God jul alla fina bloggläsare!

Såhär i julkalenderns sista lucka är det ett bara två saker jag vill säga:

Var snälla mot varandra 

och

var snälla mot er själva!

Uppskatta allt du har och får idag, och var vänlig mot dig själv när det känns utmanande.

GOD JUL!

Om det är någon gång som du verkligen har nytta av att kunna behålla lugnet, vara i nuet och ta hand om dig själv är det i kaoset på stan som så gott som alltid uppstår såhär dagarna före jul.

Det tär på krafterna och är väldigt lätt att bli både svettig, trött, stressad, irriterad och hungrig när det är folkmassor, glitter och bjällrig julmusik vart du än går. Förvisso kan du stanna hemma och köpa alla julklappar på nätet, men om du ändå väljer att ge dig ut i julmyllret vill jag föreslå att du provar några mindfullnessknep som förhoppningsvis kan göra upplevelsen lite lugnare och mer njutbar.

Grunden i mindfulness är att se och uppleva saker precis som de är utan att döma eller ha synpunkter på det. Prova när du står i kassakön på Åhléns. Hur låter det egentligen där inne med alla människor, musik, leksaksljud, inslagningspapper och julglada människor? Du behöver absolut inte tycka om det, men kanske kan du fascineras av hur ordentligt julstök kan låta? Och hur känns det i kroppen att stå mitt i allt myller? Vad händer om du inte tänker på situationen utan bara upplever den precis som den är?

Är du uppfylld av julmys och lyckokänslor är det förstås bara att observera och njuta av det, och annars kan du känna efter hur det känns i kroppen att vara riktigt trött, frusterad, längta hem till soffan eller ha ont i fötterna efter en lång dags julhandlande. Upplev stunden med alla sinnen, observera vad som händer i kroppen.

Jag vet att det här kan låta och kännas oerhört krystat för den som är ovan, men är det inte minst lika krystat att bli förbannad över något som inte går att förändra? Kön går inte snabbare för att du suckar, muttrar och längtar hem, det kommer bara göra din upplevelse ännu otrevligare. Om du ändå befinner dig där, varför inte prova att göra det bästa av situationen?

Jag hittade något så fiffigt på Designtorget. Relationstermometern kallas den och är genial i all sin enkelhet. Det är ett rör med tillhörande kulor i tre färger. Vit kula betyder att det varit en helt okej dag, svart att det känts jobbigt och rött att dagen varit extra bra.

Tanken är att detta ska ge en visuell bild över hur par mår i sitt förhållande, men det fungerar precis lika bra för den som vill mäta sitt välbefinnande oavsett relationsstatus.

Jag tycker det är en bra idé att så tydligt få en överblick över hur du mår eftersom känslor har en tendens att ta över och få oss att glömma hur vi mått tidigare. Det är alltid bra att ha koll på att du är på väg åt det håll du vill. Drar det iväg med väldigt många svarta kulor under en period är det ett tecken på att ta hand om dig och höja välbefinnandet. Är det mest vitt och rött kan du köra på som du gör.

Vill du inte lägga 495 kr på ett köpa ett rör och kulor är det här ett utmärkt pyssel du kan göra själv och ge bort i julklapp eller använda i din egen vardag. Det går förstås precis lika bra att lägga olikfärgade gem/ spelkulor/pokermarker eller något annat du har gott om i en glasburk, eller fästa olikfärgade nålar på en anslagstavla. Fantasin sätter gränsen, huvudsaken är att du tydligt ser hur dina dagar varit.

Tidigare i julkalendern fick du läsa om ”prosocial spending” och sambanden mellan välbefinnande och att ge till andra. Det finns dock några saker att tänka på för att givandet ska kännas riktigt bra.

1. Lyckoeffekten ökar om du får dela upplevelsen av det du ger bort med personen du bjuder. I en studie där försökspersoner fick bjuda någon på kaffe och antingen fika tillsammans med personen ifråga eller bara ge bort ett presentkort visade det sig att den lyckohöjande effekten var högst för de som också fick dela fikaupplevesen.

2. Det behöver vara ett fritt val att ge. Att känna att du måste ge, dela eller skänka har inte samma effekt som när du gör det av fri vilja och med glädje. Det kan vara lite av ett gissel i julsammanhang där det i förväg är bestämt att det är dags för juklappar, presenter och paket, men utesluter inte att du samtidigt finner stor glädje i det.

3. Det känns bättre när du vet att du gör skillnad. Ju konkretare skillnad du gör för någon annan, desto bättre känns det att ge. Detta är särskilt viktigt att tänka på när det gäller välgörenhet och donationer till katastrofer och akutsituationer i andra länder, eller till avancerad forskning. Det är naturligtvis mer konkret att bjuda sin kompis på fika än att skänka 50 kr till Cancerfonden men har du en tydlig bild av Cancerfondens arbete och skillnaden de, och din gåva, gör ökar glädjen i att ge.

En sifo-undersökning om vad vi önskar oss i julklapp visade att det vanligaste svaret var ”ingenting” (näst efter ”vet inte”). Nästan 12% av de tillfrågade svarade att de inte önskade sig något, oavsett kön, ålder och var i landet de bor. Enda undantaget var den yngre ålderskategorin 16-34 år, där pengar och presentkort toppade listan.

Frågan är om detta tyder på bristande fantasi, att vi redan har allt vi behöver eller kanske att vi tappat bort vår längtan och förmåga att önska och drömma. Eller är det så att en ganska stor andel julfirare får julklappar mot sin vilja?

Kanske tyder det på ett väldigt stort engagemang i Rädda Barnens julkampanj där just ingenting lanseras som årets julklapp. Vad tror du, och hur viktigt är det med julklappar i ditt julfirande? Ser du det som en härlig och givmild tradition som skänker glädje, ren och skär konsumtionshets eller något däremellan?

Jag var med i Aftonbladets morgonwebb-tv igår och pratade om träning, hjärnan och lycka. Blev också ombedd att ge fem tips på saker du kan göra för att bli lyckligare. Det sista tipset, som inte hanns med i sändningen, var ”Sluta jaga lyckan”, vilket kan låta väldigt paradoxalt mitt i allt prat om lyckostrategier. Det går ju faktiskt att bli lyckligare, så varför skulle vi inte sträva efter det?

Det kan vi förstås väldigt gärna göra, men poängen är att fokus i lyckostrategierna aldrig ligger på själva lyckan. Varje gång du frågar ”är jag lycklig nu?” hamnar du i ett metaperspektiv och kliver ur själva upplevelsen, och lyckan finns i upplevelsen!

Det är därför lyckostrategierna handlar om saker som tacksamhet, närvaro, relationer, mening och flow. Att helt och fullt engagera dig i livet. Lyckan uppstår som en konsekvens av att du ägnar dig åt dessa saker, men jagar du själva lyckan kommer du inte komma fram till den.

När du engagerar dig fullt i relationer, meningsfulla aktiviteter och gör saker du njuter och roas av – då kommer den till dig.

Jag har för mig att det är Eckhart Tolle som sagt det:

”Om du tror att du är upplyst, åk hem till din familj”.

Han har definitivt en poäng. Hur vuxna, kloka och samlade vi än blir ä det väldigt lätt att börja känna sig, och i värsta fall även bete sig, som en något ungdomligare/barnsligare version av sig själv när släkt och familj samlas, till exempel vid jul.

Det är inte konstigt, det finns få sociala konstellationer som vi är så extremt emotionellt kopplade till. Familjerelationer är speciella, och i många fall knepiga. Att traditionsenligt träffa hela eller delar av familjen eller släkten på en gång vid jul kan därför vara utmanande på flera sätt.

Intressant nog verkar vi inte lära särskilt mycket av våra erfarenheter. Varje gång den där irriterande fastern säger det hon alltid brukar säga, eller varje gång dina föräldrar gör något som du stör dig på men som de alltid brukar göra, är det väldigt lätt att själv göra som man alltid brukar, och reagera lika starkt, ofta med förvåning, ilska och besvikelse. Även när det inte lett till önskat resultat någon enda gång under hela livet.

Så är det inte lite märkligt att bli förvånad över att något som alltid brukar hända händer? Det borde ju inte vara så svårt att förutse, eller hur?

Prova att ta reda på om din reaktion blir annorlunda om du ställer in dig på att det som brukar hända kommer hända även i år. Det blir som ett litet ”släkt-bingo” i ditt huvud. ”Där kom klumpiga kommentaren från kusinen utan sociala färdigheter, BINGO!” ”Mormor klagar på att vi inte hälsar på tillräckligt ofta, BINGO!” osv.

Det handlar inte om att acceptera dåligt beteende, inte heller om att bita ihop för husfridens eller någon annans skull. Det handlar om din egen sinnesfrid. Du vet att det kommer hända, och inget blir bättre av att även du går in i gamla mönster som uppenbarligen inte löst problemet hittills. Så varför inte prova något nytt?

Min erfarenhet är att när du är beredd på att det som brukar hända kommer hända blir det inte bara mycket lättare att hantera situationen, det påverkar dessutom – ironiskt nog – den sociala dynamiken så mycket att risken för att det ska hända minskar.

Pinsamma jultröjan på, som vanligt.

Idag är det en vecka kvar till julafton och jag gissar att klapparna börjar läggas på hög under granen hos många. För den som fortfarande behöver julklappsinspiration vill jag föreslå två saker att ge bort som inte bara är till stor glädje för mottagaren utan också för planeten vi lever och firar jul på: Upplevelser och Kunskap.

Upplevelser
Det finns så mycket spännande saker att prova och lära sig men som vi sällan unnar oss själva, och därför är utmärkt att ge bort. Det finns färdiga upplevelsepaket med allt mellan vinprovning och helikopterfärder men naturligtvis kan du skapa dina egna personliga upplevelsepresenter.

Varför inte anordna en utflykt, bjuda på en resa, chokladprovning eller mysig fika? Det går väldigt snabbt att vänja sig vid nya prylar men goda minnen håller längre. Får mottagaren dessutom se fram emot upplevelsen ett tag ger du dessutom bort härligt förväntan i julklapp!

Kunskap
Vi lever i en tid där information och kunskap finns i överflöd, vilket jag tror gör att många stänger av och går miste om mycket. Det är förstås orimligt att ta in alla budskap som kommer emot oss men jag tror att ett bättre alternativ till att stänga av helt är att fokusera på det som känns viktigt och intressant. Varför inte ge bort en meditationskurs eller något yogarelaterat som kan hjälpa mottagaren att hitta och hålla fokus?

Men frågan är om inte den allra mest uppskattade julklappen är ett tacksamhetsbrev?

Trogna bloggläsare vet att jag är en stor entusiast när det gäller självmedkänsla och att vara vänlig mot mig själv. Forskningen är oerhört fascinerande men framför allt beror min entusiasm på att det fungerar så oerhört bra i praktiken.

Själva idén att vi kan finnas där för oss själva och ta hand om våra egna emotionella behov är väldigt fin, och ett vackert komplement till den kontakt och närhet vi behöver och mår bra av att få från andra människor.

Egentligen är det inte komplicerat alls. Allt du gör mot och säger till dig själv uppfattas av ditt nervsystem på samma sätt som om det kommit utifrån. Är du otrevlig mot dig själv kommer ditt stress-system triggas på samma sätt som vid en attack utifrån. Och är du vänlig mot dig själv kommer kroppens må bra-system slås på precis som när vänligheten kommer från någon annan.

Ett oerhört effektivt sätt att skapa känslor av lugn och trygghet är som bekant kroppskontakt. Mindre välkänt är att samma lugn uppstår när du rör vid dig själv. En lätt smekning på armen, att hålla dig själv i handen, eller lägga en hand på bröstkorgen reagerar din kropp på direkt genom att skapa en upplevelse av trygghet och ro.

Så enkelt kan det faktiskt vara att må lite bättre. Prova att lägga handen på hjärtat, och kom ihåg att du alltid alltid kan finnas där för dig själv.

Christine Carter är sociolog, författare och lyckoexpert vid UC Berkeley’s Greater Good Science Center. Hon pratar om något som hon kallar för överflödsparadoxen. Den är en konsekvens av att vi i västvärden lever i ett sådant överflöd och med sådana enorma möjligheter att det blir lätt att ta det goda i livet för givet.

Konsekvensen av att standarden är så hög blir att vi lätt blir besvikna när något inte når upp till den istället för att uppskatta vad vi har, och att vi blir besvikna när vi inte får vad vi vill ha istället för att bli tacksamma när vi får det.

Kanske blir detta extra tydligt under julen då förväntningarna ofta trissas upp ännu mer, menar hon. Lösningen är att fokusera på tacksamhet. Christine Carter rekommenderar följande:

1. Skapa egna jultraditioner som fokuserar på tacksamhet.

2. Hjälp personer som har det sämre än du.

3. Hitta något att uppskatta i ögonblicket du befinner dig i just precis nu.

Håller du med Christine? Kommentera gärna och dela dina tankar.