Nikki:

hallå hallå…

Jävla oskönt att vakna i sthlm mä skitväder…och veta om att man ska till årets höjdpunkt Sweden Rock med lika dåligt väder…å tanken på att gå omkring med regn över en och gegga under fötterna får en att vilja ligga kvar i en skön go hotellsäng… Men samtidigt så spelar det ingen roll när man vet att det är så jävla underbar stämning på festivalen så då är det värt att ligga i leran och att pissa på en ner-grisad bajamaja…bara för att få uppleva en dödskön känsla av skön musik, goa hårdrockare och öl i plastflaska… (ööhhh..)                                           

Hardcore Superstar hade ju sååå grym back up i Swe Rock shopen…massa kö och folk som ville ha signade skivor osv…

Samtidigt stod jag (nicki wicked) och snackade med folk utanför hcss buss och känner en jävligt äcklig fläkt som kommer förbi. Det kändes som att fläkten var ett djur som fladdra förbi…men jag brydde mig inte mer än så. Tio minuter efter kände jag att halsbandet kändes tyngre än vanligt. Jag gick på toaletten och kände att någonting kröp över nyckelbenet…drog av mig byxorna och satt mig på ringen…kastade av det som satt fast runt halsen…och skreeek. Hcss turnéledare räddade mig…han tog upp jävlet som låg på ryggen och splattrade med sina äckliga svarta tjocka ben på tjottagolvet…fy fan…en jävla kackerlacka som säkert lagt ägg runt mitt nyckelben nu…fyfanijävlahelvetetjagkräktsgallaochbajs…festival säger jag ba…mysigt ska det va…okej med svettiga osköna festivalsköna spritmarinerade kroppar…men ett jävla snuskdjur….bluäää…dvävulsdjuren hittar nog rätt ändå…

En sak värd att nämna bortsett från min hemska upplevelse av djävulen i form av en stinkande liten ondskefull insekt är ju ändå att vårt band ska spela här nu på fredag. Det ska bli heeelt grymt! Vi spelar 75 minuter på Zeppelin-scenen… och jag är sååå jävla peppad!!! Att ge en massa hårdrock och kärlek till Swe Rocks hårdrockare och få lika mycket tillbaka…det finns inget bättre…

Adde:

Fan… Här vaknar man i Sthlm o ser ut som man har en lök i arslet.

Gör ett helt OK gig i teve fyras stela lokal och så bär det av till kanske Sveriges viktigaste händelse…nämligen Sweden Rock Festival. Å så ska man BARA signera i sweden rock shopen!

Blir helt sketnervös nervös o ser att det står ju faktiskt ett gäng stort som ett uddevalla-gig o väntar utanför shopen för att få sin platta signerad. Ska jag skita nu eller efter signeringen?

Den frågan som upprepas mer än nåt annat är varför vi inte spelar i år?. Svarar lika proffsigt Scott Ian på frågan. Vi kommer till din stad inom kort.

Ledig imorgon! Jag dricker min öl som är en blöt kontrast till min torra strupe. Tänker efter… Festival handlar just om det. Solen ska skina.. luften är torr… och jag blir marinerad av ölen.

Skål ta mig fan!

AddE

Och så här slutade Britneys show i London. Med låten ”Womanizer”. Och snutkostym. Jag har sett bättre.

Snart extranummer. Scenens bildskärmar får tuppjuck.

Hit me baby one more time! Efter Toxic och en viss hit från förr börjar showen få nåt som recensenter brukar kalla intensitet.

En tom scen. Vi väntar på finalen och extranummer. Men var är Brittan? Hon har varit borta ett tag nu. Medan dansarna har stuffat till hits av Rihanna och Lil Wayne.

I alla fall i Britneys show, märkligt nog. Showens tempo skulle förlora mot en pensionerad snigel.

I låtarna Freakshow och Get naked förvandlas scenen till en porrig sexscen från filmen Eyes wide shut. Tavelramar och soffor hissas ner från taket och mer hud exponeras än på ett nudistläger. Sexigt? Nja. Det är lite segt nu. Jag är mest sugen på korv.

Brittan sjunger balladen Everytime uppe i luften och under ett parasoll. Mina damer och herrar: det här kommer ni inte se Springsteen göra imorrn. Eller Clarence Clemons.