Mannen, som var dömd till ett års fängelse för att ha hållit henne olaga frihetsberövad, var då försatt på fri fot i väntan på att fallet skulle upp i hovrätten.
Han ägnade dagarna åt att söka upp hennes familj, hon var rädd och kände sig utsatt.
Efter att mannen hade huggit sin ex-sambo med kniv inför barnen, satte han sig ner och bad om förlåtelse. När polisen kom till platsen skrek och grät den äldsta flickan.
Systrarna kördes till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, där de började prata med varandra:
– Tror du att mamma saknar mig? undrade den då treåriga flickan.
– Jag saknar i alla fall mamma, sa sexåringen.
– Jag vill inte prata om det. Jag hoppas att det bara är en dröm. Jag vill att det bara ska vara en dröm.
– Vi kan låtsas att det är en dröm.

Nekar till mord

Då visste de fortfarande inte att deras mamma var död.
När de skulle förhöras av polisen två månader senare var båda fåordiga. Då hade de ännu inte fått komma på samtal hos BUP – pappan vägrade tillåta det.
Mannen har erkänt dråp men nekar till mord. Åklagaren har även åtalat pappan för olaga hot av flickorna i samband med att han attackerade mamman. Det nekar han dock helt till.

I slutet av november förra året dömdes den nu mordmisstänkte mannen till ett års fängelse för olaga frihetsberövande av sitt ex. När hon flyttade ut och berättade att hon ville separera tog han det mycket hårt.

Den 25 oktober kom hon till villan för att hämta saker till barnen. Han brottade ner henne på golvet och satte handklovar och buntband om hennes handleder.

I förhör berättade hon att hon fruktade för sitt liv. Hon tröstade sin ex-sambo och lyckades lura honom att släppa henne.

I domen konstaterade också tingsrätten att det inte fanns något skäl att hålla honom fortsatt häktad. Han försattes på fri fot.

– Man måste verkligen ta hot och våld i samband med separation. Risken för fortsatt våld är oerhört stor, han borde aldrig ha försatts på fri fot, säger åklagaren Ulrika Rogland.

Den 46-årige mannen var både svartsjuk och kontrollerande. Han kartlade hennes liv och spionerade på henne och anhöriga.

Ulrika Rogland ifrågasätter även polisens agerande. Det skydd som de erbjöd kvinnan var uppenbart inte tillräckligt.

När hon lämnade mannen kidnappade han henne.
Han dömdes till fängelse – men försattes på fri fot.
Trots att hon levde gömd lyckades ex-sambon hitta henne.

Den 17 februari höggs den 38-åriga mamman till döds inför ögonen på sina barn i Malmö. Nu åtalas barnens pappa, misstänkt för mordet. Han åtalas även för olaga hot av döttrarna.

Han rusade mot dem med kniv och dödade deras mamma. Enligt åtalet var hotet ägnat att framkalla allvarlig fruktan för sin egen och mammans säkerhet.

Den 46-årige mannen har erkänt att han dödade sin före detta sambo på Lugna gatan i Malmö. Som Aftonbladet tidigare har berättat dömdes han i tingsrätten till ett års fängelse för att ha kidnappat kvinnan, men domen överklagades och i väntan på att målet skulle upp i hovrätten försattes han på fri fot.

Mamman och barnen levde gömda och hon hade ansökt om ensam vårdnad. Bara några dagar innan den brutala knivattacken hade paret mötts i tingsrätten om vårdnaden.

Döttrarna skrek

Flera personer blev vittnen till överfallet. De har berättat hur flickorna skrek:

– Mamma, mamma.

Åklagaren Ulrika Rogland anser att mannen har lagt ner stor möda på att hitta kvinnan. En lång rad vittnen har kallats för att styrka att mamman var rädd för sitt ex. Hans kalender och en USB-sticka ska visa att han spionerat på tvåbarnsmamman som levde gömd på skyddad adress.

– Han säger själv att han hittade dem av en slump, det vi kan visa är att han lagt mycket tid på att följa efter personer som han känt till i hennes närhet, säger Ulrika Rogland.

Mannen gjorde också slagningar på den adress där kvinnan och barnen bodde innan överfallet.

– Det talar för att han visste att de bodde där, säger hon.

Ingen i kvinnans närhet visste var hon bodde – inte ens hennes föräldrar. bara kvinnojouren kände till den hemliga bostadsadressen.

Kvinnans familj har berättat att hon var mycket rädd för barnens pappa, hon kände sig förföljd och spionerade på henne.

”Ville skrämmas”

I förhör har mannen sagt att det var en impulshandling, att han blev förtvivlad när kvinnan ville lämna honom.

– Han säger att han bara ville skrämma dem, men det är mycket som pekar på att det var planerat. Bland annat hade han en bajonett med sig när han säger att han ”bara ville prata”, säger Ulrika Rogland.

I dag kom domen mot Ellinor Galerius pojkvän. Åklagarena valde att rubricera den erkända gärningen som mord, men Attunda tingsrätt fäller honom för dråp till nio års fängelse. Till en början nekade pojkvännen helt, men efter en dryg månad i häkte erkände han dråp – det vill säga att han dödat med uppsåt.

Under rättegången ändrade pojkvännen inställning och tyckte i stället att gärningen skulle bedömas som grov misshandel och vållande till annans död. Han sa då att han inte hade en tanke på att Ellinor skulle avlida eftersom han var i ett ”psykosliknande tillstånd”.

Hans berättelse är full av motsägelser och oklarheter, konstaterar tingsrätten.

Ellinor Galerius dödades med två knivhugg, ett i bröstet och ett i ryggen. Sannolikt var det första hugget direkt dödande. Enligt tingsrätten talar tillvägagångssättet mycket starkt för att pojkvännen hade för avsikt att döda henne.

Varför dömer då tingsrätten till dråp och inte till mord som åklagaren yrkat?

• Tingsrätten tycker bland annat att vissa omständigheter kring själva brottet är oklara, åklagaren har alltså inte helt lyckats motbevisa pojkvännens version.

• Ellinor och pojkvännen hade druckit ”ansenliga mängder alkohol” och grälat.

• Inget tyder på att gärningen varit planerad, utan den begicks i ”hastigt mod”.

• Händelseförloppet var mycket snabbt.

• Ellinor har inte ”hunnit uppleva någon dödsångest och knappast ens något lidande”.

• Pojkvännen har inte orsakat Ellinor ”något onödigt lidande och handlandet visar inte på någon grymhet”.

Med tanke på att omständigheterna kring mordet anses oklara är det ett ganska starkt påstående från rättens sida. Bara Ellinor och hennes pojkvän var där, bara de vet vad som hände i deras gemensamma hem. Bara Ellinor hade kunnat svara på om hon var rädd för sin svartsjuke pojkvän, om hon hann känna dödsångest.

Vi vet däremot att vittnen hört pojkvännen uttala hot tidigare under dagen, att han var våldsam och aggressiv.

– Om det bara hade varit ett stick skulle jag kunna förstå att det landar på dråp, men eftersom han hugger en gång till borde det vara mord. Det känns så spontant, säger familjens målsägandebiträde Birgitta Melander.

Jag har sökt åklagare Ewa Tvengström, utan att lyckas. Det återstår att se om domen kommer att överklagas.

Läs också de tidigare inläggen om Ellino, här och här.

Vi har i flera artiklar skrivit om polisens och åklagarens misslyckanden timmarna innan Carla Saado mördades av sin exman Musa Kara den 29 november 2010.

31-åriga Carla ringde polisen och vädjade om hjälp efter att hennes före detta man hotat att döda henne. Hon berättade att han kunde vara beväpnad och hon uttryckte stark oro för sina två barn som befann sig hemma hos pappan.Polisen tog upp en anmälan, kontaktade jouråklagaren – men inga åtgärder vidtogs.

I efterhand har vi förstått vidden av vad barnen upplevde den kvällen och natten. Musa Kara upprepade gång på gång att han skulle döda deras mamma. Han var uppjagad, skrek och hotade.

Morgonen därpå köpte Musa Kara en kniv, han åkte till Carlas bostad i Huskvarna och väntade utanför. Carla Saado mördades med 27 knivhugg.

Efteråt sa både Jönköpingspolisen och åklagarkammaren att inga fel hade begåtts. Carlas familj anmälde polis och åklagare för tjänstefel, men utredningarna lades ner. Nu har riksdagens justitieombudsman, JO, granskat fallet och kritiken är svidande.

I samband med utredningen har polisen medgett brister, de har ändrat sina rutiner efter mordet på Carla. Åklagarkammaren har stått fast vid att inge fel begicks natten och morgonen då Carla mördades.

Men JO är av en annan uppfattning och riktar nu skarp kritik mot både polis och åklagare:

• Polisen skulle ha skaffat sig bättre underlag för att bedöma hotet, de skulle ha sett till att barnen inte for illa, de skulle dessutom ha tagit ansvar för förundersökningen fram tills åklagaren tog över.

• Jouråklagarens agerande beskrivs som allt för passivt, hon får också kritik för att inte ha dokumenterat sitt ställningstagande den kvällen.

JO Hans-Gunnar Axberger sätter därmed ner foten i frågan om vad polis och åklagare ”får göra” – och faktiskt bör göra när en kvinna berättar om allvarliga hot. De är skyldiga att ta hoten på allvar, att hoten anses vanliga är inte en förmildrande omständighet, polisen ska agera fram tills åklagaren tar vid och åklagaren ska kräva tillräckligt med underlag för att fatta ett korrekt beslut.

Extra viktigt är det att polisen agerar när barn misstänks fara illa.

De svar vi fick när vi ställde kritiska frågor visade att det rådde stor osäkerhet: polisen skyllde på åklagaren och åklagaren på polisen.

Det håller inte.

JO anser inte att myndigheterna kan hållas ansvariga för Carlas död. Men skriver: ”Det är likväl angeläget att det allmänas företrädare begrundar vad som kunde ha gjorts för att förhindra den enskilda tragedi som mordet på Carla S innebar.”

JO:s kritik är en upprättelse för Carlas familj, inte minst för hennes två barn, men framför allt är den ett viktigt steg i att öka kunskapen om de här brotten. Bara så kan de minska.

Alla runt Ellinor Galerius, 23, ville att hon skulle lämna sin svartsjuke och kontrollerande pojkvän.
Efter det misstänkta mordet gick pojkvännen på krogen och dansade.
– Han sms:ade mig efter att han dödat henne, berättar Ellinors mamma.

Ellinor Galerius och hennes pojkvän hade varit tillsammans i över ett år, de hade ett uppehåll förra hösten men flyttade ihop igen i december.
Han jobbade som resurslärare för barn med särskilda behov på en låg- och mellanstadieskola.
Pojkvännen hade den hösten försökt ta tag i sitt alkoholmissbruk, men slutade gå på behandlingen i början av januari.

Ville ha kontroll
Polisutredningen ger en tydlig bild av en relation med våld, kontroll och svartsjuka. Ellinors familj och vänner tyckte att hon skulle lämna honom: den 25-årige pojkvännen kontrollerade hennes mobiltelefon och vid några tillfällen visade Ellinor blåmärken på halsen.
En gång anförtrodde hon en vän och berättade att pojkvännen tagit ett grepp om hennes nacke och släpat henne genom lägenheten. En annan gång såg en av väninnorna hur pojkvännen knuffade Ellinor så att hon ramlade och slog huvudet i toalettgolvet.
– Jag var jätteorolig för Ellinor. Hon var på väg att gå i från honom, han var så svartsjuk och kontrollerande, säger Ellinors mamma Helen.
Lördagen den 28 januari åkte paret in till Åkersberga tillsammans. Flera vittnen har berättat om pojkvännens svartsjuka och vredesutbrott den dagen.
På väg hem från stan skrek Ellinor att hon tänkte lämna honom, enligt ett vittne.
När de kommit hem till det lilla hyreshuset strax före klockan 19 på kvällen slutade Ellinor att svara i telefon. Enligt åklagaren fortsatte bråket hemma, där pojkvännen högg henne med två knivhugg.

Skickade sms
Efteråt skickade han först ett sms till Ellinors mamma, sedan beställde han en taxi in till stan där han gick på krogen och dansade.
Först flera timmar efter det misstänkta mordet kom han hem och polisen larmades till platsen.
I de första förhören nekade pojkvännen till anklagelserna, men den 2 mars ändrade han sig och berättade att han huggit kniven i sin flickvän. Pojkvännen hävdar dock att gärningen ska rubriceras som dråp, men i går åtalades han misstänkt för mord.
– Han har huggit henne i bröstet och sedan ytterligare en gång i ryggen. Det talar för att man har en vilja och ett uppsåt, säger kammaråklagare Ewa Tvengström.

Se också bildspelet över Ellinors sista timmar.

Kerstin Weigl
Kristina Edblom