Den stora skillnaden mellan Pixbo i år och ifjol:
Man är ett lag som lever på energi snarare än skills.
Ja, lite så känns det.
Ifjol var det lirarna som skulle göra det, Pixbo var ett finesslag. Det var stundtals vackert, men ofta ineffektivt. I alla fall när insatserna höjdes.
I år är det energilirarna som ska göra det. Pixbo är ett hårt jobbande kollektiv som täcker skott, jobbar kopiöst och vänder spelet hänsynslöst.
Tiden får utvisa om Pixbo är så förbannat bra på att spelvända som de är nu, eller om det är motståndarna som fortfarande är chockade över att Pixbo faktiskt spelvänder och blir tagna på sängen varje gång.
Idag slog Pixbo tillbaka Helsingborg med 8-6 på bortaplan.
Återigen en arbetsinsats kryddad av sylvassa spelvändningar.
Skåningarna ledde med 2-1 efter nästan halva matchen, sedan sköt Pixbo fyra raka mål och det 5-2-övertaget förvaltade man på bästa sätt.
Andreas Hörberg – killen som spelade division ett-innebandy ifjol, precis som Helsingborgs stjärnskott Andreas Lindholm – agerade däckpunkterare.
Han satte målen som tog udden av hemmalagets forcering.
Bara sju sekunder efter att Helsingborg gjort 4-5 så fick han en lobbpassning på kanten, tog med sig bollen och skickade in 6-4.
Bara minuten efter Helsingborgs timeout så forcerade han in ett viljemål fram till 8-5 med mindre än två minuter kvar.
Succé för killen.
Martin Östholm:
– Han gör sitt jobb, kan man säga, sa han och garvade lite.
Och lade till:
– Han är väldigt bra på de där små ytorna framför mål. Han gjorde viktiga mål både för sig själv och oss som lag.
Pixbo gör det förbannat bra.
Jonas Eliasson har gjort laget till något helt annat än man var ifjol. Defensiven är i fokus. Något som Martin Östholm – tre assist idag! – understryker:
– Det är omvänt fokus. Tidigare år har vi snackat anfall, äga boll och rulla ut motståndare. Nu är det bara fokus på försvarsspel och uppoffrande spel. Vi har inte pratat om hur vi ska anfalla en enda gång.
Jag gillar det:
Gör ditt jobb i defensiven så får du leka i offensiven.
Pixbo trivs uppenbart med det där i alla fall.
Nu är det långt, långt kvar av den här säsongen – men jag tror ingen kommer tycka det ska bli bekvämt att möta Pixbo när vi har slutspelstider i vår.
För nog ta sig Pixbo dit.
Det tror jag allt.
Annars?
Ja, Mika Kohonen satte en läcker straff och noterade fyra (!) poäng. Minnet är kort, men det lär vara ett tag sedan han gjorde det senast, va?

***

Omar Aldeeb är i ”zonen” nu.
Så klart var det han som klev fram som den stora matchvinnaren för Falun mot Storvreta i IFU Arena.
Stjärnskottet styrde in 4-3-bollen på övertid, efter skott av Johannes Larsson, i ”giganternas möte”.
Aldeeb, som inte var med i dagens landslagstrupp som Rasmus Enström förutspådde på upptaktsträffen, har nu sopat in tio poäng på tre matcher efter en något trög säsongsinledning.
Ja, det var ingen stormatch i övrigt av Aldeeb av det jag såg, men stora spelare bruka kliva fram när det betyder som mest.
Det gjorde Aldeeb nu.
Annars var det här ju inte Falun-stjärnornas match.
Alexander Galante Carlström, Rasmus Enström och Emil Johansson misslyckades alla med att notera sig i poängprotkollet, istället var det Simon Berg (!) som satte dubbla mål och Ciya Hajo (!) som gjorde en kasse. Det är ju inte lirarna som brukar göra det annars, precis.
Desto mer vana skyttar i Storvreta, där Tobias Gustafsson, Jimmie Pettersson och (nåja…) Niklas Winroth målade.
Delad poäng var väl okej utifrån det jag såg.
Situationen i slutsekunderna var svåra att avgöra, där Emil Johansson knackade in en boll som Viktor Klintsten räddade – men var bollen över linjen eller inte? Omöjligt att avgöra av de bilder jag sett, men spontana känslan var att det var en räddning och att han slår i med armen i innernätet.
Men vi vet vad annorlunda vinklar kan göra med uppfattningen om saker och ting, så… ja, domarna dömer.

***

Om det noteras tre eller fyra mål i protokollet (nog var han på och touchade Linus Holmgrens 6-4-skott…?) bryr sig nog partyfixaren Peter Reinholdt mindre om en sådan här kväll.
Tre poäng in på Thorengruppen-kontot var det viktigaste.
För fjolårets sensationslag – alla trodde ju att TTG skulle komma toksist och åka ur med buller och bång, men man löste ju nytt kontrakt hyfsat komfortabelt till slut – har ju inlett den här säsongen med fem raka torsk och blott en inspelad pinne, så visst var det viktigt, så väl mentalt som tabellmässigt, att inkassera en trea.
TTG vann till slut mot årets tidiga sensationslag Örebro med 7-4.
Örebro såg ju annars ut att vara på väg att plocka nya pinnar när Simon Palmén sköt 4-3 en bit in i sista perioden – då kändes det som att Närke-laget skulle krama greppet om matchen ledda av sin toppkedja.
Peter Reinholdt ville något annat.
Innan Reinholdt-partyt började så gjorde Tobias Bergfors en fin dragning på sin gubbe, bröt in på mål och gjorde vackert 4-4.
Sedan:
* Klapp-klapp-spel fram till avslutande Reinholdt som sköt 5-4.
* Ett Linus Holmgren-skott där Reinholdt parkerade framför målet (och styrde?) vilket gav 6-4.
* Brev på posten-mål av (just det!) Reinholdt fram till 7-4.
Peter Reinholdt, han satte också 1-2-målet i första perioden, som ju sent valde att hoppa av TTG-satningen ifjol, men som sedan gjorde comeback under säsongen och var en vital del i Umeålagets lyft under våren som sedermera säkrade det nya SSL-avtalet.
Veteranens betydelse ska inte underskattas.
Det visade han ikväll.

***

Ja, i gårdagens införsnack så ifrågasatte jag AIK.
Svaret?
Ja, man fortsatte släppa in mål – åtta stycken, vilket är mer än man har i snitt – men det spelade ingen roll för man gjorde hela 13 (!) mål mot Sirius.
Seger med 13-8 alltså.
Det var en välförtjänt seger också.
Bobby Edberg sköt förvisso 1-0 för Sirius i första, men det här var AIK:s match och det var gaspedalen ner i första perioden där man sprang ifrån till 4-1, en ledning som växte till 8-3 efter två perioder.
Sista perioden, framförallt sista tio, var det öppna svängdörrar och totalt tio (!) mål (5-5).
Någon fara på taket var det aldrig för AIK, för Sirius var aldrig närmare än fyra mål någon gång där i slutakten.
Starkt av AIK att vinna – men alltjämt: man släpper in en sjuhelskottas massa mål.
I längden är det så klart ohållbart, för man kan inte räkna med att pytsa in 13 baljor per matchkväll.
Tre pinnar ger i alla fall lite arbetsro.
Tre mål av Andreas Stefansson också, för övrigt.
Sirius fortsätter vara en liten gåta i inledningen. Det är, liksom AIK förvisso, svårt att veta var man har Uppsalalaget.
Roligast ikväll:
Filip Eriksson, 16 bast, satte en snygg straff för Sirius.
Det är något med den här säsongen och 16-åringar, tydligen.

***

Höllviken har vuxit in i årets serie nu.
Grymma arbetsinsatser mot Linköping och Växjö innan man körde in i Jönköping-väggen, och nu en fin insats mot Mullsjö där man vägrade ge sig.
Skåningarna nådde kvitteringar fram till 2-2, 3-3 och 4-4 – men när Kim Ganevik gjorde 5-4 hade man inga svar.
Rikard Eriksson dunkade snabbt in 6-4.
Niko Mobergs 6-5 skapade dåligt med nerv för Mullsjö hade matchen, och till slut kunde Sebastian Palmqvist stänga matchen med ett mäktigt volleymål.
Mullsjö – med sju (!) olika målskyttar – är på rätt väg vill jag påstå. Även om man hade svårt att luckra upp Höllviken så lyckades man ändå vinna till slut, och det är meriterande med tanke på vilka skalper skåningarna lastat upp på sistone.
Känslan är bara att det borde finnas ännu mer att hämta ut, för det är skapligt stjärntätt i truppen.
Men det lär komma.

***

Igår:

Jönköping – Växjö 2-6: Ett resultat enligt plan, kan vi säga. Jönköping ledde med 2-0 tidigt, men man lyckades inte förvalta det som man gjorde mot Höllviken, utan nu tappade man, släppte in sex raka kassar och förlorade ändå ganska klart till slut. Dubbelutvisningen i mittperioden, där Växjö gjorde 3-2 genom Filip Kjellsson, var blytung för JIK. Växjö spelar bättre och bättre under säsongen.

***

Uppsnack inför helgen på fredag!

Inför förra säsongen hade man ingen aning om var man hade AIK, om det var ett potentiellt slutspelslag eller en potentiell nedflyttningskandidat.
När vi summerade handlade det mer om slutspelskamp än nedflyttningskamp, så nog var säsongen en framgång.
I år fanns samma funderingar kring laget som tappat några tunga pjäser och som återigen värvat ungt och lovande från närområdet.
Men i år doftar det hittills mer nedflyttningskandidat än slutspelsaspirant.
AIK har inte inlett säsongen bra alls.
Andreas Stefansson satt på upptaktsträffen inför i år och pratade om hur mycket man nött försvarsspel, att det inte var kul men nödvändigt eftersom det inte var ett alternativ att släppa in så många mål som man gjorde ifjol.
Ändå släpper AIK i inledningen i år in ännu fler mål (snitt på 6,8 insläppta per match, att jämföra med 6,65 ifjol).
Visst, nu har man mött giganterna Storvreta och Falun i de senaste omgångarna, och de matcherna ska inte användas som måttstock, men ändå: i fyra av fem matcher i höst har laget släppt in minst sju mål.
Enda segern kom mot Thorengruppen, en 8-2-vinst mot ett lag som också läckt som ett såll i inledningen.
Det är ingen fara på taket poängmässigt för AIK ännu, det som oroar är att man släpper in så fruktansvärt många mål.
Nu ställs man mot Sirius hemma under onsdagskvällen.
En match som kan bli en påminnelse om det man saknar.
Joakim Olsson.
Grabben vräkte in poäng ifjol, men han gjorde så mycket mer än så. Han var en spelare som kom in med en tydlig kravbild. Medan klubben gick ut med nytt kontrakt som främsta mål så hade Olsson en helt annan målsättning och det var slutspel, och att ha spelare med hans vilja och vinnarmentalitet tror jag hade stor del i AIK-framgångarna ifjol. Hans betydelse både på och utanför plan ska inte underskattas. Han var inte bara en poängmaskin, han var också en hjärt- och lungspelare som var en vital del i att AIK-kroppen fungerade.
Han var en stor karaktärsspelare.
Man kan säga vad man vill om Joel Kanebjörk, men han var också karaktärsspelare. En spelare som ställer krav, som pushar, som ger energi, som är otroligt intelligent. Jag misstänker att hans personlighet hann sätta stor prägel på AIK innan han drog vidare till Storvreta, han var med och stakade ut den väg som det unga laget sedan kunde följa in i mål.
Vem är årets karaktärsspelare i AIK?
Jag vet faktiskt inte.

***

Dags att tippa veckans matcher!

Tisdag:

Jönköping – Växjö 2: Jönköping stod för en heroisk arbetsinsats mot Höllviken i söndags och kunde då också bärga säsongens första poäng. Det var nog viktigt, inte minst mentalt, för nykomlingen. Växjö är ett bättre lag än JIK, men det här är en ganska klurig match och dessutom derby, så JIK har absolut poängchans. Men utgångsläget får ändå bli en tvåa, Växjö kliver in som klara favoriter.

Onsdag:

Thorengruppen – Örebro 2: Thorengruppen har börjat säsongen svagt, har bara spelat in en poäng på fem matcher och framförallt så har det runnit in fruktansvärt mycket mål bakåt i de senaste matcherna. TTG är ju traditionellt starka hemma, och jag tror man kommer offra tandköttet i den här matchen, frågan är bara om det räcker mot ett Örebro i kalasform med en superkedja som vräker in poäng. Jag tror inte det.

Helsingborg – Pixbo 1: Två lag som gått starkt i inledningen, starkare än vad många – inklusive mig – tippat, även om jag trodde Pixbo skulle bli bättre än gemene man så har man varit bättre än jag trodde. Det krävs tålamod för att slå ett kompakt Pixbo, men det tror jag Helsingborg har. Jonathan Nilsson är föresten i superform, bara det talar för skåningarna.

Storvreta – Falun 2: Stormöte mellan de på förhand största favoriterna, två lag som efter en halvknackig start spelat upp sig, men där Falun just nu känns längre fram och där Storvreta så klart hämmas av att både Alexander Rudd och Victor Andersson saknas på centerplats. Budet går till Falun med en Omar Aldeeb i härlig poängform.

AIK – Sirius 2: Alltså, AIK känns under isen just nu, känslan är att självförtroendet är dränerat efter ett gäng storförluster. Magnus ”Binge” Jäderlund har en del att skruva på för att få ordning på det där. Samtidigt så känns det som att Sirius håller på att växa in i serien. Joakim Olsson, som inlett bra i Sirius, återvänder nu till Solnahallen där han var lagmotor ifjol – och kan mycket väl vara tungan på vågen när Sirius vinner.

Mullsjö – Höllviken 1: Höllviken är nog grymt besvikna efter förlusten mot Jönköping senast där man körde in i den betongvägg som man själva byggde upp mot Linköping och Växjö. Ska vi tippa att man spelar ett rejält lågt försvarsspel igen? Mullsjö har varvat upp, börjat få igång stjärnor och är starka hemma – och jag tror det räcker för att vinna mot skåningarna.

En dammatch på torsdag också!

Rönnby – Täby 2: Täby har blandat och gett en del i inledningen, men känns i riktigt vass form nu, inte minst offensivt där man vräker in mål, och jag tror man klipper Rönnby också av bara farten. Ett Rönnby som lyckats hålla ner siffrorna i många matcher i höst, men jag tror det blir fruktansvärt svårt att stänga ner offensivt spetsiga Täby med poängdrottningen Moa Tschöp i främsta ledet.

***

Mycket innebandy nu!

Så kom de då, de första poängen för Jönköping.
Höllviken 5-2-besegrades på bortaplan.
Man kan säga att Höllviken fick smaka lite på sin egen medicin. Laget har ju spelat ett tajt försvarsspel, käkat skott och haft grymt målvaktsspel i de två senaste matcherna när man slagit såväl Linköping som Växjö.
Nu körde körde man in i den vägg som man själva byggt tidigare.
Jag hoppas JIK-coachen Niklas Pålsson har några syrgastuber lastade i bussen för hemresan, för det lär behövas.
Han lär ha en del trötta ben i sitt manskap.
Det ska man så klart alltid ha efter en match – men JIK slet något kopiöst i den här drabbningen.
Jönköping svarade för en heroisk arbetsinsats, låg rätt, täckte tonvis med skott och hade fantastiskt målvaktsspel av Gustav Jansson som var strålande.
Det syntes att JIK var desperata, men man knådade ner den där desperationen på rätt sätt.
Man hade tålamod, spelade smart och förilade sig inte, och så fort man tappade bollen så var det blixtsnabba hemlöpningar.
Viljan var enorm.
JIK hade två nyckelsekvenser.
Den första:
JIK ledde med 3-0 när Anton Hedin drog på sig en tvåa för en ruff smäll vid sargen, men man lyckades städa av den utvisningen och precis efteråt så tog lagkaptenen Richard Hessmer en rush, bröt in på mål och satte 4-0.
3-1 där och det hade kunnat bli en helt annan match.
Den andra:
Höllviken sköt två snabba mål i början av tredje perioden (en boll gick via Otto Weidman och in, ett sådant där mål som brukar drabba bottenlag…) och hade enorm press på mot JIK-målet och doften av 3-4 nådde nog hela vägen till södra Vättern.
Då personifierade Anton Hedin JIK:s viljematch med ett riktigt viljemål.
Han bröt ett uppspel, hästklivade framåt, drog en gubbe, gick rakt på mål och lyckades göra 5-2.
Det målet skapade det andrum som JIK behövde och tog udden av Höllvikens tro på en vändning.
JIK har inkasserat årets första poäng – och smålänningarna kan tacka Gustav Jansson briljanta målvaktsspel, Anton Hedins viljemål och ett gäng blåmärken på diverse lirare för det.
Höllviken?
Nja, man skapade lägen, men man lyckades inte skjuta förbi täck speciellt ofta, och när man gjorde det stod Jansson där.
Effektiviteten har annars varit slående för Höllviken senaste två matcherna. Nu fick man igen lite av det.

***

Het, hetare, Jonathan Nilsson.
Ja, i alla fall på bortaplan.
Helsingborgs spjutspets sköt fyra (!) mål i 7-4-bortasegern mot Linköping och har nu gjort åtta mål – alla på bortaplan! Ja, åtta mål på tre bortamatcher är ju ett rätt skapligt facit, men samtidigt så har 22-åringen alltså gjort noll mål på två hemmamatcher.
Tillfälligheter, men ändå.
Han gjorde ju mål alla möjliga vis dessutom: 3-3 efter ett friläge efter magiskt utkast av Jonathan Edling, 3-4 och 3-5 via direktskott, 4-6-målet efter en volleyretur.
Sedan ska ju Nico Salo hyllas.
Där har Helsingborg gjort ett superkap, en lirare som inte blixtrar, men som gör väldigt många saker rätt i spelet.
Han var ju också inblandad i den mest omdiskuterade sekvensen mot Linköping.
Han välte, ganska bryskt dessutom, Martin Karlsson framför egen målbur, sedan vände spelet, Salo lirade in bollen centralt till Jonathan Nilsson (vem annars?) som gjorde 5-3-målet.
Linköping skrek efter en utvisning och hade rejäl diskussion med domarna efteråt, dock utan bifall.
Nog skulle han haft en tvåa där Salo.
Nico Salo är i alla fall en stor grundsten i nya Helsingborg, det Helsingborg som ser väldigt bra ut hittills, där killar som Daniel Sebek och Andreas Lindholm är mycket bättre än jag förväntade mig, inte minst.
Linköping?
Jodå, gjorde en bra match, men räckte inte till.
Behållningen var centertanken och dataspelaren.
Matej Jendrisak och Johannes Jokinen har byggt upp en härlig kemi snabbt, och kombinerade in tre mål tillsammans.
Där har östgötarna en ny superduo.
Just det:
Mika Kohonen.
Älskade sekvensen:
Skottäck, kontring, passning – mål Jonathan Nilsson.
Vackert.

***

Omar Aldeeb fick ju sin lossning i förra omgången när han stänkte in sex poäng mot Örebro, och det verkar ha öppnat ketchupflaskan.
Idag blev det tre nya pinnar i den klara 7-3-segern mot AIK.
Han och Rasmus Enström har ett intressant samarbete och det känns som Alexander Galante Carlström (ett mål ikväll) kanske får finna sig i en ny verklighet utan vapendragaren och snidaren Enström vid sin sida.
Eller ja, Falun får ju fler alternativ att laborera med i alla fall.
Segern mot AIK var odiskutabel.
Falun kombinerade in tre snabba mål i slutet av den första perioden, och sedan var matchen historia.
Ja, lite så kändes det.
När Falun gjorde 6-0 efter knappt halva matchen så var det definitivt ridå.
Mästarna har sannerligen tuggat igång ordentligt efter Champions Cup.
AIK då?
Ja, det har snackats om att man nött försvarsspel inför i år, men det syns inte på planen i alla fall. Det läcker hej vilt just nu i försvarsleden.
Ifjol kunde man klara det eftersom man gjorde väldigt mycket mål, men nu är motorn Joakim Olsson borta, Andreas Stefansson har inte samma frekvens i målgörandet som när AIK var som bäst ifjol, och det finns ingen granitbyggd Joel Kanebjörk att hålla i handen när det svajar.
Hade jag varit AIK-anhängare hade jag varit genuint orolig.
Inte för att man torskar mot Falun, det var väntat, men att det såg likadant ut som det gjort i de tidigare matcherna.
Söndagens resultat gjorde att AIK halkade under nedflyttningsstrecket.
Ett streck som kan bli ett hot hela vintern, om det här ska fortsätta.
Enda ljusglimten idag:
Tre mål av Kevin Haglund.

***

Damerna idag:

Sirius – Dalen 2-3 (ot): Firma Frida Eriksson och Linnea Nylén låg bakom Dalens två pinnar i Uppsala. Eriksson, framspelad av Nylén, gjorde 2-2 i början av den tredje perioden, ett mål som tog matchen till övertid – och där betalade Eriksson tillbaka genom att assistera Nylén till 3-2-kassen. Skön revansch för Dalen efter storförlusten mot Iksu i fredags.

Iksu – Telge 11-3: Som väntat så blev det en rejäl hemmaseger här, och Iksu malde ner Telge och ökade måltakten för varje period (två, fyra, fem). Både Amanda Delgado Johansson och Johanna Hultgren – två av spelarna som ska göra målen i Iksu – svarade för hattrick. Mest anmärkningsvärt är väl annars att Iksu-förvärvet Ellinor Berling, succéspelaren i Uppsala (nu Sirius) ifjol, inte gjort mål efter sju omgångar.

Linköping – Jönköping 5-8: Jönköping fortsätter att plocka poäng och starkt att ta en trea borta mot Linköping. JIK tog ledningen med 3-0, men Linköping hämtade ikapp – men när JIK sedan tog en ny tvåmålsledning så orkade hemmalaget inte svara. Felicia Glad – som haft abnorma skadeproblem i karriären – skyfflade in ett hattrick för gästerna.

Pixbo – Kais Mora 5-4: Så var Kais Moras första förlust ett faktum. Pixbos backar var som vanligt tongivande både defensivt och offensivt. Isabell Krantz svarade för en grym löpning som föranledde 4-1-målet i andra perioden och Stephanie Boberg gjorde det matchvinnande 5-3-målet på straff. Att Kais Mora gjorde matchens snyggaste mål, powerplay-upprullningen där Malin Andréason sköt 3-4, var en klen tröst för gästerna.

Warberg – Rönnby 4-6: 4-4 i slutet av andra perioden, sedan sköt formstarka Angelica Nordfeldt det matchvinnande 5-4-målet för Rönnby med sitt andra mål för kvällen. Linnea Nilsson gjorde därefter 6-4 i början av tredje – och då orkade inte Warberg komma ikapp. Starkt av Rönnby, så klart.

Täby – Malmö 9-3: Alltså, Tyresö Trollbäcken-förvärven har verkligen blivit spets för Täby. I 9-3-segern mot Malmö, en väntad vinst, slog de till igen. Linnea Wiregård och Julia Croneld satte två mål var och har nu gjort nio mål var under säsongen – på sju matcher. Hyfsat, får man säga. Nästan lika hyfsat som Moa Tschöp som toppar poängligan med 21 poäng på sju matcher – backen snittar alltså tre pinnar per match. Crazy.

Karlstad – Endre 4-6: Det såg ju ut att bli en bekväm resa för Endre som ledde med 6-1 efter drygt halva matchen och med tanke på Karlstads bleka insats mot Mora, 0-9, så kändes det orealistiskt att värmländskorna skulle orka komma tillbaka – men det gjorde man faktiskt, även om man inte nådde hela vägen fram. Isabella Ström och Linnea Wallgren satte två mål var – och Endre är alltså alltjämt perfekta i serien. Grymt starkt.

***

Igår:

Örebro – Dalen 4-3: Örebro fortsätter att skrälla – om vi nu kan kalla det så? – och givetvis oerhört meriterande att ta en uddamålsseger hemma mot rutinerade och starka Dalen. Superkedjan hade klubban i tre av fyra mål (så klart!) och 4-1-målet med åtta sekunder kvar av andra perioden kom att bli avgörande till slut – för trots 11-2 i skott i sista så fick Dalen inte in mer än två bollar. Elva poäng på fem matcher – en del trodde nog inte att Örebro skulle ta elva poäng på hela säsongen…

Sirius – Storvreta 4-5 (ot): Storvreta hade ledningen fyra gånger – men lika många gånger kom Sirius tillbaka och kunde kvittera, vilket så klart var oerhört starkt – och så klart var det Joakim Olsson, av alla, som satte 4-4-bollen och såg till att Sirius fick poäng. Olsson som ju begravdes djupt i Storvretas hierarki, som blommade ifjol i AIK och som valde Sirius när han ville lira i Uppsala i år. Veteranernas veteran, Jesper Berggren, avgjorde på övertid.

Växjö – Mullsjö 9-6: Innebandy i ishockeyarenor där isen ligger kvar och där man lägger på ett golv brukar inte bli så lyckat – och det blev det inte den här gången heller. Golvet underhölls kontinuerligt med en lövblås (!), spelare halkade runt och efteråt användes ord som ”kalkon” och ”parodi”. I själva spelet var det öppna spjäll, målrikt och till slut så vann Växjö och kopplade därmed ett ännu hårdare mentalt grepp om Mullsjö (vann alla grundseriematcher ifjol plus semifinalen).

***

Nytt uppsnack på tisdag!

Det har varit vitt skilda verkligheter för de två SSL-nykomlingana hittills.
Örebro har gjort en sensationell start, slagit Storvreta borta, gjort en grym vändning mot Sirius, kört över AIK – och starten grumlas inte av Faluns överkörning senast, för Falun kommer säkerligen köra över fler lag.
Jönköping har fått en blytung start, har gjort några fina prestationer men kammat noll poäng, har dunkat in 15 mål och släppt in 32 bollar på fyra matcher.
Än är det ingen fara på taket för JIK, det är flera lag som brottas med formen, nian Växjö har ”bara” sex poäng, och det finns gott om tid att vinna matcher, plocka poäng och klättra i sammandraget.
Men ju längre tid det tar innan första pinnarna kommer, desto jobbigare blir det.
Inte minst mentalt.
JIK gjorde en bra premiär mot Mullsjö, men sedan har man faktiskt inte varit i närheten av poäng mot Linköping, Helsingborg och Pixbo.
Visst, det är bra lag allihopa, men det är alla i SSL.
Jag har inte sett JIK tillräckligt för att peka på vad det är som saknas, vad som gör att det inte blir poäng, men helt klart är att man inte räckt till hittills.
Det är som sagt ingen fara på taket ännu – men i min bok går laget in i en nyckelperiod redan nu.
Höllviken borta.
Växjö hemma.
Örebro borta.
Två förväntade bottenlag ska mötas och ett Smålandsderby på hemmaplan, så väldigt mycket bättre poängchanser finns inte i årets SSL, och här måste lite pinnar börja ticka in för JIK.
Skulle man inte lyckas ta några poäng i de här tre matcherna står man på noll poäng på sju matcher och har sedan Falun och Storvreta i de efterföljande omgångarna.
Då kan det snabbt dra iväg i tabellen.
Nej, JIK måste plocka lite poäng i de tre kommande matcherna, annars riskerar man att hamna rejält efter redan i början av säsongen.
Det vore trist inte bara för Jönköping, utan för hela SSL.
Avsågade bottenlag mår ingen bra av.
Vi är bara i mitten av oktober – man jag tycker att JIK redan nu har en trippel ”måstematcher”.
En nyckelperiod väntar för nykomlingen.

***

Då tippar vi matcherna och herrarna är först ut!

Lördag:

Örebro – Dalen 2: En oerhört svårtippad match så klart, mellan ett sensationslag som ramlade ner på jorden senast och ett rejält skadestukat gäng från norr. Jag tror inte Örebro tagit sina sista poäng den här säsongen – lagets spetskedja är för bra, de kommer vinna fler matcher åt laget – men jag tror man får svårt mot ett smart, rutinerat och disciplinerat Dalen, så jag drar in en tvåa här.

Sirius – Storvreta 2: Känslan är att Storvreta håller på att varva upp, att saker och ting sätter sig i en verklighet utan Alexander Rudd, och senast så lämnade man ingen pardon mot AIK. Spelar man på topp så ska man ta Sirius fem eller sex dagar i veckan. Matchens hemmalag gjorde massa mål mot Thorengruppen senast, men förlorat allt innan dess, och jag tror inte man räcker till här heller.

Växjö – Mullsjö 1: Arenamatch i Ljungby Arena – så det blir något av en neutral plan. Ett rivalmöte som späddes på i vårens semifinal och det bör gnistra en del här mellan två topplag som alltjämt letar efter formen, men där det ändå känns som att Mullsjö kommit längst i och med segern mot Helsingborg senast där det äntligen började spraka om flera stjärnor. Växjö vann dock alla grundseriematcher plus semifinalen ifjol mot rivalen och har ett övertag. Drar in en etta.

Söndag:

Höllviken – Jönköping 1: Höllviken har radat upp två heroiska arbetsinsatser och solida försvarsinsatser vilket lett till uddamålssegrar mot både Linköping och Växjö, så nog är självförtroendet i sydligaste Skåne bra. Jönköping väntar alltjämt på säsongens första poäng, men det blir inte lätt att hämta mot ett disciplinerat och just nu uppoffrande Höllviken.

Linköping – Helsingborg 2: Ytterligare en match som vi sällar till de som är svårtippade. Linköping är lite svårplacerade formmässigt än så länge, och känslan är att det svänger friskt under matcherna – och det rasslar in mål åt alla möjliga håll. Helsingborg känns tydligare hittills, har satt försvarsspelet och även om man blev söndersprungna av Mullsjö i sista perioden senast så tror jag man kan bärga alla tre pinnarna i Östergötland.

AIK – Falun 2: Ja, ett AIK som rasade ihop mot Storvreta ställs mot Falun som körde över Örebro senast – samma Örebro som i sin tur vann klart mot AIK. Ja, man kan inte räkna sådana ekvationer i idrott och varje match lever sitt eget liv, men visst kommer AIK att få det oerhört jobbigt i den här matchen. Allt annat än en tämligen klar seger för Falun vore överraskande, tycker jag.

Damerna kör full omgång under söndagen:

Sirius – Dalen 1: Två lag som åkte på storstryk i fredags och som så klart är revanschsugna. Någonstans tror jag ändå att Sirius högre grundkapacitet avgör den här matchen, men det är lite vanskligt och Dalen kan gneta till sig någon pinne också. Men nja, jag går på ettan ändå.

Iksu – Telge 1: En av omgångens säkraste matcher, vill jag påstå. Efter en knackig start så har Iksu trummat igång och hemma är man absolut starka. Telge åkte på storstryk av Täby i fredags, och det finns risk att siffrorna rinner iväg här också.

Linköping – Jönköping 1: Jönköping åkte på spö av Warberg senast, och möter nu ett lag i samma tabellregioner – och kan få svårt här också. Linköping 0-3-föll mot Rönnby i fredags men har gjort bra resultat på hemmaplan hittills och jag tror man kan ta den här matchen. Dock kryssvarning.

Pixbo – Kais Mora 1: Oerhört svårbedömd match mellan seriens mest solida försvar och seriens spetsigaste anfall. Jag tror Pixbo kan stänga ner Kais Mora och frustrera stjärnorna en del, och att det blir en hemmaseger. Men inget snack: det här är omgångens hetaste smällkaramell.

Warberg – Rönnby X: Lite blanda och ge-varning på Rönnby just nu, kan jag tycka. Det som framförallt sticker ut är lagets förmåga att hålla ner siffrorna i alla matcher, det blir ofta målsnålt. Det kan det bli här också, och jag tror Warberg, som vann mot Jönköping i fredags, kanske kan ta en pinne här faktiskt.

Täby – Malmö 1: Täby körde över Telge senast och har en offensiv som kan spraka så det står härliga till. Malmö, nollade av Pixbo senast, spår jag får en ganska jobbig match. Täby har både bättre spets och bredd – och vinner tämligen klart.

Karlstad – Endre 1: 0-9 i baken, det var en smäll som hette duga för Karlstad mot Kais Mora i fredags. Det lär vara skapligt revanschsug i laget. Endre har plockat full pott hittills, men någonstans måste det ta stopp för gotländskorna också, och jag har en känsla av att det kan bli här. Öppen match, men tror ändå Karlstad nyper alla tre pinnarna till slut.

***

Intensivt värre med matcher i helgen!

Fredagskväll.
Fredagsmys.
Då brukar det kastas in en påse popcorn i micron. Det är en speciell känsla att höra poppandet, känna doften och sedan njuta av resultatet.
Fredagens SSL-innebandy var som en sådan där fredagskväll.
Någon kastade in sju SSL-matcher i micron – och sedan poppade det som aldrig förr.
Sju matcher.
71 mål.
Lite galna siffror, måste jag säga.
Paradoxalt nog så lyckades tre lag inte göra mål alls, så lika anmärkningsvärd som målexplosionen var, lika uppseendeväckande var det att bjudas på tre nollor under en och samma SSL-kväll.
Man kan se kvällen på olika sätt.
Alla resultat var ju inte lika njutbara som doften av popcorn, fem av sju matcher slutade med utklassningssiffror och det är ju givetvis roligare med jämna matcher.
Var kvällen ett tecken på en skiktad serie?
Ja.
De fem lag som vann med utklassningssiffror var de fem lag som jag håller högst inför säsongen: Iksu, Kais Mora, Täby, Pixbo och Endre.
Alla utom Kais Mora (som ställdes mot Karlstad) mötte lag som förväntas hålla till kring slutspelsstrecket eller i botten, så att de fem stora vann sina matcher var egentligen inte så speciellt, det var väl mer att siffrorna rann iväg så mycket.
De fem bästa lagen är verkligen de fem bästa lagen.
Var kvällen ett tecken på att det är enorma skillnader i serien?
Nja.
Det är skillnad.
Men skillnaden är inte så stor som den blev idag.
Det tror jag verkligen inte.
Ironiskt nog så skrev jag tidigare idag om Karlstad som en potentiell utmanare. Då fick man 0-9-pisk av Kais Mora.
Någon snodde mina popcorn, kan man säga.

***

Så gick det ikväll:

Dalen – Iksu 1-9: Som väntat så var det inget snack i derbyt i Umeå, även om siffrorna kanske rann iväg mer än jag trodde, Dalen brukar kunna täta sin defensiv skapligt mot även de bästa lagen. Iksu gjorde hela 7-0 i den sista perioden – men än mer anmärkningsvärt var att man hade nio (!) olika målskyttar.

Malmö – Pixbo 0-6: Bästa försvaret och bästa målvakten i SSL? Ja, det har Pixbo. Gästerna begränsade Malmö till blott elva skott – och då är det inte lätt att vinna. Pixbo avgjorde i mittperioden där man sköt fyra mål och gick upp i en 5-0-ledning. Grejen är ju att försvaret – eller ja, backarna – är bästa anfallet för Pixbo också. Backarna brukar göra en del mål, nu satte Stephanie Boberg dubbla bollar.

Kais Mora – Karlstad 9-0: Jag trodde Karlstad skulle ha poängchans här, men det var ju inte ens nära. Visst, det var bara 1-0 efter första perioden, men sedan rasslade det rejält i andra och Kais Mora ledde med 7-0 (!) efter 40 spelade minuter. Det mest sjuka är väl att Anna Wijk bara stod för ett mål och en assist med tanke på målfesten. Glödheta målskytten Malin Andréason satte två nya bollar.

Endre – Sirius 13-3: Oj, vilken utskåpning. Att Endre skulle vinna var ingen överraskning, men att det skulle bli en total kross… ja, det var något mer anmärkningsvärt. Endre ledde med 10-1 efter knappt 50 spelade minuter, innan Sirius orkade putsa lite på slutet. Poängsprutorna i hemmalaget: Linnéa Wallgren (tre mål, tre assist), Anna Moberg (tre mål, en assist) och, så klart, Sara Steen (två mål, tre assist).

Telge – Täby 4-13: Väntat att Täby skulle ta en klar seger, men kanske inte att siffrorna skulle rinna iväg så pass. Täby vann mittperioden med starka 8-1. Täbys värvningar från Tyresö-Trollbäcken stack ut, Julia Croneld satte fyra mål (plus två assist) och Linnea Wiregård tre mål. Snacka om att ha boostat offensiven med spetsiga värvningar. Även Jennifer Stålhult satte tre mål.

Rönnby – Linköping 3-0: Rönnby har ju tappat tonvis med rutin de senaste säsongerna, men värvade också in rutin i form av Angelica Nordfeldt, 26 år, till den här säsongen. Hon stod för två av tre mål när Linköping besegrades på hemmaplan.

Jönköping – Warberg 3-7: Oerhört viktig seger för Warberg så klart, som därmed gjorde ett lyft i tabellen och lämnade bottenplatsen. Avgörandet kom i mittperioden – både första och sista perioden slutade kryss, men i andra sköt Warberg fyra raka mål. Veteranen Therese Arneson, 29, sköt hela fyra (!) mål.

***

Uppsnack inför resten av helgen under morgondagen!

För mig så fanns det tre favoriter inför säsongen: Iksu, Täby och Kais Mora.
Med Pixbo och Endre som främsta utmanare.
De två sistnämnda är sannerligen utmanare, Pixbo har varit bra hittills (trots storförlusten mot Iksu) och har seriens bästa försvar, Endre har sopat rent och varit ledda av sin stjärna Sara Steen.
Men jag undrar om inte Karlstad ska petas in bland utmanarna också.
Att man har ett spännande lag är ingen hemlighet, att man ska vara ett givet slutspelslag den här säsongen närmast nog ett krav, men jag är imponerad hittills även om säsongen bara är i sin linda.
Man har sopat dit Iksu.
Man gjorde en jättebra match mot Täby.
Förlusten mot Pixbo rann iväg först i slutet.
Man är där och naggar storlagen i kanten, och får man träff så kan man vinna de där matcherna.
Man ska också minnas att Karlstad är förhållandevis unga, och med största sannolikhet kommer att växa under vintern.
Hade det varit slutspelstider och jag varit coach i ett av topplagen så hade jag absolut inte varit bekväm med att ställas mot Karlstad i en matchserie.
Jo, det är mitten av oktober, men Karlstad känns på rätt väg.
Adina Augustsson är en fullträff, den där spelmotorn och härföraren man saknat, och som dessutom levererat poäng i inledningen.
Jessika Eriksson har blivit en poängspelare av yppersta SSL-snitt, en offensiv spets som gör de där viktiga målen, som kan avgöra matcher. Hon har gjort mål i alla matcher hittills och fått rejält med beröm för sitt spel.
Att ha en spirande stjärna, någon som kan kliva fram, är en (närmast nog, i alla fall…) nödvändighet för ett lag som ska slå sig in i toppen – och nu har Karlstad hittat sin spets i form av Eriksson.
Augustsson är loket, Eriksson spjutet.
Det känns också som man har sparkapital då Luize Bilinska, Tilda Flodell och Malin Hjelm har mer i kroppen än de visat hittills.
Jodå, Karlstad är på väg mot något stort.
Tänk om man lockar hem Elin Reinestrand och Linnéa Nilsson till Värmland om ett år också…
Under fredagskvällen ställs Karlstad mot Kais Mora.
Dalalaget har gått rent hittills.
Men Karlstad har poängchans, utan tvekan.
Bara känslan av att den poängchansen finns är ett tydligt tecken för mig att Karlstad kan vara en utmanare redan i år.

***

Dags att tippa fredagens matcher:

Dalen – Iksu 2: Dags för första derbyt i Umeå och det är ju inget snack om att Iksu går in som favoriter här. Mästarna har ju inte öppnat säsongen speciellt gnistrande, men 6-1-segern borta mot Pixbo senast var imponerande och är kanske ett resultat som kan ge en boost inför fortsättningen. Dalen plockade höstens första seger senast, men kammar noll här.

Malmö – Pixbo 2: Pixbo återhämtade sig omgående efter smällen mot Iksu och tog en urstark vinst borta mot Täby senast, där man återigen visade hur bra man är i slutet av matcherna. Visst blir det seger borta mot Malmö också. Skåningarna har torskat de två senaste matcherna.

Kais Mora – Karlstad 1: Kais Mora har gått rent hittills och har gjort flest mål i serien. Det blir ingen promenadseger mot skickliga Karlstad med förra Kais Mora-spelaren Jessika Eriksson i sitt livs form – gjort mål i alla matcher hittills och svarade för ett hattrick senast – men jag tror hemmalaget vinner. Men det är kryssvarning. Malin Andréason har gjort åtta (!) mål på de tre senaste matcherna.

Endre – Sirius 1: Endre har vunnit allt hittills och har bara släppt in tretton mål på fem matcher (delat bäst med Rönnby), så gotländskorna har sannerligen fått en kanonstart på säsongen. Senast lossnade det ju för landslagsaktuella Anna Moberg också med tre mål. Det blir seger mot Sirius också, gänget från Uppsala har imponerat måttligt i inledningen och saknar nu dessutom nyckelspelaren Klara Molin.

Telge – Täby 2: Telge åkte på en blytung förlust mot Linköping senast, 5-4, och har bara vunnit en match hittills. Nykomlingen lär knappast sno poäng mot Täby heller. De stjärnspäckade gästerna föll mot Pixbo senast och är revanschsugna. Louise Wickström har gjort mål i alla omgångar hittills, lever sviten vidare?

Rönnby – Linköping 1: Rönnby har en fin säsongsstart bakom sig, men senast kom första plumpen när man hemmaföll mot Dalen. Den torsken lär skapa tillräckligt med tändvätska för att betvinga Linköping, gissar jag. Östgötarna har bara vunnit en match hittills, det var senast mot nykomlingen Telge.

Jönköping – Warberg 1: Svårbedömd match, men Jönköping har nog imponerat lite mer och framförallt spelat in fler poäng, så jag tror småländskorna kan ta den här matchen. Warberg har vunnit en av fem matcher hittills – och är i behov av poäng för att haka på det slutspelståg man sagt att man ska haka på i år.

***

Ej i spelbart skick ikväll, men trycker in några rader under senkvällen.

Äntligen Omar Aldeeb!
Grabben satte ju fyr på hela slutspelet i våras med sitt rappa, kvicka och underhållande spel. Han sällade sig till talangerna som inte står där med kepsen i hand, utan som vågar ta för sig och sno plats.
Ja, på planen då alltså, för vid sidan om är han en lugn grabb som inte svänger sig med de stora orden.
Kaxig på plan – men ödmjuk vid sidan om.
Alla har tagit för givet att han ska blomma ut i år.
Rasmus Enström satt ju på upptaktsträffen och var övertygad om att 22-åringen skulle bli landslagsspelare redan i november.
Jag har sett honom för lite för att bedöma den spelmässiga inledningen, men poängmässigt har det varit skralt. Två assist på tre matcher. Inte dåligt, men nog hade vi förväntat oss mer.
Men mot Örebro så lossnade det.
Rejält.
Han sköt både sitt första, andra och tredje mål för säsongen – och adderade tre assist under sin sexpoängskväll.
Sex poäng!
Starkt så klart.
Falun körde över nykomlingen Örebro och vann med 10-1, och om laget från Närke svävade på några former av moln efter den sensationellt starka SSL-starten så togs de bryskt ner på jorden nu.
Falun saknade ju världsspelarna Emil Johansson och Alexander Galante Carlström, men visade klass ändå.
Speciellt Omar Aldeeb, så klart.
Slutspelets stjärnskott berättade att han inte bryr sig om några förväntningar. Han tänker inte så mycket utan går bara ut och lirar.
Det låter så enkelt.
Han sa också att han är bättre tränad än någonsin:
– Försäsongen har varit väldigt tuff, mycket tuffare än vad jag kört innan. Det testade mig mentalt, men jag gav mig sjutton på att klara det. Nu är jag bättre tränad än någonsin och orkar mer i matcherna.
Det bådar gott inför fortsättningen.
Sex pinnar per kväll ska vi inte förvänta oss, men nu har det nog lossnat i offensiven för Omar Aldeeb.
Härligt, för han är en SSL-attraktion.

***

Äntligen, Rikard Eriksson!
Efter fyra mållösa matcher fick Mullsjös stjärnförvärv från Warberg äntligen spräcka sin målnolla i 9-5-segern mot Helsingborg.
Landslagsmurbräckan har ju haft en ganska tung start i sin nya klubb och det syntes att det var mer lättnad än glädje när han vackert snärtade in 2-2-bollen i början av den andra perioden.
Kanske var det den där proppen ur som behövdes.
Eriksson sköt i ribban strax efter – och rullade även in ett andra mål i den sista perioden.
Taktar Rikard Eriksson igång, han är ju en riktig spelmotor, så kommer Mullsjö att börja mullra rejält.
Säsongsstarten i stort har ju varit sådär för västgötarna, men mot Helsingborg så såg det bättre ut. Det stod 4-4 en bit in i sista perioden innan Mullsjö sköt fyra mål på några minuter och drog ifrån till 8-4, en ledning som man sedan förvaltade in i mål.
Flera av stjärnorna visade ju klass i rycket också.
Inte minst Anton Vestlund som visade det där fantastiska drivet som han hade i Karlstad ifjol, när han brottade sig fram innan han spelade fram Tobias Utterberg som lika vackert som enkelt kunde vinkla in 8-4.
Helsingborg åkte därmed på första förlusten för i år. Man gjorde en bra match länge, men hade inga svar när Mullsjö kontrade sönder den skånska muren i den sista perioden. Men ja, det var det där snabba rasslet i tredje som avgjorde, jag tycker fortfarande om mycket jag ser hos FCH.
Matchens delikatess?
Utan tvekan Emil Kihlbloms 9-5-mål.
Ett konstmål där han sköt med klubban bakom ryggen.
Magiskt.

***

Äntligen Dennis Sjöstedt!
Ja, det är ju uppenbarligen på tiden att 25-åringen får chansen i SSL, för nu gör han ju succé.
Grabben som gick på RIG i Umeå, aldrig blommade ut, anställdes som ungdomsansvarig i Höllviken våren 2016 och som ifjol lirade division tre-innebandy.
Till i år flyttades han upp i Höllvikens SSL-lag, sköt ett mål i premiären och dunkade nu in dubbla mål – och nådde fem kassar totalt i höst – när skåningarna något sensationellt 7-6-vann borta mot Växjö.
Det är lite typiskt innebandy verkar det som att det kommer någon kille från ingenstans, som inte är purung, och gör succé.
Vi såg ju Victor Nensén i Thorengruppen ifjol, till exempel.
Eller Andreas Lindholm i Helsingborg nu i höst.
”Late bloomer”-spelare.
Jag älskar det.
Dennis Sjöstedt blev något av en matchvinnare mot Växjö.
Känslan var ju annars att smålänningarna skulle ta matchen när Magnus Jansson gjorde 5-5 i sista perioden, för Växjö var det bollförande laget och nog trodde man att orken skulle ta slut hos Höllviken, men då kom 6-5 som en blixt från klar himmel via ett långskott av Kim Lundström som Edin Omanovic nog gärna hade velat ha tillbaka.
Av bara farten sköt Sjöstedt 7-5 med sitt andra mål för kvällen och skåningarna höll undan, precis som man gjorde mot Linköping senast.
Två moralhöjande segrar, så klart.
Annars?
Christoffer ”Skånes Kim Nilsson” Andersson dunkade in tre mål och noterade en assist för Höllviken.
Världsettan i NHL18?
Nej, Pontus Karlson gjorde inte mål nu heller och den beprövade skytten har faktiskt bara gjort ett mål på fyra matcher.
Det är anmärkningsvärt.
Tänk när Höllviken får igång honom också.

***

Äntligen Robin Nilsberth!
Landslagsbacken med det fruktade skottet väntade tills den fjärde omgången innan han hittade målmaskorna. Han smällde in 3-0-bollen i början av den andra perioden mot AIK när Storvreta vann med hela 10-3.
Efter en svårtuggad start på säsongen så verkar maskinen från Uppsala alltså ha taggat igång lite, med en seger mot Dalen borta senast och nu en överkörning av AIK på hemmaplan.
Storvreta – alltjämt utan Alexander Rudd och nu också utan Victor Andersson, vilket medförde att Niklas Winroth och Tobias Gustafsson var toppcentrar – ledde med 6-1 efter drygt halva matchen, och det greppet släppte man så klart inte.
Albin Sjögren knäppte in tre mål.
Valdemar Ahlroth en boll.
De där som ska göra det framåt alltså.
AIK då?
Ja, jag såg inte matchen, men det är klart att det bör väckas viss oro när man pratat om att inte släppa in så många mål och det rasslat in 27 mål på fyra matcher, vilket ger ett snitt på 6,75 mål per match – vilket är sämre än fjolårets 6,65 mål per match som ledde till över 200 insläppta bollar på en säsong.
AIK måste täppa försvarsspelet, så enkelt är det.
Funkar försvarsspelet så växer anfallsspelet.
Andreas Stefansson satte två bollar idag – men det spelar ju ingen roll när man släpper in hela tio mål bakåt.
AIK blir en tydlig nedflyttningskandidat om man inte stoppar blödningen.

***

Äntligen, Felix Lanver!
Att han har talang har det aldrig varit någon tvekan kring, och killen är ju bara 20 år, men det känns ändå som han stått och stampat lite efter sina första pigga matcher i SSL för några år sedan.
Men nu ramlar målen in i strid takt.
Två nya idag i 7-5-segern borta mot Pixbo, totalt sex baljor och tio poäng på fem spelade matcher.
Både han och Gustav Fritzell verkar trivas alldeles utmärkt i ”nya” Linköping, för de har verkligen startat säsongen som två poängmaskiner.
Starkt av Linköping att ta den här matchen också, för jag gillar mycket av det jag ser hos Pixbo som verkligen är ett helt annat lag än ifjol. Jag såg inte hela matchen, men någon sekvens där man checkade till sig bollen, passade två, tre gånger och sedan tog ett skott. Inget krångel, inget överkonstruktivt – utan snabbt, rappt och effektivt.
Matchen kunde ju fått en annan utgång också.
I slutet av den andra perioden bröt Martin Östholm fram och spelade en crosspass till Martin Ojaniemi som fick ett kalasläge att måla fram till 6-4, men han satte bollen i burgaveln istället för i nät och det syntes hur besviken han var – och han hann knappt andas innan spelet vände och han oturligt styrde in 5-5-bollen i egen bur bakom Oskar Adler.
Hade han satt 6-4-målet hade det kanske blivit något annat.
Nu blev det istället 5-5.
I svallvågorna av det gjorde Gustav Fritzell 6-5 – och i sista perioden orkade inte Pixbo komma tillbaka.
Små marginaler.
Klassiskt i innebandy.

***

Igår:

Dalen – Thorengruppen 7-4: Nej, Thorengruppen lär knappast vara nöjda med sin säsongsstart, fem raka torsk och i de tre senaste matcherna så har man också släppt in rejält med mål. Dalen tog en solid seger – men den grumlades också av beskedet att försvarsnestorn Mattias Wallgren missar resten av säsongen på grund av skada. Klubben har ju sannerligen fått sin beskärda del av skador: Fredrik Edholm och Sebastian Degeryd är borta länge, och mot TTG saknades också Andreas Carlbom.

***

Nu laddar vi inför en intensiv helg!

Inför den här säsongen målades fyra tydliga topplag upp.
Av många.
Av mig.
Det handlade om Falun, Storvreta, Mullsjö och Växjö.
Fjolårets fyra bästa lag i SSL, fjolårets fyra lag i semifinalerna.
Serien är bara i sin linda, vi har precis startat, variationen på motstånd har varit spridd, men det går ändå att konstatera att alla de fyra förväntade topplagen har varit tämligen trögstartade.
Falun har inte alls gnistrat hittills, förstafemman har inte spelat den där bländande possession-innebandyn som bara de kan, Alexander Galante Carlström har ”bara” gjort två mål på tre matcher.
Storvreta tvingades till kryss mot både Thorengruppen och Örebro innan det blev seger uppe i Umeå mot Dalen, Alexander Rudd har inte varit med ännu, Henrik Stenberg har gjort ett ynka mål.
Mullsjö har inte fått något rull ännu, kom undan med blotta förskräckelsen mot Jönköping i premiären, körde brutalt in i den nya Pixbo-väggen i Göteborg, åkte på en rejäl smäll när Linköping vände och vann (Mullsjö som var så bra i tredjeperioderna ifjol!).
Växjö vann båda sina första matcher men utan att ha något vidare spel, åkte på stordäng mot Helsingborg senast i en match där man hade mer fokus på domaren än bollen, och till och med finska monstermålvakten Eero Kosonen har sett mänsklig ut stundtals.
Jodå, det står oktober i kalendern, vi har precis lämnat startblocken i ett maratonlopp, men det är ändå lite fascinerande.
De ”fyra stora” som skulle gnistra har inte gnistrat.
Istället har andra gnistrat.
Sensationslaget Örebro med sin superkedja Simon Palmén, Simon Jirebeck (ringer förbundskaptenen…?) och Marcus Ekengren.
Pånyttfödda Helsingborg som släppte sin målkung, värvade en division ett-lirare och som spelar ett effektivt försvarsspel som vi inte sett på länge.
Domedagsstämplade Pixbo som lagt ner sitt eviga bollrullande och istället byggt en maskin, ett kompakt försvar och snickrar ihop blixtrande spelvändningar.
Sedan ska man veta:
Inga blir svenska mästare under en höst.
Fråga bara Helsingborg som toppade tabellen vid jul ifjol, men som sedan föll som en sten och till slut knappt tog sig till slutspel.
Drakarna kommer vakna.
Men de har sannerligen inte gjort det ännu.
Kanske kommer det nu i veckan…?

***

Dags att tippa veckans matcher!

Tisdag:

Dalen – Thorengruppen 1: Dags för första derbyt i Umeå och det finns en hel del rivalitet mellan klubbarna som ligger och pyr, så det kan säkert blixtra lite. Speciellt hos Thorengruppen som åkt på dubbla storförluster, mot AIK och Sirius, och som knappast lär vara speciellt nöjda med tre raka torsk i säsongsinledningen. Dalen, två raka förluster till trots, känns mer gedigna och jag tippar att man plockar hem den här matchen också.

Onsdag:

Storvreta – AIK 1: 8-2-segern borta mot Thorengruppen var stark, men i övrigt har inte AIK glänst och föll mot nykomlingen Örebro senast. Truppen är skaplig, men man har inte fått ut speciellt mycket ännu. Storvreta sopade till Dalen i Umeå senast och verkar vara på gång, inte minst Valdemar Ahlroth och hans bössa. Uppsalalaget är klara favoriter.

Örebro – Falun 2: Farligt att underskatta Örebro? Ja, så har det ju varit hittills, men lagets trippla segrar lär ha skapat eko ända upp till Dalarna så det känns som minimal risk att Falun ska underskatta hemmalaget. Mästarna har inte blixtrat ännu, men snart lär det börja rulla – speciellt nu när Champions Cup-tankarna är borta och fokus är förflyttat till SSL. Intressant att se Simon Palmén, som varit strålande hittills, mot sin gamla klubb.

Växjö – Höllviken 1: Växjö åkte på en svidande 1-6-förlust mot Helsingborg senast och har inte spelmässigt imponerat hittills, men en rejäl hårtork – som den i Skåne i helgen – kan säkert ha fått det förväntade topplaget att ruska om skallarna och hitta framgångsreceptet igen. Höllviken spelade uppoffrande försvarsspel i segern mot Linköping senast och fick se stjärnan Johannes Wilhelmsson vakna – men jag tror inte det räcker mot Växjö ändå.

Pixbo – Linköping 1: ”Vi mot dem”-känslan verkar vara en urkraft i Pixbo hittills och man körde över Jönköping senast och har staplat bra prestationer på hög den här säsongen. Linköping har varit lite mer tombola, och jag tror man kan få svårt att forcera Pixbo-muren på bortaplan. Kryssvarning, men tror på ettan – och att Martin Östholm bombar in några projektiler som i fornstora dagar.

Mullsjö – Helsingborg X: Jag trodde inte ett dugg på Helsingborg i år, men har tre matcher in i serien fastnat med skägget halvvägs i brevlådan. Man är balanserade, starka defensivt och effektiva framåt – och har definitivt fått mer träff på sina grejer än förväntade topplaget Mullsjö hittills. Att spela i Nyhemshallen är inte enkelt, men jag tror faktiskt skåningarna kan gneta till sig en pinne här. Kanske två, till och med.

***

Då kör vi!

Jag höll inte Helsingborg speciellt högt inför den här säsongen, det ska erkännas.
Säsongsstarten har dock varit bästa möjliga och 6-1-segern mot Växjö var så klart imponerande.
Det kanske också är så att skåningarna sitter på årets fyndvärvning (nja, vi ska inte utse något sådant efter bara några matcher, men ändå…) i Andreas Lindholm.
Grabben spelade alltså division ett-innebandy ifjol.
Nu spottar 26-åringen in SSL-mål på löpande band.
Den här gången tryckte han in 5-1-målet med ett fint skott, hans fjärde balja på tre matcher.
Jag har nämnt det innan, men det är ingen blyg grabb heller. Han vågar ju stå upp också, som i första perioden när Jesper Sankell hamnade i en het duell med Linus Nordgren, då var han där och bröstade upp sig.
Jag är imponerad.
Juha Kivilehto må inte ha imponerat nämnvärt i sin start som sportchef, men i Andreas Lindholm känns det som han grävt – och han måste ha fått gräva djupt! – upp en guldklimp.
Mika Kohonen sa så här:
– Jag sa redan innan serien att han kommer göra många mål och poäng. Det var längesedan jag fick spela med en kille som vill skjuta direkt. Det är lätt att spela med honom på det sättet.
Helsingborg gjorde verkligen en bra match mot Växjö, tog vara på sina lägen och fick smålänningarna ur balans med ett lagom elakt spel, där både tränare och spelare i Växjö stundtals hade mer sjå med domaren än bollen.
Det går att förstå – Linus Nordgren drog tag i en klubba och lyckades i den sekvensen få med sig en utvisning, bland annat – men det gäller att behålla kylan i alla lägen.
Helsingborg har vunnit allt i inledningen av säsongen och framförallt imponerat försvarsmässigt. Nye coachen Patric Johansson har således fått en drömstart.
Det ska bli intressant att se om skåningarna kan hålla i det här.
Mika Kohonen är ju klok som en bok.
Han tycker att laget är mer balanserat i år, trots tappen av tunga offensiva spetsspelare i Daniel Johnsson och Hampus Dargren, trots tappet av granitbacken Kristoffer Fält, bland annat.
Så här sa han om nya FCH:
– Vi har tjatat så länge om att vi inte kan hålla på att släppa in så många mål. Det har FCH alltid gjort. Vi har en av seriens bästa målvakter och vi måste vara ärliga och hårda mot varandra, öka kravbilden på varandra. Vi måste jobba oavsett vilka vi möter, annars händer inget. Känslan är att vi spelar mer för varandra nu, det är en bra grund att bygga från.
Roligast?
Att se att Mika Kohonen fortfarande håller. Han slagskottade in 2-0-målet. Jodå, han kan skjuta också ”Mighty Mika”.
Skönast?
Manuel Engel kolliderade med Jonathan Edling – men verkade inte vara någon fara med keepern.

***

Välkommen in i spelet, JW.
Efter ”bara” en assist på de tre första matcherna så vaknade Höllvikens fixstjärna Johannes Wilhelmsson mot Linköping och med två mål och en assist var han en av kuggarna bakom 5-4-segern.
Årets spruckna målnolla, 4-1-målet i den andra perioden, var ren och skär superklass.
JW tog en rush på kanten, rundade sin gubbe, bröt in på mål och placerade iskallt bollen i bortre klykan.
Så fräck, så elegant, så snyggt.
Eller IB-porr, som kedjekamraten och JW-fanclubens ordförande Pontus Karlson skulle uttryckt det.
Hans andra mål, 5-3-målet, kom inte bara att bli matchvinnande, det var också punkten på matchens mest galna sekvens.
Först kom Höllviken i en spelvändning men Pontus Karlsons crosspassning bröts, Linköping vände på spelet och klapp-klapp-spelade där Eric Björk tog ett skott som tog i undersidan av ribban, och bollen studsade ut och skapade en spelvändning för Höllviken som kom tre mot en – där JW till slut kunde måla i tom bur.
Jag hoppas ingen på läktaren fick någon hjärtinfarkt där.
Höllviken var annars effektiva i den här matchen – Linköping vann skotten med 43-23! – och Robin Johansson gjorde en stark match i målburen framför ett uppoffrande försvarsspel.
Men det var ju inte långt ifrån att det blev kryss.
Östgötarna hade massiv press mot Höllviken-buren under slutminuterna, men kom inte närmare än en reducering av Eric Björk. Det osade hett flera gånger om.
Viktigt för Höllviken att spela in säsongens första poäng så klart.
Nu när Johannes Wilhelmsson börjat anteckna sig i poängprotokollet så finns stora chanser att det blir fler pinnar.
Nu väntar vi bara på Pontus Karlson också.
Ett mål på tre matcher är snålt för en skytt av hans kaliber.

***

Är det dags att sluta förvånas över Örebro?
Kanske det.
Det som inte förvånar är i alla fall att lagets superkedja levererar igen, trion Simon Palmén, Simon Jirebeck och Marcus Ekengren gjorde sex (!) av målen när AIK slogs tillbaka med 8-4 i Solnahallen.
Att vinna i Solnahallen är av tradition inte lätt.
Men Örebro gör uppenbarligen inga lätta saker just nu.
Nykomlingen har fått en flygande start på säsongen, gör det mesta rätt, men det går ju inte frångå att superkedjan har stor del i framgången.
Den var den trion som avgjorde mot Storvreta.
Det var den trion som iscensatte vändningen mot Sirius.
Det var den trion som sänkte AIK.
Spetskompetens är mer värd än bredd och djup i innebandy, det är ju spikat och klart så klart, och Örebro har spetskompetens i världsklass.
Det kostade nog att knyta till sig Simon Palmén och Joel Kanebjörk.
Hittills har det varit värt varje krona.
AIK ledde ju faktiskt med 1-0 efter första perioden.
Sedan gjorde Örebro två mål på 27 sekunder.
Målskyttar?
Just det, Kanebjörk och Palmén.
Storvreta är ju ändå största skalpen, Sirius och AIK mer modesta motståndare, det ska bli intressant att se hur det här gänget står sig när toppmotståndarna staplas på rad.
AIK?
Hawaii, som vi säger. Storförlust mot Dalen, storvinst mot Thorengruppen, torsk mot Örebro.

***

Så har Sirius då tagit första segern för säsongen.
8-2 blev det till slut mot Thorengruppen efter att ketchupflaskan öppnats på vid gavel i sista perioden där Uppsalagänget sköt sex mål.
Andreas Falkheid som varit så bra i TTG:s kasse fram tills dess fick kapitulera.
Måltjuven Johan Eriksson satte tre av målen.
Men jag älskar Jacob Drews 4-1 kasse. Vände bort vid sargen, tog raka vägen mot mål, vågade bryta in, och målade. Skönt med lirare som inte ska dribbla bort sig själva, utan tar närmaste vägen in i skiten, det vill säga till mål.
Det här är ju två lag som känns svårbedömda annars.
Sirius som ju höll jämna steg med Falun i premiären, som kollapsade helt mot Örebro, som nu visade målskytte.
Laget som jag pekat ut som en potentiell flipp i år.
Thorengruppen som ju föll med uddamålet mot både Falun och Storvreta, innan man nu åkt på stordäng av både AIK och Sirius.
Umeågänget som jag känner har pontential för slutspel, men som lika gärna kan harva i botten.
Ska man hålla sig kvar gäller det att prestera i rätt matcher – det känns det väl inte som TTG gjort ännu.
Men ska inte dra några grova slutsatser om varken Sirius eller Thorengruppen.
Säsongen är i sin linda.

***

Damerna:

Endre – Warberg 5-2: Det mest anmärkningsvärda här? Ja, att Sara Steen INTE fick någon poäng på det avgörande målet, något hon haft del i alla de tidigare matcherna. Ja, Steen – som varit sjuk i veckan – fick faktiskt inte in en enda boll för andra matchen i rad. Då vaknade Anna Moberg istället, fick islossning och matade in tre mål. Väntad hemmaseger.

Sirius – Jönköping 5-6 (str): Skillnaden mellan noll och två poäng är inte så stor ibland. Fråga Jönköping. Nu gjorde nykomlingen en stark match, vann skotten med 27-19, men låg ändå under i slutet – då kvitterade Micaela Lundmark med halvminuten kvar och sedan kunde Gabriella Strandberg skjuta hem extrapoängen till Småland via ett straffavgörande.

Täby – Pixbo 5-9: Oerhört starkt av Pixbo att vinna mot Täby borta så klart, och som brukligt var man starkast i slutet och vann den sista perioden med 3-0. Lisa Andebratt var stor profil med totalt fem poäng, två mål och tre assist. Pixbo är starka i år också, inget snack om saken. Trots tuffa avbräcket av Alisa Pöllänen.

Linköping – Telge 5-4: Blytung seger för Linköping i den förväntade bottenstriden så klart, där östgötskorna lyckades hålla undan och ta en uddamålsseger. Det stod 3-3 efter två perioder innan Malin Gustafsson och Hanna Garman sköt två snabba mål i inledningen av tredje vilket till slut räckte för seger.

***

Igår:

Pixbo – Jönköping 7-2: Ja, Pixbo har verkligen fått en fin säsongsstart (på plan då alltså…) och körde över Jönköping som precis tvärtemot fått en nattsvart inledning på comebacken i SSL. Tufft för en nykomling att inte få några poäng i inledningen, då finns stor risk för en riktigt tuff säsong. Pixbo ska ju leva mer på kollektivet i år – och hade också sex olika målskyttar i matchen.

Dalen – Storvreta 5-8: Oerhört starkt av Storvreta att åka till Umeå och inkassera alla tre poängen. Stjärnförvärvet Valdemar Ahlroth hade privat poängfest med sina tre mål och totalt fem poäng – men kul också att Niklas Winroth, som är så bra men som har så ”liten” roll i Vreta, fick göra två mål och tre pinnar.

Rönnby – Dalen 2-4: Den här såg jag inte komma, men starkt av Dalen – som öppnat säsongen ganska svagt annars – att fixa tre pinnar mot Rönnby. Det stod 2-2 tills sista minuten, sedan sköt Linnea Nylén 3-2-bollen som avgjorde matchen. Lagets spetsar – Camilla Lundin och Frida Eriksson – målade också.

Karlstad – Malmö 5-4: Malmö forcerade i slutet men kom inte närmare än uddamålet. Jessika Erikssons galanta säsongsöppning fortsätter också, den VM-aktuella 24-åringen sköt tre mål och noterade en assist – och har fortfarande inte lämnat någon SSL-fajt utan att göra mål i år.

***

Mer innebandy i veckan!

Det började ju så bra.
Straffuppvisning av Malte Lundmark, succédebut för Tobias Gustafsson som center, ”dataspelaren” Johannes Jokinens hattrick, André Anderssons fyrapoängsuppvisning, Örebros skrällsegrar.
Det kändes helt underbart att SSL hade tekat igång.
Sedan kom då smällen förra söndagen.
Linus Henrikssons klubba i huvudet på Christopher Holmér, en händelse som fick spridning i hela idrotts-Sverige, som fick personer som aldrig någonsin brytt sig om plast att trycka på retweet, som skapade ett sådant där drev utan proportioner som (enligt mig) är en av baksidorna av dagens informationssamhälle, som snott varenda rubrik under hela veckan.
Jag ska inte förminska händelsen, den krävde och skulle ha sin uppmärksamhet, men för mig så var det som att någon drog ur proppen ur däcket.
Luften pyste ut.
Olyckshändelse eller inte, eller kanske både meningen och inte (nog var det ett medvetet rapp, men nog var inte intentionen att träffa något huvud), det är ju inte sådant där som man vill att snacket ska handla om.
Igår fick Linus Henriksson sin dom.
Åtta matcher.
Någon match mer än jag trodde, tippade på fem eller sex, men har egentligen inget att kommentera om det. Att straffet skulle bli kännbart var gjutet, att han inte skulle få livstids avstängning lika givet, och jag är som nämnt innan inte avundsjuk på de som sitter i JN och ska ta beslut.
Men:
Det som har hänt har hänt, ärendet har haft sin gång, Linus Henriksson har fått sitt straff – nu vore det så förbannat skönt att bara dra ett fett streck över det där och gå vidare.
Dessvärre kommer ju också ett rättsligt efterspel eftersom en privatperson – som ett brev på posten efter drevet förra helgen – valt att göra en polisanmälan.
Nåväl.
Nu vill jag gå vidare.
Jag är inte alls speciellt sugen på SSL i helgen, om jag ska vara helt ärlig.
Men…
Någon 16-årings magiska handleder, någon köpa korv-dragning, någon ny nykomlingsskräll, en backhandknack i bortre klyk, något skönt Andreas Stefansson-citat skulle säkert kunna ändra på det.
Jag hoppas alla fall att det är det som rubrikerna kommer att handla om när vi summerar den här helgen.

EDIT. Ja, jag hann ju knappt publicera ut de här raderna innan Pixbo meddelade att domen på Linus Henriksson ska överklagas. Så hela historien ska in i torktumlaren igen. Well, well…

***

Då tippar vi helgens matcher och herrarna först ut!

Lördag:

Pixbo – Jönköping 1: Ja, det har inte varit någon lugn vecka för Pixbo, men någonstans så tror jag att det som hänt sluter samman gruppen ännu mer, om det nu är möjligt. Jonas Eliassons gäng tappar en spetslirare i Linus Henriksson, även om han lite sensationellt är poänglös efter tre fajter, men kollektivet har sett starkt ut hittills. Jönköping väntar alltjämt på första poängen – och får nog vänta ett tag till.

Dalen – Storvreta 1: Dalen har öppnat säsongen bra, plumpen mot Falun senast till trots, medan Storvreta famlat en del. Visst, storlaget från Uppsala kommer att varva upp, men jag tror inte det blir här, utan att Dalen tar en knapp hemmaseger. Ketil Kronberg och Jonas Svahn är i bra slag.

Söndag:

Helsingborg – Växjö 2: Helsingborg hade en bra premiärhelg med dubbla segrar mot Höllviken och Jönköping, men nu väntar en motståndare av helt annan dignitet, och jag har svårt att se att man ska rå på ett omställningsstarkt Växjö med en högpresterande André Andersson i främsta ledet.

Höllviken – Linköping 2: Vändningen i målfesten mot Mullsjö senast imponerade, och det känns som Linköping ändå fått mycket att klaffa tidigt trots ny tränare och en hel del nya pjäser i laget. Produktionen har dessutom varit utspridd på många spelare, vilket är en styrka. Höllviken har inlett med dubbla torsk och Johannes Wilhelmsson har inte hittat målet. Dunkar in en tvåa.

AIK – Örebro X: Örebro seglar på moln just nu efter suddensegern mot Storvreta och den mirakulösa vändningen mot Sirius, och jag tror – när det blåser sådan medvind i seglen – att det kan bli poäng mot AIK också. Hemmalaget imponerade mot Thorengruppen senast och Andreas Stefansson har börjat leverera, så man kliver nog trots allt in som knapp favorit här, men jag känner kryssvibbar.

Sirius – Thorengruppen 1: Här är två stukade gäng som båda inlett hösten med tre raka nederlag, där Sirius fick en rejäl näsbränna när man tappade en klar ledning mot Örebro senast och där Thorengruppen åkte på en 2-8-smäll hemma (där man brukar vara så bra…) mot AIK. Helt öppet – men magkänslan säger Sirius.

Damerna då!

Lördag:

Rönnby – Dalen 1: Nja, Dalen har börjat säsongen svagt, svagare än jag trodde, och med tanke på det så har man inget att hämta i Västerås. Rönnby har öppnat piggare, vunnit matcher mot lag som förväntas ligga i de nedre eller mellersta regionerna av tabellen, och har haft strålande målskytte från talangen Izabell Rydell. Ettan känns given.

Karlstad – Malmö 1: Malmö har den största stjärnan i Ellen Rasmussen, men Karlstad har det bättre laget så tror värmländskorna lirar hem den här kampen. Jessika Erikssons målsvit håller ju också i sig, hon har målat i alla de fyra inledande omgångarna. Fortsätter det nu? Jag tror faktiskt det.

Söndag:

Endre – Warberg 1: Warberg slog till med en tung bortaseger mot Dalen senast, men det krävs något helt annat för att sno tre pinnar på Gotland. Obesegrade Endre vinner, dessutom med större marginal än det enda målet mot Linköping senast. Ska vi tippa att Sara Steen, med tre matchvinnande mål och en matchvinnande assist på fyra matcher, är där när det avgörs?

Sirius – Jönköping 1: Det här är en ganska lurig match mellan två lag som lär behöva ett tiotal matcher innan vi kan göra en bedömning av hur bra de faktiskt är. Efter tufft inledningsschema så vann Sirius borta mot Malmö senast, och Jönköping gjorde tre bra matcher innan det blev magplask mot Rönnby förra omgången. Sätter en etta, men känner doften av kryss.

Täby – Pixbo 1: Toppmatch mellan offensiva Täby och defensiva Pixbo, om vi tillåts generalisera. Båda lagen kommer från förluster mot toppkonkurrenter där Täby föll mot Kais Mora och där Pixbo torskade mot Iksu, så det är revanschsuget på alla håll och kanter. Drar in en etta i kraft av Täbys hemmafördel.

Linköping – Telge X: Svårt. Linköping har bara spelat in en poäng hittills och Telge har bara tagit en seger, och det här är ju två gäng som tippas vara med i kontraktskampen i botten. Fegar ur med ett kryss i en match som känns väldigt oviss.

***

Full bevakning på söndag!