Arkiv för kategori Okategoriserade

- Sida 34 av 59

Talangens uppvisning – mot serieettan

av Jonas Gustavsson

16 år.
Äldre är inte supertalangen Frida Swahn.
Lägg det namnet på minnet.
Det har Pixbo redan gjort.
Serieettan ledde med 5-3 mot Karlstad inför den sista perioden, men sedan klev Swahn in i  handlingen.
Hon sköt 4-5 efter fin förarbete av veteranen Madeleine Ellilä (14 år äldre!), betalade tillbaka genom att frispela Ellilä till 5-5 och sopade sedan – efter att ha snappat upp en indianare – in det poänggivande 6-6-målet med bara 35 sekunder kvar att spela.
Totalt svarade Swahn för fyra poäng.
Hon har gjort 19 poäng på 18 SSL-matcher i vinter.
Galet starkt, så klart.
Tolv av poängen har kommit under de sex senaste matcherna.
– Hon hade det tyngre under hösten, men det är inte konstigt. Det är första gången hon kör en tung försäsongsträning, sa tränaren Henrik Flognman när jag fick tag på honom.
– Efter distriktslags-SM i januari, där hon fick spela med jämnåriga, så fick hon upp självförtroendet. Efter det har hon varit riktigt bra.
Karlstad har ju satt ihop en riktigt spännande kedja där Swahn lirar med jämnåriga Sara Dahlström samt veteranen Madeleine Ellilä, 30.
Medelåldern blir 21 år.
Men Ellilä känner sig inte som en mamma.
– Nej, på innebandyplanen tänker man inte på ålder, alla spelar innebandy på samma sätt, sa hon och passade också på att hylla Swahn:
– Hon är ruskigt bra. Hon pallar trycket. Hon är 16 år och ska inte vara en bärande spelare, men just nu bär hon laget. Men vi ska inte glömma Sara Dahlström, det är hon som gör grovjobbet i vår kedja och som gör att jag och Frida kan lira offensivt. Hon är också riktigt bra.
Matchen då:
Karlstad avgjorde till slut på övertid fram till 7-6 genom backen Dragana Mrksic – och värmländskorna svarade därmed för en rejäl skräll.
Laget är med i slutspelskampen där fem lag gör upp om den åttonde och sista slutspelsbiljetten. Alla fem lagen finns inom sex poäng med bara sex matcher kvar att spela (men då har Linköping en match mindre spelad, en hängmatch som spelas under lördagen).
Raffinerat alltså.
En stor kontrast för Karlstad att vara med i den kampen jämfört ifjol då laget kämpade för sin existens.
– Det är en skön känsla att bara blicka uppåt. Mycket bättre än ifjol, sa Ellilä.
Pixbo förlorade och släppte in hela sju mål. Laget inte vana vid att varken förlora eller släppa in speciellt många mål den här säsongen.
Sedan är det ju inte varje dag man ställs mot 16-åringar heller.

***

Det kändes som att det var enligt plan när Endre seglade upp i en 4-1-ledning mot Täby på hemmaplan efter en mittperiod där målmaskinen Anna Jakobsson skickat in dubbla bollar.
Men sista perioden blev speciell.
Inte minst för Ranja Varli.
Täby-stjärnan sköt tre mål – med tre raka skott. Hattrick på 1.22.
Bara sju sekunder från det rekord på snabbaste hattrick som Svenska Innebandyförbundet har i sina noteringar, då Faluns Malin Dalbjer dunkade in tre mål på 1.15.
Varli är en av SSL:s bästa offensiva lirare och visade verkligen det här. De två första målen var nästan identiska, med fina skott ur snäv vinkel som satt i samma kryssmaska, och sedan alltså ytterligare ett mål.
Snacka om effektivitet.
– Det är sjukt, jag fattar inte vad som hände. Jag har ingen aning. Jag kan inte förklara, sa Varli efter matchen, samtidigt som hon beställde kvällens välförtjänta mat.
Rekordet hade hon inte koll på:
– Jag visste inte att jag var så nära rekord. 82 sekunder känns väldigt kort, sa hon.
Ja, det small verkligen snabbt.
Vilket gör rekordet än mer imponerande, eftersom det smällde ännu snabbare då.
Matchen då.
Täby – utan Jennifer Stålhult och där Louise Wickström fick bryta i sista – visade fin moral i tredje perioden.
Hela sista perioden var föresten riktigt bra. Lite slutspelskänsla. Det kändes som det var väldigt mycket på spel. Två lag som verkligen bjöd upp till innebandyunderhållning och där det kunde avgjorts för det saknades inte chanser, men till slut fick lagen dela på poängen efter 4-4.
Säkerligen en missräkning i Endres plan, men fakta kvarstår: laget har fortfarande inte lämnat den nya hemmaborgen utan poäng. Det är något att ta med sig.
Täby – ja, laget verkar ha lyft sig efter tränarbytet.
Något som Ranja Varli var inne på redan innan uppehållet, då jag surrade med henne efter den starka vinsten mot Rönnby.
Täby har en tämligen tunn trupp – speciellt jämfört med toppkonkurrenterna – men har sylvass spets. Är alla hela så kan laget kanske krångla sig till semifinal, men då känns det verkligen som att alla måste vara med.
Annars blir det inte lätt att orka en kvartsfinalserie mot Iksu, Pixbo, Kais Mora eller Endre – för något av dem lagen kommer man att få möta där.

***

Repris på vårens SM-final – och då tog Kais Mora revansch för höstens förlust och slog tillbaka Rönnby med 6-2.
Amanda Larsson, som Linköping lånat ut till Kais Mora resten av säsongen, fick måla direkt i sin comeback i sin gamla klubb då hon satte 1-0-målet – och hon gjorde också en solid match där hon direkt fick chansen i förstakedjan med Anna Wijk och Malin Andréason medan Therése Karlsson fick finna sig i att lira i andrakedjan.
Wijk svarade föresten för ett koststycke när hon på volley och ur snäv vinkel på något sätt fick in 2-3-bollen.
Segern var rättvis för Kais Mora, men grundlades till stor del tack vare Amanda Hills fina spel i målet. Hon gjorde flera högkalibriga räddningar för Rönnby skapade en hel del, inte minst genom sina sedvanliga spelvändningar.
Hill visade att tjeckiska nyförvärvet Lenka Kubickova inte kommer ha någon given plats som etta i kassen.

***

Iksu ångar på och vann som väntat mot Huddinge – men det dröjde, precis som i derbyt mot Dalen, till den sista perioden innan utdelningen kom.
Iksu ledde ”bara” med 3-2 efter 40 minuter, innan det blev in islossning i sista där det blev hela 7-0, och således seger med 10-2 till slut.
Umeågänget maler på och till slut orkar motståndarna inte stå emot.
Matchens stjärna?
Schweiziska importsuccén Nina Bärtschi som sköt hela fem mål. Kanske är hon på gång på allvar efter sin skadeperiod, för utdelningen efter den har inte varit i närheten med den fina starten på säsongen.
Skyttedrottningen Emelie Wibron? Noll baljor.
I och med segern, och Pixbos oväntade poängtapp mot Karlstad, så leder nu Iksu serien med en poängs marginal.

***

Uppsalas första poängtapp under 2016 är ett faktum.
Efter sex raka trepoängare så tog sviten stopp mot nästjumbon Jönköping, även om det blev seger. Matchen slutade 5-4 efter övertid.
Uppsala låg under med 1-3 efter första, men sköt tre raka mål i andra och ledde med 4-3 inför sista, men då kvitterade U19-landslagsliraren Ellen Svensson med sitt andra mål för kvällen vilket räddade poäng för småländskorna. Sedan avgjorde Uppsala på övertid.
Resultatet innebär dock inget för lagen, egentligen:
Uppsala är redan klara för slutspel.
Jönköping kommer åka ur.

***

Det är fördel Malmö i slutspelskampen just nu.
Tack vare en stark andraperiod – 3-0-där – så blev det en 6-4-seger borta mot Falun till slut, och därmed gick nykomlingen upp på 24 poäng och har åttondeplatsen i sammandraget med tre poängs marginal ner till nykomlingskollegan Linköping (som dock har en match mindre spelad).
Rutinerade målskytten Rebecca Mårtensson skyfflade in två bollar mot Falun.

***

Mer innebandy i helgen!

Vad sänder det för signaler?

av Jonas Gustavsson

Det small inte så mycket på damsidan när övergångsfönstret stängde.
Det blev bara en betydande övergång – men det var å andra sidan en rejäl smällkaramell:
Amanda Larsson, VM-liraren och en av SSL:s absolut bästa spelare, spelar i Kais Mora resten av säsongen efter att ha lånats ut av Linköping.
En jackpott för Kais Mora så klart, som hackat lite under säsongen men som nu får in en ödmjuk världslirare som känner klubben utan och innan, och som inte behöver någon acklimatisering utan som bara kan gå in och köra.
Men: varför släppte Linköping sin superstjärna?
Det sänder ju knappast några bra signaler, varken till fans, intressenter eller det egna laget.
Nykomlingen har gjort en strålande säsong – alla minns ju hur illa det gick senast laget var uppe i SSL – och innehar just nu den sista slutspelsplatsen.
Det känns som att sju lag mer eller mindre säkrat sina slutspelsbiljetter, men det är verkligen en tajt kamp om åttondeplatsen. Fem lag slåss där, alla inom tre poängs marginal.
Att då släppa sin bästa spelare, motorn som driver laget, spelaren som gör störst skillnad, hon som drar med sig resten, kan kännas konstigt.
En signal på mättnad.
Eller kanske en aktion för att hållas sig väl med sin stjärna.
Amanda Larsson har kontrakt med Linköping nästa säsong också och kommer att återvända till klubben efter den här säsongen, och jag kan förstå att klubben är otroligt tacksam över att hon valde att flytta hem och lira i SSL-nykomlingen, en spelare som man annars inte inte kunde drömma om att kunna värva. Jag förstår att man vill hålla henne glad och går henne till viljes när alternativet om en comeback i Kais Mora kom på tal – hon är enormt viktig och man har helt enkelt inte råd att hamna på kollissionskurs med henne.
Samtidigt: hade jag varit lirare i Linköping, eller supporter, så hade jag blivit enormt besviken.
Lagets chanser till att spela ett slutspel minskade drastiskt.
Ett slutspel som hade kunnat ge truppen enormt med rutin inför kommande säsonger.
Ett slutspel som hade bättrat på klubbens rykte, gjort klubben attraktivare på transfermarknaden.
Ett slutspel som skapat fler rubriker, mer innebandyhajp i Linköping.
Nej, att släppa Amanda Larsson sänder inga vidare signaler från klubbens håll, tycker jag.
I viss mån tycker jag detsamma om Amanda Delgado Johanssons uppbrott från Uppsala för att gå till Iksu, men den övergången kom tidigare, var en permanent transfer och något som – om jag förstått det rätt – inte kom som en blixt från en klar himmel.
Det här kom däremot som en stor överraskning.
Uppsala verkar, i alla fall inte ännu, påverkats av tappet av ”DJ”.
Hur reagerar Linköping?
Klarar laget slutspel?
Jag är tveksam.

***

Då tippar vi fredagens och lördagens matcher, damerna först ut.

Fredag:

Falun – Malmö 2: Falun är körda. 15 poäng upp till strecket med 21 poäng kvar att spela om och en usel målskillnad – och torskar laget mot Malmö, som man lär göra, så är hoppet ute (ja, det lever fortfarande i teorin om Huddinge, Dalen eller Karlstad förlorar, men i praktiken är det kört). Malmö är starka borta och tar det här.

Iksu – Huddinge 1: Huddinge har vunnit två av de nio senaste matcherna – mot bottengängen Falun och Jönköping – och har inte visat upp någon vidare form den senaste tiden. Laget har så klart ingen chans på bortaplan mot slåttermaskinen Iksu som kör över det mesta just nu. Solklar etta.

Rönnby – Kais Mora 2: Intressant match och en repris på förra årets SM-final. Rönnby vann överraskande det första mötet i höstas, i Mora. Det här är två lag som inte är speciellt formtoppade just nu, men känslan är att Kais Mora – som nu också får in Amanda Larsson – tar det här. Laget har en bättre grundkapacitet än hemmagänget. Tvåa, således.

Endre – Täby 1: Endre har ännu inte lämnat nya hemmaborgen utan poäng och det lär man knappast göra mot Täby heller. Gästerna har förvisso några av ligans bästa spetsspelare (Jennifer Stålhult saknas), men det är för tunt för att rubba ett solitt och bra hemmalag. Anna Jakobsson och Corin Rüttimann är föresten stekheta och på de tre senaste matcherna har duon kombinerat in 21 (!) poäng.

Uppsala – Jönköping 1: Uppsala, som redan är slutspelsklara, fortsätter att imponera. Laget verkar bara bli bättre och bättre ju mer spets som tappas. Det försvann ett knippe bra lirare efter förra säsongen och sedan stack Amanda Delgado Johansson i december – men laget bara vinner ändå. Bottenlaget Jönköping lär bli nästa skalp.

Karlstad – Pixbo 2: Pixbo gör en kanonsäsong vilket gör guldkampen än mer raffinerad, för det känns som det är många lag som kommer göra upp om de ädla medaljerna den här säsongen. Karlstad har tappat en del spelare under vinterns gång men står upp oväntat bra, men lär inte orka rubba serieettan.

Lördag:

Linköping – Dalen 2: Oviss match på förhand – och den stora frågan är naturligtvis hur Linköping reagerar på tappet av Amanda Larsson. Det är förståeligt att klubben vill hålla sin världsstjärna glad och därför släpper henne till Kais Mora – men det sänder inga vidare signaler kring klubbens satsning och slutspelsjakt. Nåväl, tror ett smart och tajt Dalen gnetar till sig tre pinnar.

Och så en herrmatch under lördagen också:

Helsingborg – Dalen 1: Väldigt svår match att sia om mellan två lag som är svåra att veta var de står just nu. Helsingborg storförlorade mot Storvreta för att sedan besegra Pixbo och succégänget Dalen har helt plötsligt förlorat tre raka matcher. Dock: Helsingborg är grymt starka hemma och det bör avgöra. Dunkar in ettan – och att överraskningen Jonathan Nilsson gör mål för sjunde (!) matchen i rad.

***

Missa inte heller att jag även listat säsongens 25 bästa SSL-spelare på damsidan (herrlistan har jag redan tipsat om):
25 bästa spelarna i damernas SSL (PLUS).

Intressant fredagskväll!

Var ska Jimmie Pettersson bli av?

av Jonas Gustavsson

Storvreta besegrade AIK med 7-1.
Resultatet talar sitt tydliga språk: AIK hade sina sekvenser, men de var väldigt få, och Storvreta var klasser bättre, hade mer energi och var allmänt mer distinkta i spelet. AIK orkade helt enkelt inte att forcera Storvreta.
Många i Storvreta var bra – och den fina formen håller således i sig för Stefan Forsmans gäng.
Men…
Var ska Jimmie Pettersson bli av?
Stjärnvärvningen från Mullsjö har varit skadad och plågas tydligen fortfarande, men har heller inte blixtrat så mycket när han väl varit i spel, även om han bidragit med sitt sedvanliga slit och hårda jobb. Mot AIK var han i tredjekedjan och spelade sporadiskt.
Samtidigt har Storvreta hittat två riktigt balanserade kedjor: eleganten Alexander Rudd med skarpskytten Albin Sjögren och hängivne arbetaren Joakim Olsson, samt balanscentern Victor Andersson med bollbegåvningen Rasmus Sundstedt och målmaskinen Henrik Stenberg.
Som sagt, var ska Jimmie Pettersson bli av?
Han har en enorm kapacitet, passar perfekt för slutspelsinnebandy när det blir lite tajtare och tuffare, men vem bland de andra sex ska plockas bort? Egentligen finns bara ett alternativ: Joakim Olsson.
Men han har varit väldigt bra i sin roll och passar extremt bra som städgumma och sargarbetare med Rudd och Sjögren. En roll som förvisso Pettersson också skulle kunna sköta, men han skulle ändå kräva lite mer utrymme och skulle vilja ligga högre upp på planen.
Stefan Forsman har en intressant utmaning där – spräcka något som fungerar för att foga in Pettersson, eller ta beslutet att hålla honom utanför två femmor.
Inget enkelt val, minsann.
Annars?
Henrik Stenberg har varvat upp ordentligt.
Han gjorde 16 poäng på de 15 första omgångarna vilket var långt under den kapacitet han besitter, men har vaknat rejält under 2016.
Ett mål och tre assist mot AIK, och totalt 16 poäng på sju matcher på den här sidan årsskiftet.
Jag tycker mig ha sett honom varva upp den senaste tiden och den spelmässiga insatsen mot AIK skvallrade också om att Stenberg är tillbaka på allvar: han löper, han hamnar rätt, han är hungrig, han är småelak. Precis som han ska vara. En Henrik Stenberg i form är en världsspelare, speciellt på den avslutande tredjedelen av planen.
När jag pratade med honom berättade han hur hans fotskada hämmat honom under hösten, men att man fick bukt med den vid jul. Det syns i spelet och det syns i poängprotokollet.
– Känslan att spela nu jämfört med i höst är som natt och dag. Sett i backspegeln så borde jag ha vilat foten mer, men det visste jag inte då. Det var många matcher som rann iväg där jag inte fick ut speciellt mycket, sa han.
Han känner knappt av skadan nu.
– Vi har hittat en bra lösning för att stötta upp den så jag känner knappt av skadan alls. Bara någon gång, men inte mycket.
Han blir en slutspelsjoker för Storvreta.
AIK var faktiskt en besvikelse. Ingen som direkt imponerade. Patrik Åman höll dessutom på att bjuda på en rejäl Rembrandt eller en ”Peter Sjögren” när han kastade in bollen i eget mål, men räddades av en avblåsning för frislag. Det, och lagets enda mål, en perfekt genomskärare till Karl-Johan Iraeus som bara behövde vinkla in bollen, var det enda som gästerna visade i underhållningsväg.

***

Uppsnack inför fredagens damomgång kommer på fredag morgon.

En match – var det nyckeln för Storvreta?

av Jonas Gustavsson

Äntligen, efter för många dagars stiltje, så är det dags för SSL-action igen.
Storvreta mot AIK.
Ett kul möte.
Och jag tror absolut att AIK kommer stå upp bättre än senast, då man föll med hela 2-7 på hemmaplan. Just då var AIK nere i en svacka, men har verkligen lyft sig efter det och var ett av seriens hetaste lag i december, plus minus några veckor.
Men visst är Storvreta favoriter i den här fajten, inte minst i kraft av hemmaplan.
Laget är ju bra form dessutom:
De senaste fyra matcherna har Uppsalalaget vunnit mot trippla mästarna Falun, kryssat borta mot svårspelade Växjö, utklassat Helsingborg (12-3!) samt vunnit borta mot tajta Dalen.
Alexander Rudd berättade efter krossen av Helsingborg, där han smackade in mäktiga sju poäng, att vinsten mot Falun var en nyckel. Efter en period med tyngre spel och en del tvivel, laget var ju faktiskt på väg att bli inblandade i slutspelsstriden ett tag, så fick laget ett kvitto på att man kan mäta sig med seriens bästa lag – och också en påminnelse om vad som krävs prestationsmässigt för att lyckas i SSL.
Det talas ofta om små marginaler i idrott, och en match, en prestation, kan få inverkan på hela säsongen.
För Storvreta kanske den där Falun-segern sätter prägel på resten av våren – laget har varit riktigt bra efter det.
En seger, en insats – som betyder så mycket.
Det är som med allt annat i livet: en händelse, en tillfällighet, en olycka, en trisslott, kan förändra mycket.
Storvreta sitter på skyhög potential.
Det är bara att blicka i laguppställningen på vilka namn som finns där.
Det mest imponerande av Storvreta tycker jag är att laget är trea i tabellen, trots att egentligen ingen av lagets stjärnor (Viktor Klintsten undantagen) kommit upp i den kapacitet som de kan. Även om det kanske varit frustrerat i Storvreta-lägret, så måste man se det som en enorm möjlighet. Att sitta och känna att man krämat ur allt som finns och ändå förlora matcher måste kännas hopplöst, men i Storvreta är det precis tvärtom.
Jag menar, tänk när eleganten Alexander Rudd, toppbacken Robin Nilsberth, målspottaren Henrik Stenberg, snabbspringaren Mattias Samuelsson, begåvningen Rasmus Sundstedt och rivjärnet Jimmie Pettersson alla spelar på toppen av sin förmåga – ja, då finns det inte många lag som kan mäta sig.
Får vi se det mot AIK?
Kanske.
Hur som helst: tippar att Uppsalalaget tar hem den här fajten.

***

Igår kom den också.
Den årliga listan med SSL:s bästa lirare.
Lika svårt varje gång för det vimlar av bra lirare. Nåväl, måste landa någonstans, och så här landade det i år:
SSL:s 25 bästa spelare på herrsidan (PLUS)
Listan med de 25 bästa damspelarna kommer inom kort.

En sekund – men ingen tillfällighet

av Jonas Gustavsson

Endre vann borta mot Dalen.
Men det satt långt inne då den avgörande 4-3-bollen satt med bara en enda sekund kvar att spela.
Sara Steen vann kampen framför mål och smackade in Anna Jakobssons instick. Distinkt, snyggt, och rejält.
Men hon själv kunde inte beskriva målet:
– Jag vet knappt vad som hände. Anna (Jakobsson) slog in bollen på volley och jag sköt. Jag minns inte mer, jag fick en blackout och vet bara att bollen gick in, sa Steen.
Nåväl, det blev ju bra för gotländskornas skull.
Dalen ledde med 3-1 efter 40 minuter, innan Endre vände via 3-0 under sista tredjedelen. En stark sistaperiod alltså, men det är ingen tillfällighet. Senast mot Linköping vann Endre sistaperioden med 2-0, och i matchen innan dess vanns slutakten med hela 4-0 mot Iksu.
Matchen innan dess föll Endre med 3-1 mot Uppsala, men vann sistaperioden med 1-0.
Vinst i fyra raka tredjeperioder där man inte släppt in ett enda mål.
Endre har vunnit 14 av 19 sistaperioder under säsongen.
Ett rejält styrkebesked, så klart.
Innebandymatcher brukar ju avgöras i sista perioden, eller till och med under de sista 10 minuterna, så att vara stark där är en nyckel.
En nyckel som Endre alltså verkar ha hittat.
– Vi har ett brett och bra lag vilket gör att vi kan gå på mycket folk. Plus att vi är bra tränade. Vi har ofta en växel till att lägga in i slutet, sa coachen Alexander Brinkmann när han skulle förklara.
Steen spann vidare:
– Framförallt så är vi bra tränade. Vi orkar rulla och trycka på. Det känns som vi blir extra taggade om vi ligger under. Vi ger aldrig upp och har alltid mycket energi. Någon annan förklaring har jag inte, sa hon.
Hur som helst: att vara stark i slutet är en enorm styrka i innebandy.
Endres bredd betalar sig.

***

Täby – som ju slog tillbaka Rönnby med 4-1 senast och där Ranja Varli berättade att harmonin i laget börjar komma mer och mer sedan tränarbytet – började piggt borta mot serieettan Pixbo, men orkade inte hålla ut.
Pixbo vann med hela 7-2 till slut, efter att ha vunnit period två och tre med totalt 5-1.
Det blev 3-0 i sista perioden.
På tal om tredjeperioder alltså.
Och ska man jämföra med Endre så har Täby inte alls samma bredd. Långt ifrån faktiskt. Trots att en lirare som Therése Andersson anslutit. Det talar inte för Real Täby framåt vårkanten, för i just slutspelet kommer bredden, orken och tredjeperioderna bli oerhört viktiga.
Pixbo däremot har ju allt det där.
Malde ner Täby.
Sju olika målskyttar, vilket också talar sitt tydliga språk.
Men ännu mer imponerande: bara två insläppta mål.
Pixbo har släppt in 41 mål på 19 matcher. Det ger ett snitt på 2,16 insläppta per match, ett rekordsnitt i SSL som serien ser ut nu. 2,38 i snitt hade Balrog säsongen 2006/07, det är den bästa noteringen sedan SSL blev riksserie. Om Pixbo fortsätter så här så lär ju den gamla noteringen ryka.
Serieettans defensiv är urstark.
Den kommer räcka långt den här säsongen.

***

Mer damer idag:

Jönköping – Huddinge 2-3: Nu är hoppet ute för Jönköping. Huddinge avgjorde med bara 25 sekunder kvar genom  Elin Roos och såg till att hemmalaget gick upp på 18 poäng i tabellen, precis som Karlstad och Dalen. Jönköping, under nedflyttningsstrecket, står kvar på fyra – och de 14 poängen kan man naturligtvis inte äta ikapp. Inte en chans. JIK åker ur.

Falun – Rönnby 3-5:  Linnéa Nilsson frälste Rönnby och såg till att det blev väntad favoritseger till slut. Det stod 3-3 efter nästan halva matchen, innan Nilsson sprätte in 4-3 och sedan även 5-3 i den sista perioden. Västeråslaget är därmed uppe på vinnarspåret igen efter dubbla förluster.

Kais Mora – Linköping 6-4: Väntad seger, hyfsat väntade siffror eftersom Linköping inte alls är någon lätt motståndare och eftersom Kais Mora form inte är på absolut toppnivå just nu. Anna Wijk noterade två mål och två assist och var som vanligt härförare för mästarna. Efter matchen kom en bomb: Linköping lånar ut Amanda Larsson till Kais Mora resten av säsongen.

Malmö – Uppsala 3-6: Uppsala fortsätter att rada upp segrar och plockade sjätte raka vinsten på bortaplan mot Malmö. Nya SSL-stjärnan Klara Molin klev som brukligt fram för succélaget och matade in dubbla bollar. Alltså, hur långt kommer det här att räcka för Uppsala? Är det dags att börja se laget som ett hot i slutspelet, till och med?

Karlstad – Iksu 3-6: Iksu fortsätter att vinna matcher – om än inte med någon imponerande marginal den här gången. Men seger igen, alltså. Fyra mål av Amanda Delgado Johansson – snacka om att hon förstärkt och spetsat Iksu sedan sin ankomst.

***

Christian Mattsson behövde 15 minuter på sig för att spräcka målnollan i sin SSL-comeback igår och totalt blev det tre poäng när Linköping vann med 4-3 efter övertid mot Warberg.
Daniel Hernandez var dock snäppet värre.
Inte poängmässigt, men tidsmässigt.
3.44 dröjde det – sedan smackade han 1-0 för Mullsjö mot Sirius.
I sin SSL-debut.
Med sitt första skott.
Han gjorde en Mario Lemieux, helt enkelt (ni vet NHL-stjärnan som också satte sitt första skott i NHL och sedan byggde en fantastisk karriär).
– Det är klart att man kan drömma om det, men ibland får man ha lite flyt också. Det är kul att inleda bra, sa en ödmjuk Hernandez.
Han sköt 1-0 alltså.
Sedan plockade han ner bollen när Petter Nilsson gjorde ett utkast, vilket föranledde 2-0.
– Det var meningen. Vi hade snackat om att han kastar bollen i mitten. Det blev bra, sa Hernandez.
Sedan sköt han 5-1 i andra perioden också.
Två mål. Att lägga till de sex baljorna han skickade in med Balrog i lördags.
Skaplig helg.
– Ja, det kan man säga, skrattade Hernandez.
Han fick chansen i förstakedjan med Sebastian Palmqvist och David Gillek. Han hyllade omgivningen. Men klubben var nog minst lika nöjda då starten var lovande och att man kanske hittat en fullblodig ersättare till Emil Kihlblom som ju tappade gnistan och har startat om i allsvenska Östra.
Hernandez om sina förväntningar:
– Inga egentligen. Men jag vill göra mål, det är därför jag är värvad. Jag ska skjuta när jag får läge.
Matchen då, som Mullsjö vann med 10-5 till slut?
Ja, jag vet inte hur man ska beskriva den. Det läckte åt lite alla håll. Men Sirius start var svag, och på något sätt var det väl ändå det som fällde laget till slut. 0-3 efter tio minuter gjorde att man fick jobba i uppförsbacke hela matchen, och så fort man börjat klättra upp lite så trillade man ner igen när västgötarna gjorde nya mål.
Mullsjö gjorde det bra, får man säga.
På tal om nyförvärv.
Sirius gick bet på en potentiell värvning. Klubben – som har skadeproblem på centersidan –  har nämligen hört sig för om Kristoffer Widlundh som lirade SSL-innebandy med Växjö ifjol men som flyttade till Uppsala i somras. Hagunda ville dock inte släppa honom – och han har också svårt att kombinera SSL med jobbet.
– Smickrande att de vill ha mig, och om situationen varit annorlunda med arbete och Hagunda hade jag inte tvekat en sekund. Jag saknar SSL, meddelade han när jag frågade om en eventuell övergång.
Tungt besked för Sirius.
Och tung förlust mot Mullsjö, för nu är man bara är två poäng före Granlo i bottenstriden.
Kampen för nytt SSL-kontrakt fortsätter.

***

Landslagsuppehåll.

Vilken succédebut, Christian Mattsson

av Jonas Gustavsson

Jag skrev innan Christian Mattssons debut att jag inte skulle bli förvånad om han satte avtryck direkt.
Men att han skulle vara planens bästa spelare i comebacken mellan Linköping och Warberg, det trodde jag inte.
Visst, bedömningen blir kanske inte helt objektiv eftersom just Christian Mattsson hamnar extra under luppen under en debut, men det går å andra sidan inte att blunda för hans fantastiska bollkontroll, hans blick för spelet och hans förmåga att ta för sig.
Han var riktigt, riktigt bra.
Han var hal, täckte bollen, svår att störa i närkamperna.
Det syntes att han älskade att vara tillbaka på SSL-scenen.
Poängen rullade in direkt:
Han sköt 1-1 efter 15 minuter.
Han virkade oerhört vackert in 2-2 i slutet av första perioden efter att ha brutit in från kanten och chippat in bollen i krysset.
Han spelade fram Joakim Ström till 3-2 i mittperioden.
Det var inte tal om någon mjukstart heller utan coachen Johan Astbrant matchade Mattsson fullt ut direkt. Även i powerplay där han svarade för flera fina aktioner.
Det blev seger till slut också för Mattsson och Linköping, 4-3 efter övertid. Men det var inte Mattsson som avgjorde. Han hann inte ens lira under övertiden eftersom Martin Karlsson avgjorde efter bara åtta sekunder.
Den här Mattsson-debuten lovar gott både för Linköping och oss som gillar innebandyartister.
– Det kändes väldigt bra. Det var skönt att leverera direkt. Jag är ju här för att bidra med offensiv och poäng. Det är det jag kan, sa Mattsson efteråt.
Och som sagt, 2-2-målet var show.
– Det gick fort och jag hade inte så många alternativ så det var bara att lobba. Det blev bra. Det är sådant jag ska bjuda publiken på, sa Mattsson.
Warberg?
Stark insats, bra försvarsspel, stundtals bra anfallsspel. Kämpade och slet, något som man gjort bra den senaste tiden.
Jag tror dock inte på slutspel – men:
Det finns potential i det här gänget. Gott om ung talang. Robin Blåberg börjar växa i kostymen som SSL-snajper på allvar. Killar som Robin Westergren, Oscar Eriksson Elfsberg, Efraim Björnell och Tobias Jernsand växer mer och mer och kommer, om man får behålla dem, utgöra stommen flera år framöver.
Vi kan lägga till coachen Oscar Lundin i den talangbanken också, han slipas hela tiden.
Det finns ett embryo till ett nytt storlag här.
Det gäller bara för Warberg att förvalta potentialen.

***

Två svenska lag på dansk mark – då blev det finsk afton.
Ja, lite så var det.
Helsingborg och Pixbo möttes i Helsingör, inför 1310 åskådare, och trots att Pixbo sprang ifrån till en 3-0-ledning i den första perioden så var det Helsingborg som fick sista ordet i och med en 8-4-seger.
Vändningen kom i mittperioden – och bar en finsk prägel.
Finska spelare var nämligen inblandade i fyra av fem mål när Helsingborg vann mittakten med 5-1, med Jani Kukkolas 5-4-mål med knappa två minuter kvar som pricken över i, och det som kom att bli matchvinnande.
Helsingborg rann sedan iväg i sista – den gången med hjälp av svenskarna Daniel Johnsson, Hampus Dargren och Jonathan Nilsson.
Grymt starkt av Helsingborg så klart, även om man är riktigt starka hemma (om man nu kan kalla detta hemma…).
Tidigt på säsongen var jag kritisk till lagets finska spelare, men de har sakta men säkert varvat upp under säsongen, och är nu i den form de ska vara. Sex finska poäng i den här matchen till exempel, där Juha Kivilehto också gjorde comeback efter lång skadefrånvaro.
Pixbo hade alltså 3-0 efter första perioden men förlorade de avslutande 40 minuterna med 8-1.
Det är anmärkningsvärt.
Ett rejält ras.
Då var laget ändå i kanonslag med fem raka segrar i bagaget.
Undrar hur Pixbo skulle uppleva en ny kvartsfinalserie mot Helsingborg? Ifjol raderade skåningarna ut seriettan, och nu alltså 8-1 på två perioder…

***

Sju poäng av Alexander Rudd senast för Storvreta. En stjärna som laget verkligen vill ha igång.
Idag: två mål av Henrik Stenberg mot Dalen när Uppsalalaget vann med 5-2.
Det är ju en annan stjärna som Storvreta väntat på ska komma igång.
Stenberg är en spelare med enorm vinnarskalle, som kliver över lik för att få in bollen i mål, som har en otrolig killer instinct, men som inte sett lika vass ut som tidigare säsonger. Men han har också hämmats av skador, vilket har stor del i förklaringen. Han har inte kunnat gå för fullt helt enkelt.
Nu kommer han mer och mer.
Två mål idag, alltså. Mål i fyra raka matcher.
Av det jag sett – vilket inte är allt – bättre spel.
Således:
Rudd börjar komma igång. Stenberg börjar komma igång.
Nu väntar vi bara på att Robin Nilsberth ska varva upp ordentligt också.
Det finns så mycket inneboende potential i Storvreta.
Dalen?
Är smekmånaden över?
Tiden får utvisa, men:
Tredje raka förlusten. Det där hängivna försvarsspelet känns lite darrigare. Den trubbiga spetsen känns lite trubbigare. Orkar succélaget studsa tillbaka?

***

Granlo ger inte upp.
Laget slog tillbaka Karlstad med 5-2 på hemmaplan och skapade därmed ännu mer nerv i bottenstriden av SSL.
Laget, som ligger under nedflyttningsstrecket, har två pinnar upp till Sirius (som dock har en match mindre spelad, en batalj som spelas imorgon).
En spelare var extra het: Ondrej Mikes.
Han satte hela tre bollar, och visade den där spetskunskapen som Granlo ville ha när han plockades in. Tjecken har verkligen varvat upp under säsongen och gett laget lite ”secondary scoring”. I alla fall från december och framåt.
Jag sa det för ett tag sedan men jag säger det igen: lyckas Granlo hålla sig kvar så blir jag väldigt imponerad.
Laget visar i alla fall att man inte viker ner sig.
Karlstad?
Hade chansen att haka på slutspelståget, men missade den chansen. Kontraktet då? Äh, det klarar man ändå.

***

Vilket håll blåser det åt i Solnahallen?
Det känns som en befogad fråga efter bataljen mellan AIK och Växjö, där det verkade vara fördel att spela åt ena hållet.
Eller vad säger de här periodsiffrorna dig?
AIK vann första med 3-1.
Växjö vann andra med 4-0.
AIK vann tredje med 3-0.
Över 60 minuter betyder det 6-5 till AIK, som därmed studsade tillbaka efter ett par tunga förluster, och de där tre poängen betyder att slutspelskampen tätas upp igen.
Mellan lag fem och nio skiljer två poäng.
Slutspelskampen kan bli lika raffinerande som ifjol, alltså.
Fem poäng av AIK-härföraren Karl-Johan Iraeus också. Jag har ältat det men drar upp det igen: vilken säsong han gör alltså. Kanske sin bästa i karriären, eller? Han är i alla fall förbannat bra just nu.

***

Mer innebandy imorgon!

Nygammal artist äntrar scenen

av Jonas Gustavsson

Ny helg.
Nya matcher.
En nygammal artist tillbaka på scenen.
Det ska bli väldigt skoj att se Christian Mattsson tillbaka på SSL-arenan, så klart.
Den offensive, avige och irrationelle forwarden är landslagsmässig i sina bästa stunder. Synd att han inte lirat mer i SSL än han gjort.
Linköping har ju letat efter forwardsförstärkningar under en längre tid, och att få in en spelare av Mattssons kaliber är så klart jackpott.
Lika stor jackpott som när Mikael Karlsson plockades in ifjol. Karlsson blev en ”perfect fit” i laget och spelsystemet, både breddade och spetsade östgötarna, och bidrog med hårt arbete, magiska passningar och ett kilo rutin.
Kan Linköping få samma utväxling på Mattsson som man fick på Karlsson så ser det oerhört lovande ut.
Mattsson och Karlsson har ju dessutom en kemi sedan tidigare i Caperiotäby, så det känns ju inte osannolikt att de kommer att kampera ihop.
Men inte till en början Mattsson kommer, enligt corren.se, debutera i en kedja med power-centern Matej Jendrisak och duracellkaninen Joakim Ström.
Oavsett omgivning så lär han leverera.
Jag blir inte förvånad om han finns i poängprotokollet redan mot Warberg. Eller ja, jag är snarare förvånad om han i-n-t-e gör avtryck omgående.
En artist är tillbaka.
Det är välkommet.
Det kryllar inte av dem i SSL.
Linköping var en malande maskin ifjol, en maskin som blev bättre och bättre under säsongen, och som tröskade sig hela vägen till final där man gav Falun en rejäl kamp om guldet. I alla fall i två perioder.
Laget ser inte ut som en lika stark contender den här säsongen, men slagstyrkan ökar utan tvekan med Mattsson in i mixen.
Det lyckade testet med Eric Björk som forward har ju också spätt på alternativen framåt.
Johan Astbrant vill kunna pumpa på med tre kedjor och får nu större chanser att praktisera den spelmodellen eftersom alternativen ökar och bredden förstärks. Sedan misstänker jag att man gärna hade sett en center in också, men man kan inte få allt på en tunn marknad.
Linköping blir ingen lätt motståndare i slutspelet.

***

Christian Mattsson till Linköping.
Daniel Hernandez till Mullsjö.
Carl Nilsson tillbaka i Helsingborg.
Alexander Egebrant till Falun.
Therése Andersson från Huddinge till Täby.
Plus några dubbellicenser.
Det rör på sig i SSL-dammen.
Övergångsstopp på söndag.

***

Då tippar vi helgens matcher och först ut är herrarna.

Lördag:

Helsingborg – Pixbo X: Alla minns ju kvartsfinalserien mellan de här två lagen förra säsongen, en serie som sköt in ännu lite mer rivalitet i västkustmötet. Helsingborg kommer från två nederlag på bortaplan, mot Granlo och Storvreta, och känslan är att skåningarna kommer varva upp nu och jag tror absolut att laget – speciellt på hemmaplan, även om det är i Danmark – kan utmana serieettan Pixbo. Gästerna är förvisso i kanonform, men dunkar in ett kryss. Noterbart: Juha Kivilehto gör comeback i Helsingborg.

Linköping – Warberg 1: Välkommen tillbaka, Christian Mattsson. Artisten hör så klart hemma på SSL-nivå och det ska bli intressant att se om han kan komma in och tillföra lika mycket som Mikael Karlsson gjorde ifjol. Hans inkommande i truppen lär skapa en hel del energi, och jag tror inte att Warberg, som tagit tre poäng på de sju senaste bortamatcherna, har mycket att sätta emot hemmamaskinen.

Granlo – Karlstad 1: Jag har varit inne på det innan, att Granlo har ett bättre lag än man får kredd för, och jag tror det kan ge utslag hemma mot Karlstad. En match som hemmalaget mer eller mindre måste vinna för att ha chansen att hålla sig kvar. Gapet upp till strecket är redan fem pinnar. Karlstad slog AIK hemma senast, men saknar Adam Colling vilket är ett avbräck. Tippar hemmaseger.

Dalen – Storvreta 2: 12-3 mot Helsingborg senast var ett styrkebesked som heter duga av Storvreta. Där kom också en poängexplosion av Alexander Rudd, megastjärnan som gått lite på tomgång under säsongen. Storvreta är i bra slag. Dalen har åtta raka segrar på hemmaplan – men känslan säger att den sviten kan brytas nu.

AIK – Växjö X: Klurigt möte att tippa mellan två lag som slåss med näbbar och klor för att ta en slutspelsbiljett. Just nu skiljer tre poäng till Växjös fördel och smålänningarna i bra form, och jag tippar att laget tar åtminstone en pinne här. AIK kommer från två förluster mot Warberg och Karlstad, två nederlag som kan bli ödesdigra i slutspelskampen. Dunkar in ett kryss.

Söndag:

Sirius – Mullsjö 2: Lurigt möte. Sirius har – ledda av stekhete Billy Nilsson – verkligen fått ordning på grejerna på slutet. Trots snåriga lägen har man hittat vägar att vinna poäng och på något sätt retroaktivt spelat in de poäng som slarvades bort under hösten. Mullsjös form har varit svag, fyra raka nederlag innan det blev seger mot jumbon Gävle senast, men jag tror man är på uppgång och snor alla tre pinnarna i Uppsala. Målar nye Daniel Hernandez redan i Mullsjö-debuten?

Damerna då, som kör full omgång under söndagen:

Jönköping – Huddinge 1: Jönköping gjorde en stark insats mot Pixbo under fredagen och störde faktiskt serieettan innan det blev torsk. Småländskorna har varit bättre sedan tränarbytet och har en kanonchans att ta en trea mot Huddinge. Gästernas form känns så där. Tappet av Therése Andersson kommer dessutom kännas.

Dalen – Endre 2: Dalen stod upp i två perioder mot Iksu innan det rasade samman. Det kommer bli en jobbig resa mot Endre också, som vann stort och komfortabelt mot Linköping senast. Känns som en gjuten tvåa.

Falun – Rönnby 2: Falun störde succélaget Uppsala rejält senast, men föll med uddamålet. Det lär ha gett lite blodad tand – men mot Rönnby har man ingen chans. Gästerna är ett par klasser bättre och lär dessutom vara revanschsugna efter den tunga förlusten mot Täby under fredagskvällen.

Kais Mora – Linköping 1: Nja, Kais Moras form känns inte super just nu, men laget vinner ändå sina matcher. Linköping blir en intressant uppgift, men visst blir det hemmaseger även om östgötarna överraskade i senaste mötet och fick med sig en poäng. Malin Andréason lastade in ett par kassar senast, och kanske är på gång på allvar i målskyttet igen.

Malmö – Uppsala 1: Malmö har haft svårt på hemmaplan under säsongen men lyckades slå tillbaka Karlstad med 3-2 under fredagen, och det lär säkert ha gjutit in lite självförtroende. Uppsala darrade samtidigt mot Falun. Uppsala är i kraft av tabellplacering knapp favorit – men tror Malmö tar hem det här.

Pixbo – Täby 1: Intressant möte. Täby – som inte imponerat hittills i år sett till de uppskruvade förväntningarna – tog en fin skalp mot Rönnby senast. Det uppges finnas en bättre harmoni och trygghet i laget nu, och man kan säkerligen störa Pixbo som inte gjorde någon vidare bra match mot Jönköping senast. Dock: Pixbo brukar hitta vägar att vinna matcher och så blir det nog igen. Svårt att inte tippa etta.

Karlstad – Iksu 2: Inget snack om saken, det här är en match som Iksu ska springa hem. Lagets pulserande spel – och fina effektivitet framåt – lär avgöra den här matchen ganska tidigt. Karlstad är i tveksam form just nu och har bara tagit en trea på nio matcher (mot jumbon Falun).

***

Håller koll både under lördagen och söndagen.

Nya vindar blåser i Real Täby

av Jonas Gustavsson

Hur bra är Täby egentligen?
Det är en fråga som förföljt mig under den här säsongen.
Ifjol gjorde föreningen en rejäl växling i truppen och fick omedelbar effekt och ett slutspelslag. Till i år lastades ett gäng stjärnor från upplösta Djurgården in, riktiga spetsspelare, och Täby såg helt plötsligt ut som en contender.
Eller Real Täby, som jag till och med kallade dem.
Men det har inte osat medaljkandidatur om laget ännu.
Laget har haft sina toppar (dubbla vinster mot Rönnby) men har också haft sina dalar (förlust mot Jönköping).
Med tanke på att Täby sågs som en utmanare till de stora – Iksu, Pixbo, Endre, Rönnby och Kais Mora – så måste säsongen stämplas som en blek hittills. Rönnby är det enda laget som Täby vunnit mot i den skaran, mot resten har man åkt på pisk.
Man har inte skrämt speciellt många ännu, om man säger så.
Men kanske är man på gång nu. 4-1-seger mot Rönnby idag. Och stjärnan Ranja Varli menar att det finns en annan trygghet i laget jämfört med tidigare.
– Det har känts bättre de senaste veckorna. Vi har en annan trygghet nu. Kastar inte om i femmorna så mycket, utan håller ihop enheterna, sa hon till mig.
Något som – även om Ranja Varli inte säger det rakt ut – kanske är en effekt av tränarbytet där Josef Rosengren lämnat och Tobias Ljungholm tagit över.
– Det var hans (Rosengrens) beslut att gå, han fick inte sparken, men vi var överens om att något behövde ske, sa Varli.
Ja, något behövde ske.
Nu har det skett.
– Vi har inte levt upp till förväntningarna. Med spelarna vi har borde vi vara högre i tabellen. Vi har inte fått ihop det, sa Varli och bedömde dagens insats mot Rönnby som den bästa för säsongen.
Täby har haft svårt mot topplagen, men har en solid slutspelsplats.
Det blir slutspel.
Väl där gäller den klassiska klyschan: vad som helst kan hända.
Täby har ändå spelare som Emelie Frisk, Jenny Gustafsson, Ranja Varli, Jennifer Stålhult, Matilda Sjödin och Louise Wickström. Alla av landslagskaliber.
Och nu ansluter Therése Andersson från Huddinge, ytterligare en lirare från Djurgården ifjol, en drivande back.
Pusselbitarna finns där.
De har inte passat speciellt bra ihop hittills.
Men det finns potential.
– Vi har inte hållit samma nivå som topplagen när vi mött dem, men vi börjar en ny säsong nu. Det är så det känns efter tränarbytet. Nu kör vi på för att hitta mer trygghet och för att få ihop spelet, sa Varli.
Nya vindar blåser i Täby.
Det kanske kan bli Real Täby till slut, trots allt.

***

Iksu vann derbyt mot Dalen.
Som väntat.
Men Dalen stretade emot oväntat länge. Höll ihop defensiven, lyckades vända och skapa lite halvchanser, och hade varit förtjänt av något mål. I alla fall i mittperioden.
Dalen orkade i två perioder.
Sedan gasade Iksu.
2-0 efter 40 minuter förvandlades till 9-0 efter 60 minuter.
Ett Iksu-spel som stundtals såg lite lojt och energilöst ut såg plötsligt så enkelt ut under den sista perioden. Visst, Dalens ork tröt och ju fler mål som rann in desto mer sänktes deras motivation, men det var ju inga dussinmål som Iksu levererade precis.
När Iksu väl rullar på, när passningsspelet tuggar igång, då är man mer eller mindre ostoppbara. Som stundtals där i den sista perioden, när kugghjulen helt plötsligt började tagga i varandra. Då bara flöt spelet.
Under vissa sekvenser i sista perioden såg Dalens spelare ut som publiken på en tennismatch. Huvudena gick hit och dit för att följa bollen. Sedan sa det bara pang, så satt den i nät.
Vi såg några dunderskott.
Några fantastiska passningar.
Iksu var en, två, tre klasser bättre.
Någon djupare analys behövs inte.
1912 personer i publiken. Imponerande.

***

Mer matcher ikväll:

Uppsala – Falun 4-3: Jodå, det blev seger till slut för Uppsala, men det satt – sett till siffrorna – hårt åt. Det stod 3-3 mitt i den sista perioden innan Maja Brodin klev fram och avgjorde för hemmalaget och därmed stärkte upp Uppsalas slutspelsplats ytterligare. Noterbart: comebackande Karin Hjelm noterade en assist direkt för Falun.

Malmö – Karlstad 3-2: Malmö gick upp i en 3-0-ledning redan i den första perioden, efter drygt tolv minuter, och lyckades sedan hålla den ledningen hela vägen in i mål. Karlstad vann skotten med 17-6 i de två sista perioderna, men lyckades alltså bara reducera två gånger. Malmö blandar sig därmed i slutspelsstriden på allvar, ligger på samma poäng som åttan Linköping nu.

Linköping – Endre 2-7: Som väntat så blev Endre en för svår nöt för Linköping att knäcka. Gästernas superstjärnor var också på spelhumör: två mål av Corin Rüttimann och mäktiga två mål och fyra assist av Anna Jakobsson. Kampen kring slutspelsstrecket tätnar därmed: Linköping har kvar åttondeplatsen, men Malmö är bara målskillnad bakom.

Pixbo – Jönköping 6-4: Serieettan Pixbo fick oväntade problem med nästjumbon Jönköping – men redde ut det hela till slut. Pixbo sprang iväg till 4-0 i början av andra perioden, men sedan knaprade JIK sig närmare och skapade faktiskt nerv i matchen. Men inte mer än så dock – Pixbo vann. Igen. Det mest sensationella stannar därmed vid att man släppte in fyra bollar, mycket för att vara årets upplaga av Pixbo.

***

Igår:

Huddinge – Kais Mora 6-9: Huddinge stod upp imponerande bra mot Kais Mora och det var oavgjort efter både första (3-3) och andra perioden (4-4) innan mästarna kunde spurta ifrån under den avslutande tredjedelen. Superstjärnorna satte inte främsta avtrycket i poängprotokollet, det gjorde istället Ellinor Berling, 19, som satte tre baljor. Ny torsk för Huddinge alltså, som bara tagit fyra poäng på sju matcher, och vars slutspelsdrömmar ser ut att stanna vid just en dröm. Att backen Therése Andersson lämnar för Täby underlättar inte.

***

Uppsnack inför lördagens och söndagens matcher imorgon!

Vem hade trott att hon skulle nosa på målrekordet?

av Jonas Gustavsson

Det har varit mycket surr kring Malin Andréasons fantastiska målskytte den här säsongen.
Kais Mora-forwarden har bombat in Anna Wijk-passningar på löpande band och gjort 31 mål på 17 matcher. Ett fantastiskt facit.
Men:
Hon gjorde mål i alla de tolv första omgångarna, totalt 27 mål.
Hon har ”bara” gjort mål i två av de fem senaste matcherna, totalt fyra mål.
Hon som kändes som den givna skyttedrottningen i SSL toppar inte skytteligan längre – det gör sensationen Emelie Wibron.
Sensationen?
Ja, sensationen.
Missförstå inte: Wibron är en av världens absolut bästa spelare, en supertalang som VM-debuterade redan som 17-åring.
Men måldrottning i SSL?
Det fanns inte på kartan inför den här säsongen.
Redan ifjol började Iksu testa henne som forward stundtals, men i år har hon varit forward på permanent basis. Och alltså lastat in mål på löpande band, totalt 34 stycken hittills, att jämföra med de karriärsbästa 26 mål hon skickade in ifjol.
Och jämfört med Andréason så har Wibron en positiv målkurva.
Wibron sköt 15 mål på de tio första matcherna – men har gjort 19 mål på de sju senaste kamperna.
Sett över hela säsongen så snittar Wibron två mål per match och skulle landa på 52 baljor över hela säsongen, bara två mål ifrån Anna Jakobssons säsongsrekord på 54 från ett par år sedan.
Men om vi tar snittet från de sju senaste matcherna – 2,7 mål per match – och hon håller det säsongen ut – nio matcher ger då 24 mål – så skulle hon landa på 58 mål.
Det är rekord.
Visst, det blir tufft att hålla det furiösa måltempo som hon haft senaste tiden, men det är inte omöjligt.
Emelie Wibron kan sätta SSL-rekord i antal mål på en säsong.
Smaka på den.
Vem hade tippat det inför säsongen?

***

Dags att tippa torsdagens och fredagens matcher.

Torsdag:

Huddinge – Kais Mora 2: Huddinge har ett par tunga förluster nu, dels i derbyt mot Täby, dels senast när man blev nollade hemma av Uppsala. Det är förvisso bara sex poäng upp till åttondeplatsen i tabellen, men känslan är att det blir svårt att nå slutspel. Några poäng hemma mot mästarna Kais Mora lär det inte bli heller. Säker tvåa.

Fredag:

Täby – Rönnby 2: Alltså, hur bra är Täby egentligen? Frågan känns befogad kring det inför säsongen hajpade laget, som förvisso är ett stabilt slutspelslag men som känns långt ifrån topplagen. Att det finns klass i truppen är det ingen tvekan om, men det gäller ju att få ut det också. Rönnbys form är svårdefinierad, där man ”bara” vann med ett mål borta mot Malmö, och senast föll knappt mot Pixbo. Nåväl, tror på tvåan ändå.

Uppsala – Falun 1: Visst sjutton blir det slutspel för Uppsala. Just nu skiljer hela 17 poäng ner till niondeplatsen. Det tappar man aldrig. Mot svaga Falun blir det absolut en ny trea in på kontot. Falun har stora problem i målskyttet och kommer ha enormt svårt att rämna den Uppsala-mur som bara släppt in ett mål på de två senaste matcherna. Keepern Jennifer Gräll är en SSL:s hetaste just nu.

Malmö – Karlstad 1: Malmö tog en tung skalp efter att ha vunnit med uddamålet borta mot Dalen senast vilket sköt in nytt hopp i slutspelskampen. Hemmaformen är dock usel, det enda laget som besegrats hemma är bottengänget Falun. Men någon gång måste det vända – och varför inte mot Karlstad? Lagen står på samma poäng i tabellen och båda jagar slutspel, så det är viktiga pinnar på spel.

Iksu – Dalen 1: ”Derby är derby” brukar det heta och andemeningen är att vad som helst kan hända. Men så är det inte riktigt i det här Umeå-derbyt. Iksu är dunderfavoriter och kommer också att segla hem det här tämligen enkelt. Ska vi tippa att Emelie Wibron avgör? SSL:s måldrottning (!) har gjort åtta mål på de två senaste matcherna och 19 mål på de sju senaste kamperna. Stekhet, var ordet.

Linköping – Endre 2: Linköping är åtta i tabellen och har den sista slutspelsplatsen just nu, och jagas av ett koppel lag bakom. Men hur bra är formen? Bara uddamålsvinst mot Falun och bara en poäng mot Karlstad senast skvallrar inte om toppform, precis. Endre är bättre och tar hem det här, men inte med några maffiga siffror.

Pixbo – Jönköping 1: Omgångens säkraste tips? Ja, så känns det. Pixbo är supersolida och levererar i varje match – och det kommer man att göra mot Jönköping också. Gästerna avverkar topplagen på rad och kommer från tunga nederlag – 2-11 mot Rönnby, 1-14 mot Iksu, 1-5 mot Kais Mora – och har ett självförtroende som borde vara nerkört i botten.

***

Full bevakning under fredagskvällen!

Den potentiella fyndhörnan har stängt

av Jonas Gustavsson

Gävle föll som väntat mot Falun ikväll.
Men stod upp oväntat bra inför imponerande 3 276 personer i Gavlerinken.
Falun ägde bollen för det mesta och känslan var att mästarna hela tiden skulle dra ifrån, men Gävle bet sig kvar, skapade spelvändningar, var effektiva när lägena väl dök upp. Att nykomlingen lyft sitt spel den senaste tiden är det ingen tvekan om.
Men Falun var övermäktigt.
Det fanns en växel till att lägga i hela tiden.
Mästarna gjorde vad de behövde, varken mer eller mindre.
Förlusten innebär att vi kan bomma igen SSL-dörren för Gävle.
Laget kan nå maximalt 23 poäng. Sirius och Warberg, med en match mindre spelad, står på 21 respektive 22 poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Inte en chans att Gävle klarar det. Och skulle Sirius eller Warberg av någon anledning rasa ihop och förlora allt samtidigt som Gävle går fullt, så måste Gävle också gå om Granlo som står på 16 pinnar.
Nej, det går inte så klart.
Men:
Klubben kommer inte att hyra ut några spelare under sluttampen av säsongen, likt Kais Mora gjorde ifjol.
Några slutspelsfynd finns alltså inte att hämta hos jumbon.
– Nej, vi har tagit beslut om att inte göra det, sa Anders Löfgren, ordförande i sportgruppen, när jag frågade om det var aktuellt att hyra ut spelare.
Klara besked.
Gävle vill hålla ihop gruppen, ser det som en hederssak att fullfölja serien med bästa manskap, och kommer köra hela vägen in i kaklet oavsett utgångsläge. Ambitionen är att bygga om i Allsvenskan och sedan ta sig tillbaka, och likt andra lag som varit nere och vänt etablera sig under SSL-sejour två.
Jag frågade inte – Gävle får stå för sina beslut – men känslan är att det är dumt att inte tjäna lite extrapengar på att hyra ut några spelare under våren. De kan ju plockas hem sedan igen, och vara med i höst fyllda med ännu mer lärdomar från andra klubbar och hur de arbetar.
Men som sagt, det är upp till Gävle.
De har säkert goda tankar kring sitt beslut.
Förfrågningar har i alla fall kommit.
– Ja, det har kommit. Men jag namnger inga klubbar. Och det har varit stillsamma förfrågningar, sa Löfgren.
31 januari närmar sig.
SSL-klubbarna får hitta slutspelsfynd någon annanstans än i Gävle.
Veckans största potentiella fyndhörna har nämligen stängt dörren.

***

Uppsnack inför torsdagens och fredagens innebandy imorgon.

Sida 34 av 59
  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB