När grubblandet drar igång är det mycket lätt att fantasin skenar iväg ordentligt – men många gånger hittar vi faktiskt bara på. Eftersom det KÄNNS som en verklig fara när vi tänker på otäcka saker är det ändå lätt att göra det som kallas för känslotolkning. Det innebär att man tror på tankarna för att de känns sanna, oavsett om de är det eller inte.

Grubbeltankarnas största fiende är ofta verkligheten. Skriver du ner tankarna så de ligger still på pappret och du kan göra en reality check. Sätt grubbeltanken på prov. Finns det logiska och rimliga skäl att tro på grubbeltankarna? Varför? Varför inte? Har du all information eller hittar du på eller gissar? Hur skulle det kunna vara istället?

Några av mina tips i grubbelartikeln i senaste numret av Wellness

Det händer ofta när jag coachar att klienten börjar skratta högt åt sina egna tankar när hen hör sig själv säga dem högt. Det blir så tydligt att tankarna inte är sanna när man släpper ut dem ur huvudet men så länge de får vara kvar där inne blir de ofta oemotsagda.

De susar förbi så snabbt att det är svårt att ”fånga” dem och granska vad de egentligen handlar om. Vi hör helt enkelt inte riktigt vad vi tänker för det går så fort men när du säger det högt till dig själv eller någon annan blir det betydligt mer konkret och går att ifrågasätta.

Den här videon visar väldigt tydligt vad som händer när elaka tankar kommer ut ur huvudet.

Om du är en person som grubblar mycket kan jag varmt rekommendera dig att skriva ner dina tankar. På pappret ligger tankarna stilla och det är mycket lättare att se vad som är sant och inte och förhålla sig till tankarna mer objektivt.

Gör så här: Avsätt en stund åt att skriva ner tankarna som rör sig i huvudet. Skriv helt fritt och låt bara orden rinna ut på pappret/skärmen. Res dig sedan och ta några djupa andetag, drick ett glas vatten eller gör något annat som markerar ett litet avbrott. Sätt dig därefter med texten igen och läs den som om din bästa vän hade skrivit den. Skriv därefter ett svar till ”din bästa vän”.

En annan anledning till att vi ibland går vilse i våra tankar är att vi inte har perspektiv till dem. Detta är ett sätt att skapa perspektiv.

Att grubblande kan stå i vägen för väldigt mycket lycka har de flesta erfarenhet av, ändå är det så himla lätt att fastna i grubbelkarusellen. Tankarna snurrar runt runt runt, ofta utan att vi ens märker det. Det enda som märks är att livet plötsligt känns lite gråare, lite läskigare och lite ovissare utan att vi riktigt förstår varför. Men eftersom det mesta grubblet handlar om att förutse katastrofscenarion är det klart att livsglädjen dämpas om man ägnar allt för mycket tid åt det!

Visste du att grubblande på engelska heter rumination vilket är samma ord som för idissla? Jag tycker det är så träffande – det blir så tydligt vad vi håller på med. Likt en kossa som med död blick står och tuggar på samma gräs en halv evighet ältar vi samma tankar om och om igen och tror naivt att den här gången, nu blir det annorlunda. Nu kommer genombrottet. Får jag bara tänka tanken nååågra gånger till kommer allt att lösa sig.

Men nej, det funkar ju inte så. Forskningen visar tydligt att självfokuserat grubblande inte leder någonstans alls utan faktiskt har motsatt effekt på problemlösarförmågorna. Det var något jag fick påminna mig själv om för en tid sedan när jag fastnade i en grubbelbana. Plötsligt trillade poletten ner och jag kom ihåg att det hjälper ju inte att grubbla! Det förändrar inte situationen över huvudtaget, det är bara totalt slöseri med min energi.

Det finns massor av forskning på grubblande, vad det gör med oss och hur vi får det att sluta. Och jag tänkte börja bloggåret med att skriva om några av lyckoforskningens bästa botemedel mot grubblande. Häng på!