Arkiv för kategori Okategoriserade

- Sida 89 av 120

Topp tre vid tre: Nima Dervish (Close-Up Magazine)

av Mattias Kling

Nima Dervish

En gång i tiden var Blue Öyster Cult ett riktigt BÖC-igt namn eftersom de flesta bandnamn bestod av ETT coolt ord (Megadeth, Anthrax, Slayer) eller TVÅ (Black Sabbath, Judas Priest, Iron Maiden). Numera envisas kidsen med att klämma in en halv jävla novell i bandnamnet. Om jag någonsin startar ett band kommer det att heta: Less Is More Era Slynglar!

De tre jobbigaste namnen bland årets skivaktuella band:

Success Will Write Apocalypse Across The Sky

1. Success Will Write Apocalypse Across the Sky

Med hela 44 tecken i namnet vinner SWWAATS överlägset. Att två av medlemmarnas förra band hette Bodies In The Gears Of The Apparatus är givetvis ett plus. (Länk.)

The Lord Wierd Slough Feig

2. The Lord Weird Slough Feg

”The lord what what?” Okej, bandet kortade ner namnet för några år sedan, men bör ändå straffas och hånas för att en gång ha valt detta märkliga namn. (Länk.)

Rumpelstiltskin Grinder

3. Rumpelstiltskin Grinder

Femton bokstäver i samma ord – som dessutom innehåller fyra konsonanter bredvid varann – är inte läsvänligt. Att ordet åsyftar en sagofigur som på svenska heter ”Päronskaft” och på tyska låter nästan som ”Rumpe-schnitzel” lämnar vi därhän. (Länk.)

Nima Dervish, 34 år, tidigare krönikör på Stockholm City, Aftonbladet och Close-Up Magazine. Årets höjdpunkt var att boken som under senaste 1,5 åren gett honom hemorrojder, musarm och suicidala tankar äntligen kom ut OCH fick utmärkta recensioner. Köp den! Inget förgyller julen som en klapp med titeln ”Varför mördar man sin dotter?”.

 

Rammstein till Metaltown

av Mattias Kling

Rammstein

Bomber och granater! Den tyska porrsextetten har inte ens avverkat sina Sverigespelningar i samband med nya albumet ”Liebe ist für alle da” innan den presenterar ännu ett besök på blågul mark.

Rammstein blir ett av dragplåstren på 2010 års upplaga av Metaltown i Göteborg, som nästa år hålls 18–19 juni i Frihamnen i Göteborg. Andra klara grupper är Sabaton, Nile (pepp!), Finntroll och Cynic (megapepp!). 

Biljetterna till festivalen, som i år besöktes av imponerande 22 000 varma själar, släpps på måndag den 7 december. Mer info här.

WASP till Sweden Rock

av Mattias Kling

WASP

Efter några mer eller mindre trötta bandsläpp (Aldo Nova? Rick Springfield? Saga?) presenterar hårdrocksfesten i Blekinge nu en akt som i alla fall får pulsen att höja sig över viloläge.

I och för sig är det ingen sensation att Blackie Lawless gäng ämnar besöka Sweden Rock, men att gruppen i juni nästa år ämnar framföra sina två första fullängdare (”WASP”, 1984, samt ”The last command”, 1985) är skäl gott nog att småle en allt mörkare torsdagseftermiddag.

Jag säger bara… ”I wanna be somebody”, ”Hellion”, ”L.O.V.E. machine”, ”Sleeping (In the fire)”, ”Wild child”, ”Blind in Texas”, ”Widowmaker”… Kan bli hur bra som helst. Speciellt om numera djupt troende Blackie Lawless släpper sitt embargo mot ”Animal (F**k like a beast)”.

Topp tre vid tre: Karin Axelsson (Sonic Syndicate)

av Mattias Kling

Karin Axelsson

Topp tre turnéstäder 2009:

La Sagrada Família

1. Barcelona – som att komma hem.

Det är något väldigt speciellt med den staden som gör att jag alltid längtar dit. Den långa underbara stranden, alla restauranger med paella och annan god mat och sangria såklart! Sedan när man har ätit gott kan man gå på shoppinggatan La Rambla och alla smågator bredvid och titta och fynda. Jag brukar inte vara den som tycker det är kul att titta på byggnader och sådant, men i Barcelona finns den otroligt coola kyrkan La Sagrada Família, som ständigt är ett byggnadsprojekt och därför aldrig har byggts klart. Det är en sådan gammal, stor och hög kyrka att gå upp och runt i att det både är lite skrämmande och fräckt.

Första gången vi var där var 2007 på Eastpakturnén som vi gjorde tillsammans med Soilwork, Dark Tranquillity och Caliban. Sedan dess har vi haft turen att återkomma med både In Flames och med Deathstars. Alla gånger har varit underbart väder, underbart folk och grymt bra gig.

När turnebussen rullar in i staden känns det lite som att komma hem, och Barcelona är definitivt en av få städer jag hade kunnat tänka mig att flytta till.

Walk Of Fame, Hollywood

2. Los Angeles – en stjärnsmäll.

Vi har turnerat USA ett par gånger och jag har även haft nöjet att åka till Los Angeles själv för ett en photoshoot. För det första så är det lite av en dröm när man startar ett band att över huvudtaget få komma och turnera USA. Man har många förväntningar och föreställningar om om hur folk, mat och städer kommer att vara.

Los Angeles var definitivt till stor del så som jag trodde, och mycket till min förtjusning. Det händer saker överallt, vem som helst kan bli vem som helst och det finns mycket att se för en liten småstadsbo som jag själv. Första gången vi kom dit kunde jag knappt bärga mig för att få gå gata upp och gata ner och titta på stjärnorna i marken med alla kända namnen, njuta av skönt väder och shoppa allt som går. Något vi också gjorde allihop i bandet när vi var där första gången var att gå på Universal Studios, en upplevelse som var riktigt minnesvärd och kul.

Jag vill definitivt komma tillbaks till LA och både spela och hänga. Det är som att komma till en helt annan värld med ett helt annat tempo – and I like it!

House Of Blues, Las Vegas

3. Las Vegas – staden som aldrig sover.

Denna stad som inte liknar någon annan och absolut inte går att jämföra med någonting. Jag minns att vi hade åkt jättelångt, jag tittar ut genom bussfönstret och ser först ingenting. Sedan ingenting. Och sen – plötsligt – så kommer Las Vegas. 

Vi spelade på House of Blues med Nightwish den gången vi var där och det var en otrolig upplevelse.

Under dagen utforskade vi så mycket vi hann, sprang runt på kasino, handlade souvenirer och efter giget fanns det bara en sak att göra: Dricka hutlösa mängder av spännande drinkar och springa runt på fler kasinon. Det är som man tror, som man  ser det på tv. Att stanna uppe hela natten är inte ett problem och man har kul precis hela tiden.

Jag önskar verkligen att vi hade haft åtminstone ett par dagar ledigt att hinna se och göra allt som finns! Las Vegas är en stad man absolut inte får missa.

Karin Axelsson är 23 år och bosatt i Falkenberg. Spelar bas i västkustbandet Sonic Syndicate som just nu är på turné i Europa.


 

Nattens läsartips

av Mattias Kling

Hillbilly bonanza!

Jag kan inte låta bli att bjuda er på denna godbit, som levererades till Aftonbladets tipsmejl 71000@aftonbladet.se.

”Jag har aldrig haft sex med en man efter jag uppfann musikstilen Heavy Metal. Jag
fick aldrig en ful brud efter jag uppfann Heavy Metal. Jag hade sex med en snygg brud efter jag uppfann Heavy Metal fast denna snygga brud visste inte att jag uppfann Heavy Metal.”

Det är fullmåne i natt, va?

Topp tre vid tre: Johan Ramström (RamPac)

av Mattias Kling

 Johan Ramström

Tre sköna shreds 2009:

1. Hell Trent for leather.

En kompis tipsade mig om att söka på ”shreds” på Youtube.. Herregud, vad kul! Här är favoriten för tillfället – Nine Inch Nails med ”March of the pigs”. (Länk.)

2. Spela snabbt som satan?

Abbath från Immortal kör gitarr clinic. Han är så jävla skön, lyssna på hans underbara snack och kolla in minerna när gitarren tjuter. (Länk.)

3. Keyboardkalabalik.

Gammal favorit som ständigt återkommer. Den har några år på nacken, men man blir lika glad varje gång men ser den här liraren. (Länk.)

Johan Ramström är 33 år och bor i Stockholm, men kommer ursprungligen, precis som Mattias, ursprungligen från Kalmar där vi lärde känna varandra. Bildar tillsammans med kollegan Patrik Magnusson producent- och låtsrkivarteamet RamPac. Just nu producerar teamet CrashDïets nya platta, som spelats in under tio dagar i The Hives studio. Dessutom uppmanar han alla att kolla in Santana-shreds. Garanterat asgarv är utlovat.

 

Armored Saint släpper nytt

av Mattias Kling

Armored Saint anno 2000

De återförena amerikanska kraftmetallarna har precis färdigmixat kommande albumet ”La raca”. Skivan, som släpps i mars via Metal Blade, beskrivs föga förvånande som ”fantastisk”.

– Det här kan vara vår bästa inspelning någonsin, meddelar en upphetsad Joey Vera (bas).

– Även om alla band lämnar samma omdöme om sina färska verk, så anser jag att det är sant i vårt fall. Låtarna är suveräna och de låter fantastiskt.

”La raca” uppges bestå av följande kompositioner:

1. ”Black feet”
2. ”Chilled”
3. ”Loose cannon”
4. ”Blues”
5. ”La raza”
6. ”Head on”
7. ”Get off the fence”
8. ”Left hook from right field”

Gruppens sättning är densamma som på skivorna ”Revelation” (2000) och ”Symbol of salvation” (1992), vet vill säga tidigare nämnde Vera, gitarristerna Jeff Duncan och Phil Sandoval, Gonzo Sandoval på trummor samt sångaren John Bush (som kanske/kanske inte är med i Anthrax igen).

Gamma Ray till Falun

av Mattias Kling

Gamma Ray

Rockstad: Falun 2010, som hålls 28–29 maj nästa år i en viss dalastad, har gjort en skön värvning till startfältet.

Kai Hansens muntra manskap Gamma Ray kommer att spela på festivalen, och får sällskap av de nya bokningarna Mimikry och Scar Symmetry. Sedan tidigare har hemmasönerna Sabaton meddelat att de kommer upprepa årets bombning av torget nära Kristine kyrka i centrala delen av staden.

Nytt för 2010 är att tilldragelsen utökar till två dagar, vilket ger plats för 16 band. Biljetterna går på överkomliga 495 kronor och finns att köpa på festivalens hemsida.

Gamma Rays senaste studioskiva ”Land of the free pt. II” släpptes för två år sedan, och från detta album är nedan tillgängliga video ”Into the storm” hämtad.

Bättre sent än aldrig… Vinnare i Deathstars-tävlingen

av Mattias Kling

Jomenvisst… det slog mig i dag att jag inte distribuerat de utlovade vinylexemplaren av albumet ”Night electric night”. Eller ens valt några vinnare.

Så, bara drygt en och en halv månad efter tävlingsslut.

Grattis säger jag i dag till:

• André Hultin, Karlstad.

• Linda Sköld, Luleå.

Varsitt stycke lakritspizza med hederlig svensk deathglam anländer i god tid före jultomten.

Topp tre vid tre: Anders Iwers (Tiamat)

av Mattias Kling

Anders Iwers (Foto: Ioanna Lambropoulo)

En turnerande musikers tre mest kulinariska ögonblick 2009:

(Ej i inbördes rangordning, det skulle vara ofint, för att inte säga omöjligt)

Guacamole

1. Cheezus, vilken guacamole

Att efter att ha pendlat mellan vedervärdig och icke existerande mat på diverse rockklubbar under mycket lång tid, kallas in från soundcheck av (ganska sträng) cateringdam för att presenteras för de mest kompletta quesadillas tillsammans med den mest utsökta guacamolen jag någonsin ätit. Vinet var inte dumt det heller. Santiago, Chile, jag är fortfarande mätt!

Biff

2. Köttets lustar i kubik

När fyra, egentligen för trötta för att äta, hårdrockare möter det argentinska köket med en lokal guide. Tavernan såg inte mycket ut för världen, men att grilla nästa sommar kommer att vara förenat med vissa, rätt grova, komplex. Cirka 1,2 kilo kött per man slank ner som ingenting!  Så. Jävla. Gott!  Vinet var inte dumt det heller. Vegetarianer, välj ett annat resmål.

Whopper

3. Storleken är inte allt

Vikten av rätt fyllekäk efter att ha druckit väldigt mycket pilsner, med lika mycket linie-akvavit därtill, visade sig i Berlin. När man i sällskap med likaledes förfriskad gitarrist vinglar i (förhoppningsvis) riktning mot turnébuss bör man icke välja den största hamburgare den tyska huvudstaden kan uppbringa. Perfekta vickning – en 600 grams Triple Whopper är icke ditt namn!

Hederomnämnande 1: Att efter att ha genomfört en fantastisk, men mycket varm spelning i 40-gradig hetta på cirka 3 000 meters höjd med vissa luftkonditioneringsproblem (tårgas) i Quito, Ecuador, utan mat på ett drygt dygn, forslas till ett namnlöst hak för att utfordras med gigantiska hamburgare. Och att efter vår trummis mycket uttryckliga dryckesbeställning (Q: ”What would you like to drink?” A: ”One-hundred beers”) faktiskt få 60 stycken kalla pilsner! Hamburgarna var inte dumt det heller!

Hedersomnämnande 2: Att fyllekäka på riktigt bra hotellfrukost efter 30 timmars flyg! Perfekta vickning: Sheraton Monterrey,Mexiko, ÄR ditt namn!

Anders Iwers är en 37-årig tvåbarnsfar/Tiamatbasist/skivnasare/soffpotatis/exilgöteborgare – välj lämpligt epitet efter smak, alla är mycket relevanta – nyss hemkommen från en mycket slitsam, men vansinnigt rolig turné i Sydamerika. Ser fram emot julfrid, men det gör han å andra sidan året runt. Favoritmat på julbordet? Julgroggen.


Sida 89 av 120
at the gates Cd recensioner death metal europe festival getaway rock gästblogg hårdrock in flames iron maiden metal metallica motörhead punk Rock slayer spotify sweden rock thrash metal tävling