Månsson skriver:
Vincent kommer urpsrungligen ifrån Vincero. Vincero betyder seger. Vincent blir därmed ”den segrande”.

Touché.

Bank påpekar i ett beskt mejl att Vince Neil är född Vincent Neil Wharton, men jag tycker inte att det räddar honom, eftersom jag sedan bad honom nämna Mötleys mest kända låt och han fick varken fram Looks that Kill eller Shout at the Devil på fem sekunder så i sak hade jag rätt.

Upp i ottan, Ledstjärnan betalade taxi till studion, smink, röstprov och sedan 25 minuter bredvid skåningarna. Resultatet ser ni klockan 22.30 i en av tv-kanalens tv-kanaler, den om sport. Ganska klokt programkoncept, och även om Ledstjärnan sitter och vässar en kniv i trailern var det snällt och trevligt hela vägen in i mål. Programet ska ju trots allt visas i en av tv-kanalens tv-kanaler.

Vet inte om jag bidrog med så mycket, men jag fick i alla fall en handduk för besväret.

Zlatan är pappa för andra gången, Maximilians lillebror heter Vincent och på redaktionen dividerar vi nu om varför det blev just det namnet.
– Var det inte någon i Mötley Crüe som hette Vincent? gissade Bank som har dålig koll på hårdrock i allmänhet och Vince Neil i synnerhet.

En bättre idé, någon?

Ingen stor Champions League-kväll i går, men matchen mellan Porto-Schalke var ganska underhållande. Ställ Neuer i ett handbollsmål och jag har svårt att se Tyskland förlora.

Snart tåget mot Göteborg och vidare arbete med mitt allsvenska projekt. Eventuellt köper jag en bil på vägen.

Har precis varit och träffat två väldigt olika personligheter – Rami Shaaban och Bojan Djordic. Rami blev pappa för andra gången för en vecka sedan och skulle hem till familjen medan Bojan skulle kolla Champions League med en polare.
– Men jag orkar inte gå till O’Learys, vi ser det hemma hos mig i stället, som han sa till sin kompis i mobilen.

Själv gör jag en Bojan – Champions League hemma i soffan, Real Madrid-Roma.

I morgon bitti medverkar jag i tv-kanalens fotbollshemsidas webb tv-program som nu går att se i en av tv-kanalens tv-kanaler, den som handlar om sport. Inte direktsänd tv, men snudd på. Att jag skulle få äran att sitta mellan Ledstjärnan och Lund kom som en överraskning, kändes som större chans att Zlatan skulle bjuda på en trerätters.

Å andra sidan är jag bara ersättare för Jennifer Wegerup, som fick lämna återbud.

Ni noterade säkert att jag var lite kritisk mot De stora matchernas man och hans försiktiga avskedsuttalande. Men han vilade inte länge på hanen.

I dag grusar han troligen Elfsborgs chanser att värva Marcus Allbäck. De stora matchernas man vill nämligen inte se Allbäck som sin ersättare.
– Tveksamt. Jag tycker klubben ska satsa på ungdomar som Avdic och Sjöhage i stället, säger han enligt fotbolldirekt.com.

Ett uttalande som inte går att förbise eftersom De stora matchernas man omgående går från spelande tränare till tränande klubbledare.
– Det är troligt att Mathias kliver in i staben runt vårt A-lag redan under det här året, säger sportchefen Stefan Andreasson.

Ordningen är återställd.

Som matchen utvecklades – ett visst spelövertag för Arsenal – satt jag bara och väntade på att Inzaghi skulle sätta 1-0 och sedan kontra in tvåan i slutminuten.

I stället fick Arsenal dit bollen, och jag kunde först inte bestämma mig om det var en målvaktstavla av Kalac eller ett bra skott från Fàbregas. Den sista reprisen rakt bakifrån övertygade mig – skottet är riktigt bra och inte många målvakter hade tagit det.

Sedan blev det 0-2 i slutminuten efter att den där spolingen som Svennis trodde på i VM 2006 förarbetat Adebayor, ett helt rättvist resultat i den bästa fotbollsmatch jag har sett på ett bra tag. Så bra att jag glömde bort att kolla när Ronaldo skickade Källströms Lyon ur turneringen.

På något sätt känns det ändå lite sorgligt att Milan försvinner ur Champions League. Jag har aldrig haft särskilt mycket till övers för klubben som sådan, däremot är det tack-o-hej på den här nivån för några personliga favoriter – Paolo Maldini och Filippo Inzaghi. Båda två oerhört fascinerande fotbollsspelare. Genaro Gattuso rullar förhoppningsvis några mil till, men man vet ju aldrig med honom.

Med nästan samma andakt konstaterar jag, att även De stora matchernas man försvinner från världsfotbollen. Knäet håller inte längre. Han motiverar sitt beslut för TT:
– Det som känns jobbigt är att jag varit med och skapa den här resan som Elfsborg är ute på. Den kommer att fortsätta.

Jag tycker att han borde tagit i lite mer i sitt avskedsuttalande:
– Det som känns jobbigt är att jag skapat den här resan som Elfsborg är ute på. Kommer den att fortsätta? hade mer känts som ett uttalande från Elfsborgs spelande tränare.

Förmodligen felciterad.

I somras gjorde Carl XVI Gustaf det sensationella uttalandet att han egentligen är djurgårdare, trots hedersmedlemsskapet i AIK.

Nu verkar Kungen dock ha svängt tillbaka till Gnaget igen. Han har – om det inte är ett fejknamn vilket det naturligtvis kan vara – donerat 150 kronor till AIK:s svenskafans.com-redaktion för att de ska kunna bevaka lagets träningsläger i Portugal i nästa vecka.

Djurgården har det lite jobbigt med skador och inställda matcher just nu – är Kungen möjligen en så kallad medgångssupporter?

Fast å andra sidan; 150 kronor är ett snudd på hånfullt lågt bidrag för att komma från en snubbe som bor i ett slott.

Ett underbart vårväder i Stockholm i dag. När jag klev ut på gatan i morse undrade jag nästan om jag var tillbaka i Chamonix…men det är alltså vårsolen som kommit till Stockholm. Alltid något.

Noterar bland kommentarerna till mina senaste inlägg att jag bör skriva mer om fotboll och det hade jag gärna gjort, men ingen kan påstå att det händer särskilt mycket just nu.

Hör över ryggen en kollega samtala med någon, troligen sin fru:
– Du ska säga att vi vill ha lönn på golvet. Fråga vad de kan erbjuda för pris, det är en prisfråga också, men det viktigaste är att det blir lönn.

Som sagt; det händer inte så mycket just nu.

Djurgården skulle spela träningsmatch, men fick ställa in på grund av skador och sjukdomar. Det kan hända i allsvenskan också, om inte klubben börjar värva. Skämt åsido, men jag tycker att mittfältet känns tunt eftersom den finske filosofen är skadad för det mesta.

Jag skulle göra en intervju till mitt allsvenska projekt i förmiddags men den aktuella liraren var sjuk så vi fick skjuta på det. Detta projekt tar för tillfället majoriteten av min tid och kommer att bli läsvärt.

Champions League i kväll i alla fall och med Viasat Sport 1 tillbaka i utbudet bänkar jag jag mig för att se United skicka Källströms Lyon ur turneringen.

Gillar ni märkliga sammanträffanden? Känn på det här då.

Ni minns säkert mitt inlägg om pianot från i höstas. Läs här om ni glömt. Sedan läser ni här.

Precis hemkommen från Chamonix och kan börja med att meddela följande: det var inte jag som i lördags föll genom golvet på en kabinlift och strök med 15 meter längre ner…usch.

Däremot åkte jag just den kabinbanan fem timmar tidigare…usch igen.

Har haft sju larvigt sköna dagar i närheten av Mont Blancs topp, här ett bildsvep…

…denna kabin gick upp på 3300 meters höjd. Långt, långt där nere ser ni själva staden Chamonix. Hade inte varit fel att ha en sådan här utsikt från sin balkong…

…jag och Simon på toppen…

…sedan var det bara att kasta sig utför…

…utsikten ett par tusen meter längre ner var inte mycket sämre…

…själv njöt jag också av solen…

…innan det var dags att ge sig upp igen…

…här jag i liften, ett av få tillfällen kameran hann fånga mig på brädan…

…skämt åsido, jag bröt i alla fall inga ben.

Men skit i detta nu, har det hänt nåt eller?