Haft en tung resdag hem från Swansea, därför inte hunnit skriva på ett tag. Det tar jag igen nu.

Först: hårt tryck från folk att få reda på hur karaoke-kvällen slutade. Sjöng jag ”Holding out for a hero”? Drog Månsson på eurosport.se ”Total eclipse of the heart”? Körde (före detta) TT-Johansson ”It’s a heartache”?. Och finns allt på film?

Självklart. Läs allt om den galna kvällen här.

…men fick jag 500 bloggkommentarer? Nope, inte ens nära. Filmen stannar i bankvalvet.

Supportermatchen mot Wales lämnar vi snabbt. Vi fick dyngstryk med 5-1, trots stöd av en entusiastisk svenk hejarklack.

Det här fotot måste ni spana in, är inte snubben till vänster sjukt lik Fredrik Lindström…

…det är hur som helst en norrman vi träffade på karaoke-baren. Jag tycker att han är så lik Fredrik Lindström att vi kör en bild till på honom…

…i morgon är det På Spåret igen, underbart.

Den riktiga matchen då? Tja, jag utvecklar mina tankar här. Om ni inte orkar läsa kan jag säga att det var kallt som fan, låg spelkvalitet och att Sverige inte har något anfallsspel utan Zlatan.

Jag underkände Rasmus Elm, satte treor på Seb Larsson (mycket intressant experiment) och Olof Mellberg (bäst) samt inhopparna Wernbloom, Hysén och Oscar Wendt. Just Wendt såg för jävla pigg ut. Resten fick tvåor (några var bara knappt godkända).

Någon större match var det alltså inte…största underhållningen var Mellbergs halvminutslånga utskällning av den stackars domaren från Nordirland. Jag tror aldrig jag har sett en människa så arg i något sammanhang överhuvudtaget.

Chippen? Såg nervös och osäker ut men svarade för en del bra prestationer. Får troligen en ny chans mot Bosnien.

Mitt Jonas Karlsson-inlägg blev sågat på DN kultur i dag. En Annika Hamrud antyder att jag mobbades med Karlsson samt att inlägget blivit bortplockat. Hon avslutar med en jämförelse att mitt inlägg var som att trycka ner någons huvudet i en toalettstol. Det är lögn, inlägget ligger kvar och jag skulle aldrig mobba någon. Bad därför att få komma med en replik och blev lovad 500 tecken av den ansvarige för sidan, Sverker Lenas. Så jag mejlade en replik:

”Annika Hamrud kallar mig mobbare och hävdar att mitt blogginlägg om Jonas Karlsson är borttaget. Helt fel. Inlägget ligger kvar och jag har aldrig mobbat någon. Jag ägnade mig vid ett enstaka tillfälle åt satir (framgick tydligt) om SVT:s mest profilerade krönikör, det kan aldrig vara mobbning. DN kultur borde känna igen satir, de recenserar ju konst varje dag. Dyk ner i toaletten igen, Ankan.
Robert Laul, Sportbladet”.

En stund senare svarade Sverker, nu gällde inte de utlovade 500 tecknen längre:

”Hej, Vi tackar nej till detta inlägg, men rättar sakfelet – det vill säga att blogginlägget skulle vara borta – redaktionellt. I morgondagens tidning. Mvh, Sverker Lenas”.

Det är för dåligt tycker jag. Här blir man uthängd som mobbare och får inte ens bemöta trots att man ber om det. Å andra sidan hittade jag i samma DN kultur en rättelse om något som skrivits igår. Under rubriken ”DN rättar” berättas att ”Varken Higabs vd Berndt Svensson eller Samis förre vd Hans Lindström är åtalade (…) Berndt Svensson är inte heller uppsagd som DN felaktigt påstod i går”.

…så jag kanske inte ska gnälla. Två direktör hängs ut som åtalade och sparkade, inte en siffra av det är sant, de får inte uttala sig utan hålla till godo med en rättelse på fyra rader i botten av en sida. Då blir det i sammanhanget lite fjuttigt att gny över att felaktigt pekats ut som mobbare.

I morgon klockan 12.00 lägger vi ut årets första Laul Calling-trailer. Jag lovar att ni inte vill missa den, helt unika bilder. På sportbladet.se från klockan 12.00, missa inte det, ni kommer inte att bli besvikna. I huvudrollerna: Erik Hamrén, Hasse Aro och Robbie Lauler. Samt en Ford Sierra från tidigt -90-tal.