Howlin’ Pelle dompterar publiken och det känns som om festivalen verkligen startat. Flamingo-scenen har byggts ut med en ramp som han kan använda till max. Nästan så att man glömmer att det var ett tag sen The Hives släppte annat än stämnings-rubriker. Hives är ju alltid fest och frontmans-genialitet.

Sorry om det är dåligt med uppdateringar ibland, nätet här i Gbg is what it is…the Hives gjorde exakt det de skulle. Som vanligt alltså. Maximal pepp och fantastiskt roliga mellansnack.

Ska man klaga på nått och det ska man ju, så måste man bli bättre på att slussa in folk snabbare. Megaköer inför Hives som redan börjat spela. Det är ingen nyhet att alla vill in på samma gång, det borde finnas smartare och snabbare alternativ.

Janelle Monae. PS. Patrik Sjöberg, höjdhopparen, är här. Han ser ut ungefär som vanligt.

Jenny Wilson och ett soligt Gbg, kan det bli bättre. Nja, jo. Om man inte hade missat Edward Sharpe kanske som mamma hälsar var lysande…

And so it begins…vi hade inte kunnat önska ett bättre festivalväder! Nu kör vi!

James Blake.

Köer. trafikkaos, turbomiddag i Haga, en språngtur med fullpackad ryggsäck in på festivalområdet, en taxiresa, en stressad promenad på tre kilometer – att sen få en av de sista platserna för att sätta sig i Annedalskyrkan och lyssna på James Blake… Jag lovar, ett tag trodde jag att hans suggestiva musik skulle få Satan eller Jesus att plötsligt kliva upp ur kyrkokoret och kräva underkastelse.

Men. Så blev det inte.

Det blev en mycket fin konsert i alla fall.

LOW inledde också vackert, men kanske aningen oinspirerat.

James Blake möttes av ett öronbedövande jubel – ca 70 procent ”glada att se dig” och 30 procent ”hurra, jag överlevde Stay out wests hittills värsta kö”.

Sen blev det fortsatt fest för vissa – Warpaint och nån Timbuktu-fest – själv drog jag till nån pub i Haga där Galenskaparna och /eller After Shave hängde.

Bara i Göteborg.

LOW och den vackra kyrkan.

On the road again! Way out west hägrar och jag och Pontus blåser längs motorvägen med E-Type i högtalarna. Tror inte det blir så många bloggrapporter från mig under helgen. Intervjuer och kändisjakt står på schemat. Men tack och lov är Sandy och Nina och fan och hans moster på plats för Festivalbloggens räkning. Stay tuned.

Sex av sex möjliga. Norska VG snålar inte med betyget efter Kanye Wests spelning i Bergen igår.

Timbuktu var också där och twittrar om det.

Peppen inför lördagens spelning på Way Out West är hyfsat enorm nu.

The Ark går på i bländande vitt. Jag är inget fan men kan dem att de ser sjukt fräna ut. Aldrig fel med lite glam. Tristess, not so much. Publik, bananas very much.