Tänkte bara passa på att ursäkta mitt hjärnsläpp i min recension av den högst utmärkta Paradise Lost-skivan ”Faith divides us – death unites us”. Trumslagandet på nämnda album hanteras ju så klart inte av Adrian Erlandsson, utan i stället av vikarierande sessiontrummisen Peter Damin (Renegade Five, Sven-Ingvars, Carola med flera).

Vilket jag ju egentligen visste, någonstans i bakhuvudet. Får väl skylla på att jag när recensionen skrevs inte hade någon fysisk skiva i handen och på slapp research.

Ber alla inblandade om ursäkt – och kan plussa på med att jag i Alice In Chains-recensionen lyckades kalla Jerry Cantrells soloskiva ”Degradation TRIP” för ”Degradation DAY”.

Suck…

Ja, jag är ett pucko.

Ja, jag suger ibland.

Livet får gå vidare i alla fall.