Jag vet, det går ju inte. Man kan bara försöka göra allt så himla bra så att det bara kan bli lite bättre. Jag är bättre nu förtiden innan jag fick barn var jag helt hopplös. Jag har alltid velat att allt ska hända NU och händer det inte NU som vill jag veta NU att det inte kommer att hända NU så att jag kan göra andra planer som kan hända NU. Förstår du hur jag menar. Jag tror det.

Det har först mig till allehanda spåtanter, egenpåhittade spåmetoder, handböcker i tankekraft och en massa annat. Varje gång det har blivit lite oroligt i mitt liv har jag försökt att ringa in det oroliga med hjälp av min finaste spåkvinna Katarina, terapi, doktorer, ja allt som kan behövas för det oroliga ska kunna kontrolleras.

Jag förstår att det kan låta helt hysteriskt men det har varit mitt sätt att få koll på saker och inte fullständigt flippa ur. När jag för tio år sen blev med barn med min första dotter fick det här behovet sig en riktig törn. Helt plötsligt var jag med om något som var helt utanför min kontroll. Jag minns hur min mamma sa till mig att det här måste jag lämna till universum. Sjukt obehagligt för en sån som jag men fruktansvärt nyttigt. Det fick mig att lugna mer mig en smula. Nu går jag bara till Katarina en gång om året och fyller på med terapi när jag behöver det. Men varje gång det skakar till lite så väcks mitt behov. Det är lite bra för då hittar jag kraft i det och vet exakt hur jag ska hantera det. Det är bra, det gör inte att jag kan kontrollera framtiden men jag har koll. Örnkoll.

Denna regniga måndag har jag på mig top och jeans från Lindex, skor Din Sko. Det var alles.

Alltså den där fläcken är inte så snygg och det fina sminket och håret jag fick på TV4 i morse verkar också helt ha fallit ur…Aja, det är bara måndag.

Vårt bröllop börjar närma sig med stormsteg. Det var som det slog oss i helgen att vi faktiskt ska gifta oss snart. Jag tror att det är för att vi är på detaljnivå av planeringen nu. Det är slipsval hit och blomval dit. Bordsplacering och barnvaktslogistik. Var ska vi bo på själva bröllopsnatten. Jag skulle ha gjort andra provningar av min klänning i lördags men det gick ju inte. Klänningen kommer att bli fantastisk men jag kan inte låta bli att fortsätta inspireras och i går såg jag den här! För mig är den ultimat. Superromantisk, dramatisk och tuff på samma gång. Hon kan hon The Manrepeller!

Jag har varit sjuk hela helgen. Magsjuk. Inte kul alls. Så jag är varken inspirerande eller gör något roligt. Jag ligger här och har precis kommit över det där värsta. Gårdagen minns jag knappt. Nu är jag bara så lycklig över att inte må direkt dåligt. Så här är jag hemma i soffan. Hoppas att ni har en härlig dag i solen!

Nytt avsnitt är här! Vi har gjort ett extra långt avsnitt för att vi kände att vi behövde en nystart. Den handlar om våren, rosévin, hur människor beter sig som hundar och massor av annat. LYSSNA HÄR!

Vi samarbetar med Nordea just nu och deras kampanj Drömfångaren. Du kan alltså vinna ett bidrag till det du drömmer om. Gå in på nordea.se och läs om hur det går till. Här är min dröm just nu:

om det bara är en sån kväll, om jag är extra känslig eller om livet bara just nu är väldigt nära. Jag sitter i min soffa, på tvn går en underbar norsk serie på SVT1 som heter typ ”Här kan man tro att ingen vill bo” fast på norska. De pratar med en man som slår hö för hand inte bara på sina egna ängar utan åt tre gårdar till. Han gör det med sin lie och jag kommer på mig själv att tänka hur mycket han måste älska att tänka. Otroligt vad han har tid att vandra runt i sin egna hjärna. Samtidigt surfar jag runt, hamnar på Ebbas blogg och gråter en skvätt åt inlägget där hon skriver så fint om hennes dotter. Har ju en egen i samma ålder och känner igen. Går in på Face Book och blir stärkt av Olgas superviktiga inlägg om fetthetsen, om mammor som ska börja träna innan de har kommit hem från BB, älskar att hon vågar ryta i från. Framförallt så känner jag hur viktiga alla röster är. Hur viktigt det är med alla som orkar bjussa på sig själva, beskriva allt de är med om för att till exempel jag ska stanna upp och tänka till. Min tid med lien med tusen hektar blivande hö framför mig är mina surfstunder. Där jag vandrar runt bland mina egna tankar med hjälp av en massa kloka. Jag blir bättre av det. Så alla braiga människor som delar med sig på vilket sätt ni än gör det. Tack!

Här har ni säsongens sista program. Vi har Malou von Sivers och Anders Lundin på middag. Underbara människor. Livsvisdomar, skratt och fin musik, ja Anders har med gitarren. Detta är det sista för våren men vi är mycket snart tillbaka med nya sommaravsnitt och då åker vi hem till kändisarna i stället och lagar mat. Amanda och jag på roadtrip i Sverige. Det ska bli hur kul som helst.

http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/underhallning/cohannahoammanda/article16567911.ab

Erika: Om du inte vill att folk ska kommentera ditt utseende kanske du ska sluta lägga upp bilder på dig själv? Lägger man upp nåt som bara handlar om sitt utseende så är det väl självklart att man får räkna med kommentarer om det? Och om du berättar allt om din träning så är det också självklart att folk kommenterar det. Bara ett tips.

Modesty: Ja, vad för kommentarer önskar du på ett inlägg som ”Dagens kläder” om du nu inte vill bli bedömd och ens få positiva, peppande kommentarer? Du efterlyste mer insida än utsida i podden Hannah men fundera ett slag på hur mycket insida dina inlägg handlar om? Det mesta är ytligt i form av dagens outfit, senaste nagellacket du har fått hos ”Bästa Rossana” och din komma i form-utmaning. Intet ont om dessa ämnen, vi som läser din blogg och lyssnar på podden vet ju att det handlar mest om sådant men jag reagerade på att du är trött på att bli bedömd hela tiden (vilket jag förstår) efter ytan jämt. Men lägg för sjuttsingen inte ut den typen av bilder på dig själv då! 😉

Jag har fått lite kommentarer på min och Amandas senaste podd där jag pratade om kommentarerna runt mitt utseende. Jag fattar att det kan bli helt förvirrande hur jag vill ha det så jag tänkte skriva lite om det.

Jag älskar att få fina komplimanger. Så klart. Jag älskar när ni gillar hur jag ser ut, vad jag har på mig och nästan ännu mer när ni inspireras av hur jag ser ut, klär mig, mitt nagellacksfärg och så. Det var bara det att det blir lite mycket när det handlar om min figur. Jag fattar att det också har kommit upp eftersom jag har tränat som en dåre, snackat mat och hälsa men jag är alltid nervös för att det ska bli för mycket. För allas skull. Jag älskar om jag kan bidra till hälso och träningspepp men skulle aldrig förlåta mig själv om det blir som ett jobbigt hets. För det hatar jag. Så förstår ni balansen där. Att peppa och ge komplimanger är bra grejer för alla men när det blir för mycket tyck och tänk runt ens utseende kan det bli lite snett. Jag hoppas så att ni är med mig. Att ni förstår hur jag tänker. Jag försöker tänka så runt alla jag möter. Att boosta på rätt sätt.

Jag ska också bli lite mer insida här. Ni har helt rätt. Det kanske har varit för mycket utsida här ett tag. Jag tror att det blev så för att jag tog i så himla mycket för att klara av den där utmaningen. Nu är jag tillbaka. Kände till och med i dag när jag var hos PT-Cai och vi körde ett stenhårt pass och han förberedde mig på en mätning i morgon att jag vill fortsätta träna och vara hälsosam men kanske just nu måste vila lite från alla mått. Sån är jag.