Det händer naturligtvis en hel del när man ligger i vinterdvala i tre långa veckor men det som chockade mig mest var det här…

…Peter Henriksson, eller mr Svensk Fotboll som han kallas, har blivit – mr Spansk Fotboll. Det om något är ett bevis på att världen är i ständing förändring.

Jag gjorde ett inhopp för några dagar sedan med avslöjandet att Wanderson väljer en spansk division tre-klubb, därefter har övergångarna plötsligt duggat ganska tätt; Philip Haglund blev klar för Hererenveen, Emil Johansson för Molde, Iván Obolo gick till något gäng i Argentina och Jos Hooiveld hamnar i Celtic. Det sker fortfarande transfers till utlandet men de är betydligt färre än för några år sedan. Förmodligen är det något vi får vänja oss vid. Världen förändras, som sagt.

På fredag lyfter planet mot Oman, senare Syrien, för landslagets årliga januariturné. Något visum har jag ännu inte fått, och för att ta sig in i Oman krävs plötsligt en lista från arbetsgivaren på all teknisk utrustning man ska föra in i landet. Jag påstår inte att det är ett bekymmer att skaka fram en sådan lista – men jag undrar varför?

Det verkar som att matcherna kommer visas på TV4 (Sport?) och tidsskillnaden är helt okej; avspark 21.00 i Oman innebär 18.00 här. Syrien skiljer bara en timme.

…jag tror inte att Tobias Hysén åker men jag är inte helt säker.

Daniel Majstorovic har inte fått lön sedan oktober av AEK Athen. Han överlever säkert ändå.

Jag har full förståelse för att Togo vill dra sig ur AM. Jag har full förståelse om de vill komma tillbaka. Det jag inte riktigt förstår är att ett land där lagen avråds från att transportera sig med buss arrangerar ett så stort mästerskap.

…å andra sidan kan man bli uppäten av ett lejon om man rör sig för långt från spelarbussen i Afrika.

Gjorde en utläggning för en tid sedan att Ronaldinho är på väg mot gammal god form. Och sannerligen. Får vi se honom i VM? Jag vill se Ronaldinho i VM. Visst, det handlar delvis om gamla meriter…men inte vilka gamla meriter som helst.