Efter några omgångars poängtiltje i botten kan man lugnt konstatera att det hänt grejer.

Först och främst; Hammarby upp på 22 poäng och har grepp om kvalplatsen. Bajen lyckades, precis som jag misstänkte, få med sig energi från avslutningen i Malmö till mötet med BP på Söderstadion. Simon Helg slog till igen, i krysset.

Öis lämnade jumboplatsen efter att Alvaro Santos besegrat Kalmar med 4-2 hemma. Santos, som i vissa situationer ser ut att väga uppemot 100 kilo, gjorde två kliniska mål. Brassen trivdes uppenbarligen i höstregnet, brukar annars vara lite si och så med det där.

Djurgården tog vad som just nu känns som en poäng utan värde mot Trelleborg. Dembo stoprspelade visserligen, annars lär allt ha varit som vanligt på Stadion denna säsong.

Striden om kvalplatsen är fortfarande öppen men vi kan konstatera att det inte är fördel Djurgården i alla fall…och att jag inte behöver plocka fram rullskidorna riktigt ännu.

…gillade Helgs citat i pausen:

– Det sjöng till i foten och blev en bra visa.

En poet.

Vill ni se sambafotboll får ni kolla här i stället, Sportbladet körde över FC Z med 12-2 på Hammarbyhöjdens IP. Själv blev jag utsatt för rena överfallet av en robust mittback i det gamla kändisgänget…

…men roligt hade vi.

När Pedro satte 1-0 för Barcelona (ett klassmål) bytte jag till Här är ditt liv och tyckte att det var ganska underhållande att höra storyn om Stina Lundberg Dabrowski, teater eller icke.

…men så långe jag var med i fotbollen tyckte jag att Almeira spelade ganska smart mot ett allt mer frustrerat och oinspirerat Barcelona när det inte gick lika lätt som tidigare.

Har precis skrivit och skickat en krönika till Magasinschefen. S går i graven som ni säkert vet. Ett par nummer till blir det, sedan är det över. Det är förstås lite sorgligt.

Nu laddar vi för Chelsea-Liverpool.

Sedan Elfsborg-AIK.